AI Sweden, DIGG, Vinnova och RISE arrangerade 15 december 2022 en konferens med syftet att få näringsliv, akademi och offentlig sektor att mötas kring EU:s dataekosystem och tillsammans utforska en väg framåt. Digitala Stambanan Produktion deltog på plats.

Martin Friis, Digitala Stambanan Produktion.

Närmare 200 anmälda samlades i Stockholm för en dag för att diskutera hur Sverige genom svenska företag, akademi och offentlig sektor kan bli ännu bättre på att ta del av Europas stora satsningar på digitalisering och data. Konferensen initierades av myndigheten för digital förvaltning (DIGG), AI Sweden, RISE och Vinnova. Europas inre marknad för data fördjupas genom allt tätare samarbeten. Det innebär strategiska möjligheter för Sverige att engagera sig och påverka utvecklingen av EU:s AI- och dataekosystem.

På konferensen fick deltagarna ta del av senaste utvecklingen inom dataområden, AI-testbäddar och cloud-to-edge-infrastruktur i Europa. Det gavs också möjligheter att nätverka med andra aktörer och utbyta erfarenheter och perspektiv genom workshops. Konferensens huvudbudskap var att Sverige behöver fler företag och organisationer som engagerar sig i europeiska projekt för att vara med och påverka Sveriges och EU:s framtid. Därför gavs också tips på aktuella och kommande utlysningar i programmet för ett digitalt Europa.

Anna Eriksson, generaldirektör för DIGG (Myndigheten för Digital förvaltning) underströk inledningsvis att data är fundamentalt för innovation och utveckling, men får inte bo i silos. Data måste kunna delas! Europakommissionen startar nu flera olika initiativ som är viktiga för Sverige att känna till och delta i. Ett av dessa heter DIGITAL Europe Programme, för vilket DIGG ansvarar för samordninge från ett svenskt perspektiv och innehåller följande delar:

  • Högpresterande datorsystem (HPC)
  • Artificiell intelligens, inklusive data och cloud
  • Cybersäkerhet
  • Avancerade digitala färdigheter
  • Säkerställa bred användning av digitala teknologier

Europa behöver DIGITAL för att:

  • konkurrera globalt
  • nå skalfördelar genom gemensamma investeringar
  • återfå kontrollen över Europas värdekedjor och säkra Europas strategiska autonomi
  • bättre kunna möta Europas ekonomiska och samhälleliga utmaningar
  • säkerställa bred användning av digitala teknologier i alla Europas regioner.

Fredrico Milani, DG CNECT – EU-kommissionen berättade därefter via länk från Bryssel mer om EU:s strategi för data och hur EU vill skapa en gemensam plattform för data, något som kallas ”A single market for data” inom Europa. På denna gemensamma plattform ska högkvalitativ data kunna delas inom och mellan sektorer med hög tillgänglighet för att kunna skapa innovationer. Europeiska lagar och värderingar ska respekteras fullt ut och det ska också vara tydligt hur data kan användas och kvaliteten vidmakthållas. Detta stöttas av ett antal olika direktiv, nämligen Data Act, Digital Market Act, Data Governance Act, Open Data Directive, Free Flow of Data, GDPR och Vertical Legislation.

Efter Fredrico tog Marina Bill från ABB över på temat ”Varför är datasamarbetet viktigt för näringslivet?”. Genom att reflektera över megatrenderna: individualisering, brist på arbetskraft, hållbarhet och den osäkerhet om framtiden vi har idag, menar Marina att produktionen behöver bli mer flexibel, vilket också kräver en lättare och smartare automation. Robotar intar allt fler branscher och förra året installerades över en halv miljon nya industrirobotar. Det är en ökning i hela världen jämfört med pandemiåret 2020, men störst är ökningen i Asien följt av Amerika. Flest robotar har Kina, men per capita är det Sydkorea det land med flest robotar. Anmärkningsvärt är att Kina klättrat förbi Sverige på listan över robotdensitet och är numera på plats fem. Marina betonade att samarbete är viktigt för framtiden och lyfte fram initiativet Adra (The AI Data Robotics Association)

Jeanette Nilsson, RISE presenterade därefter en kartläggning över nyckelinitiativ i Europa och svenska beröringspunkter.

Den 9 mars 2021 presenterade EU kommissionen ett policyprogram med vision och olika vägar för Europas digitala transformation fram till 2030, nämligen ”Europé’s Digital Decade: digital targets for 2030”. Kommissionen presenterar en digital kompass med huvudmålen kompetens, infrastruktur, business och offentlig verksamhet, samt värderingarna människan i centrum, solidaritet och involvering, valfrihet, trygghet och säkerhet, deltagande och hållbarhet. Baserat på detta policyprogram kommer EU initiera projekt som involverar flera länder och som skalar upp och kombinerar olika länders satsningar för att adressera de identifierade kritiska kapabiliteterna för EU.  Europé’s Digital Decade syftar till att hålla samman satsningarna inom programmen Horizon Europé, Digital EU programme. CEF Digital  och Recover and Resilience Facilities. Detta för att stödja en uppkopplad, interoperabel och säker Digital Single Market. Jeanette efterfrågade ökad aktivitet från svensk sida då agendan för 2025-2026 fortfarande går att påverka.

