Digitala Stambanan Produktion – Läget i arbetspaket 1

Ett drygt år efter att projektet Digitala Stambanan Produktion beviljades av Vinnova gör vi nu nedslag i de olika värdekedjorna projektet arbetar med. Först ut är arbetspaket 1 (WP1) som leds av Maja Bärring, Arpita Chari och Dan Li från Chalmers.

Vilka parter ingår i WP1?

WP 1 arbetar med en värdekedja inom fordonsindustrin där SSAB och BUFAB är leverantörer till Nitator. SSAB tillhandahåller plåt till Nitator som bearbetar det till slutkunder i fordonsindustrin. Utöver bearbetning utför även Nitator viss montering där C-artiklar från Bufab bland annat används. ChainTraced är teknikleverantör och tillhandahåller en lösning för att digitalisera produktdata. Nitator, Bufab och ChainTraced var alla med i förra etappen av Digitala Stambanan.

C-artiklar, vad är det?

Det är typiskt skruv, mutter och förband. Billiga artiklar i höga volymer som får stor påverkan om de inte finns tillgängliga.

Vad karaktäriserar värdekedjan?

Leveranssäkerheten är viktig, vilket sätter ett stort fokus på logistikflödets flexibilitet att kunna snabbt anpassa sig efter olika behov och önskemål hos slutkunden som ofta är en OEM (Original Equipment Manufacturer) i Sverige inom fordonsindustrin.

Vad ser ni som värdekedjans utmaningar?

Det finns en brist i data- och informationsdelning både upp och ned i värdekedjan. Det finns också frågetecken kring hur befintliga data används hos kund, men även vilka önskemål av data som egentligen finns i andra delar av värdekedjan.

Samtidigt som vi ser detta som utmaningar ser vi också en stor vilja från alla parter att lära sig av varandra, vilket är mycket positivt för projektet. menar Maja.

Nitator är en mindre aktör mellan större parter i en leverantörskedja. Som liten aktör kan det vara svårt att ställa krav som en större part kan göra. Förmågan att kunna ha en hög flexibilitet blir då en konkurrensfördel. Flexibiliteten ställer krav på deras arbetsprocesser, men även deras digitaliseringslösningar som då ska passa ihop med andra parters olika digitaliseringslösningar.

En utmaning för projektet är att utforska, avgränsa och designa vilken data som kan bidra till en sådan förmåga inom ramen för projektet säger Dan.

Vad har ni då valt för fokusområden för WP1?

Utifrån de utmaningar som värdekedjan ser och där de ser potential att öka användningen av data och skapa värde har vi identifierat fyra olika delområden:

  • Produktdata – Hur data tillhörande produkten kan användas mer (Exempel SSAB:s materialdata)
  • Leveranssäkerhet – Dela data som behövs för att prognosticera och säkra leveranser.
  • Kundkännedom – Förstå kravställning hos kund längre ned i leveranskedjan.
  • Grön omställning – Visualisera CO2-avtryck i värdekedjan (spårbarhet av material och produkt). Detta är något som kommer påverka alla industrier.
Maja Bärring
Maja Bärring

Projektledare

Digitala Stambanan Produktion

Dan Li
Dan Li

Arbetspaketsledare

Digitala Stambanan Produktion

Arpita Chari
Arpita Chari

Arbetspaketsledare

Digitala Stambanan Produktion

Vad vill ni åstadkomma i WP1?

Först vill vi se hur företagen i värdekedjan arbetar idag och vilken mognadsnivå de befinner sig på med hjälp av mognadsbedömningen Industrie 4.0 Maturity Index. Sedan vill vi adressera delområdena med ökad datadelning för att se hur samarbetet kan förbättras i värdekedjan. Det kommer vi göra på olika sätt, men vi inleder med att ta fram en demonstrator för hur CO2-data kan samlas in och visualiseras för alla parter i värdekedjan.

Hur tycker ni arbetet fortlöpt så här långt?

I början var det mycket fokus på projektövergripande aktiviteter. Nu blir det även mer fokus på själva värdekedjan. Vi har förankrat och ramat in frågeställningar och därmed också förväntningar på projektet mer i detalj. Den gemensamma förståelsen för projektet som helhet tror vi är viktig att ha med sig för det fortsatta arbetet.
Projektdeltagarnas engagemang och intresse för projektet är högre än vad vi vågat hoppas på. De är öppna och samarbetsvilliga och delar med sig av sina erfarenheter. Viljan att lägga ned tid för lära sig tillsammans med andra är viktig för projektets resultat

Vad har ni dragit för lärdomar så här långt?

En lärdom vi tycker oss se är att det finns mycket data hos företagen, men den behöver göras mer tillgänglig för att kunna nyttjas mer och skapa värde. Företagen vet ofta om att det har mycket data, men de vet inte hur de ska göra den tillgänglig.

Hur ser ni på fortsättningen? Vad är er spaning framåt?

Vi är i en tid där leveranssäkerhet och logistik blivit ännu mer komplicerad. Vi har en värdekedja som väljer att anta utmaningarna tillsammans och hjälpa varandra, i stället för att försöka lösa detta på egen hand. Det känns lovande och är något vi tror på. Från vårt perspektiv på Chalmers är det jätteintressant att få vara med på den resan med en värdekedja som står inför dessa utmaningar nu.
Vi ser också att vi adresserar ett område som blir viktigare och viktigare framåt. Till exempel det här med CO2-avtryck längs värdekedjan. Det kanske blir ett krav framöver att kunna samla in och visa på sitt CO2-avtryck. Hur ska det då göras och visualiseras? Det intressanta blir också i nästa steg, hur företagen kan ta detta till sina kunder och vilka värden som kan skapas framöver. Vad är det värt för deras kunder? Än så länge är det pris på produkten som styr i många fall.

Tack Maja, Arpita och Dan! Det blir intressant att följa det fortsatta arbetet. Stort lycka till!

Digitala Stambanan stärker svensk industri genom digitalisering av värdekedjor. Projektet är ett samverkansprojekt finansierat av Vinnova och medverkande bolag. Arbetet pågår nu i två spår genom de strategiska innovationsprogrammen PiiA (Processindustriell IT & Automation) som driver projektet Digitala Stambanan IndTech och Produktion2030 som driver projektet Digitala Stambanan Produktion.

Tillbakablick av året som gått med Maja Bärring

Vi får en pratstund med Maja Bärring, projektledare för Digitala Stambanan Produktion, så här knappa året efter projektstarten. Hur är läget?

Det är bra, har kommit tillbaka till arbetet med projektet efter en sommarsemester i Sverige som framför allt har spenderats i vår segelbåt på västkusten.

Det låter härligt! Digitala Stambanan Produktion är ju en fortsättning på ett arbete som startade för flera år sedan. Kan du berätta lite om bakgrunden till projektet?

Projektnamnet Digitala Stambanan är med stambanan en referens till den järnväg som byggdes under den industriella revolution som inte bara förändrade hur man kan transportera produkter och gods i Sverige, men också hur man gör affärer. Den nya infrastrukturen gav nya möjligheter. Idag kan den digitala infrastrukturen med plattformar och digitala lösningar erbjuda nya möjligheter; vi kan med hjälp av digitala plattformar och lösningar förändrar hur svensk tillverkningsindustri utbyter data och information och därmed också hur vi gör affärer med varandra.

När vi avslutade det förra projektet fanns det ett fortsatt intresse från både involverade parter, men också från finansiären Vinnova, att fortsätta arbetet på samma tema. Det gav oss möjligheten att sätta ihop en ansökan med visionen att öka användningen av digitala plattformar i värdekedjor inom svensk tillverkningsindustrin, samt rekrytera intressenter för att vara en del av projektkonsortiet. Våra partners representerar flera områden som har intresse i ämnet; akademi, tillverkningsbolag som bildar värdekedjor och har leverantör/kund relation med varandra, teknik- och systemleverantörer och nätverksorganisationer som representerar ännu fler bolag inom tillverkningsindustrin i Sverige.

Projektet beviljades i juli 2021 av Vinnova, men projektstarten var i praktiken i september. Ansökningsprocessen inleddes många månader innan dess. Vad är dina erfarenheter av arbetet med ansökan för ett så pass stort och komplext projekt med många parter?

Under ansökan har det varit viktigt att sätta det övergripande målet samt de förväntade effekterna från projektet för att kunna bryta ner det i faktiska aktiviteter utan att göra det för snävt och därmed minska utrymmet för involverade att påverka. Vi driver projektet för att nå de gemensamma övergripande målen samtidigt som det ska balansera mot vad respektive projektpartner kan dra nytta av och lära sig från vårt samarbete i projektet.

Resultatet från ansökan blev ett projekt organiserat i fem arbetspaket. Kan du berätta lite om dessa?

De tre första arbetspaketen är organiserade kring tre värdekedjor och det är i dessa som vi kan arbeta tillsammans med tillverkningsföretagen för att identifiera ett nuläge och de utmaningar som vi ska adressera med hjälp av de digitala lösningarna. Där finns också våra projektpartners som med sina teknik- och systemlösningar är viktiga i arbetet för hur vi kan lösa problemen.

Arbetspaket 4 involverar testbädden Stena Industry Innovation Lab (SII-Lab) på Chalmers. I testbädden ska vi tillsammans kunna just testa nya lösningarna som adresserar de utmaningar vi identifierar i värdekedjorna. Här ska vi kunna arbeta med demonstratorer och påvisa vilka värden som kan skapas av att använda digitala plattformar och lösningar.
I arbetspaketet utvecklar vi även den metodik som vi kallar reseguiden för industriell digitalisering, som vi kommer använda vid kartläggning av digitaliseringsmognad i värdekedjeföretagen. Metodiken baseras på resultat ifrån tidigare projekt och använder sig av den tyska modellen Industrie 4.0 Maturity Index för mätning av digitaliseringsmognad.

Arbetspaket 5 agerar för samverkan, nätverkande och spridning. Vi har aktiviteter med det parallella projektet Digitala Stambanan IndTech, Combients medlemsföretag, våra projektpartners nätverk som sträcker sig utanför projektet, m.fl. för att både få extern spridning och inspel på projektets resultat och arbete.
Utbildningsprogrammet Ingenjör4.0  med korta kursmoduler inom området för Industri 4.0 och smart industri är också en resurs och tillgång i projektet för att kunna jobba med kompetenshöjning och utbildningsinsatser.

Hur tycker du arbetet fortlöpt som helhet på ett övergripande plan i projektet så här långt?

Arbetet har kommit i gång i respektive arbetspaket med värdekedjorna, där vi har identifierat fokus och även påbörjat att identifiera nuläget av hur man arbetar. Nya projektpartner har också gått in i projektet under året för att få kompletta värdekedjor.

Övergripande för projektet har vi haft regelbundna projektträffar där temat på träffarna har berört områden som är viktiga för att projektet ska kunna uppnå de uppsatta målen och förväntade effekten; till exempel på temat demonstratorer och användningen av testbädden SII-Lab, utbildningsmöjligheterna med Ingenjör 4.0 och hur vi ska använda det i projektet, samt status och framdrift i respektive arbetspaket.

För kommunikation och informationsdelning har vi regelbundna statusmöten för hela projektet den sista onsdagen i månaden för att dela med varandra vad som händer i respektive arbetspaket samt information som är relevant för hela projektet.

I din roll som projektledare för Digitala Stambanan Produktion, vilka är dina reflektioner från första året? 

Det finns ett stort intresse och engagemang i projektet från alla projektpartner och det har varit många parallella aktiviteter under året för att bidra till det övergripande målet. Vi har under året arrangerat projektträffar för att kunna träffa varandra fysiskt på plats i SII-Lab och då har vi kunnat ha längre sittningar tillsammans. Men vi har även haft många digitala möten som hjälpt oss att få en puls i projektet. Utan de digitala möjligheterna hade det varit svårare med en så geografiskt utspridd grupp av projektmedlemmar.

Nu tar ju arbetet i projektet fart igen efter sommarsemestrarna. Hur ser du på det fortsatta arbetet i projektet?

Vi är i alla värdekedjorna i ett skede att vi planerar för hur vi ska kartlägga nuläge med hjälp av metoden Industry 4.0 Maturity Index  och ”Reseguiden” (resultat från projektet Digitala Stambanan) som vi använder i projektet för att utveckla vidare. Detta arbete kommer att ta fart nu när vi kommer tillbaka till projektaktiviteter. Även arbetet med demonstratorer är på agendan för respektive värdekedja.

Vi kommer också under hösten fortsätta att arbeta med våra samarbetspartners för att skapa spridning av projektets resultat och utbyte med andra projekt och partners till projektet.

Du själv tar dig ann nya spännande utmaningar snart i form av mamma. Vad händer rent organisatoriskt i projektet när du blir föräldraledig en tid?

Vi har några förändringar som sker i projektledningen där Johan Stahre från Chalmers blir min ersättare som projektledare för Digitala Stambanan Produktion för tiden jag är föräldraledig samt att vår doktorandkollega Arpita Chari  kommer att involveras i arbetet med arbetspaket 1.

Vi tackar dig Maja för den här pratstunden och säger STORT LYCKA TILL!