Innan lunch genomfördes en paneldiskussion på temat: ”Hur kan svenska aktörer vara delaktiga i den europeiska utvecklingen”. Med i panelen var Anna Eriksson, Marina Bill, Charlotte Andersdotter (Svenskt Näringsliv), Erik Svanberg (Chalmers), Dag Forsén (Aero EDIH, Norrköping Science Park).

På frågan vilka hinder svenska företag kan se för europeiska samarbeten svarade panelen att det ofta upplevs för krångligt. Ett exempel på det är att sättet som projekt finansieras kan skilja sig åt, vilket inte direkt gör det enklare för företag att delta. Därför lyftes EU-SME-support fram som en viktig resurs för konkret och kostnadsfri expertrådgivning.

När det gäller vad länder kan göra på nationell nivå menade Erik att det kan vara smart att göra som Tyskland, nämligen att börja driva en fråga nationellt och säga att det är ett europeiskt projekt för att sedan skala upp det. Tyskland är generellt väldigt drivande och sätta agendor för EU-projekt. Även Frankrike och Finland lyftes fram som föregångsexempel när det kommer till europeiska samarbeten. Det betonades också att samarbete är viktigt för att hitta talanger, dela kunskap och för att hänga med i utvecklingen. Det går helt enkelt inte att göra allt själv.

Panelen menade att det offentliga kan bli bättre på att dela data och att det finns en stor potential att förbättra samarbetet mellan stora företag och SME. Här är vårt projekt Digitala Stambanan Produktion helt rätt.

Panelen var också överens om att europeiska samarbeten får stor påverkan även utanför Europa. ”Brysseleffekten” nämndes, vilket är en benämning av det faktum att standarder och lagar som formuleras inom EU ofta får en global påverkan.

Efter lunch delade seminariet upp sig i tre spår: Dataområden, AI-testbäddar och Cloud-to-edge-infrastruktur. Martin och Magnus från Digitala Stambanan Produktion deltog på AI-testbäddar och Cloud-to-edge-infrastruktur.

I spåret AI-testbäddar presenterades ett antal inititativ för att skapa AI-testbäddar för att möjliggöra värdeskapande och kvalitetssäkrade datadrivna tjänster och lösningar till den europeiska marknaden. Detta görs bland annat inom EU programmet DIGITAL där man investerar i Technology Experimentation Facilities (TEF).

Petra Dalunde TEF-koordinator på RISE/AI Sweden presenterade kort AI-TEF Smart Cities och dess nordiska nod uppdelad på Datafabriken (AI Sweden), Urban ICT Arena (Kista Science City AB) och Cyber Range (RISE). Micael Frideros från Linköpings Universitet pratade om vikten av att engagera sig i EU nätverk och ekosystem. Daniel Lundqvist på Centre for Imaging Research vid Karolinska institutet talade om AI-TEF Health och den svenska AI-TEF Health noden och hur den bidrar till precisions medicin. Fredrik Viksten från AI Sweden gav en bild av hur AI Sweden generellt arbetar och fokuserade på sitt Edge Learning Lab. Björn Hovstadius från AI Sweden följde upp med att prata om AI Act och behovet av testbäddar. Dessa korta presentationer följdes sedan upp med rundabordssamtal med frågeställningarna: 

  1. Hur skall vi få fler svenska organisationer att engagera sig i EU programmen?
  2. Hur, om alls, kommer er organisation att utnyttja någon av AI-TEF?
  3. Vad behövs för att en AI-TEF skall fungera bra och ge ett värde till er organisation?
  4. Vilka andra områden behövs en AI-TEF och AI Act påverkan på behovet?

I spåret ”Cloud-to-edge-infrastruktur” var det just fokus på infrastruktur. RISE släppte i maj 2022 rapporten ”Data, edge och cloud – Analys och förslag till strategi för Sverige” där det går att läsa om kampen om data som pågår i världen. Denna kamp är på högsta politiska nivå eftersom länders olika lagstiftning påverkar den data som bearbetas och lagras i de olika plattformar som finns att tillgå idag. I Europa ligger fokus på individen och vi försöker skydda individens integritet med lagstiftning och regleringar. Samtidigt finns globala intressen för att lagring och bearbetning av data sker under cybersäkra förutsättningar där olika aktörers integritet, äganderätt och tillgänglighet till data balanseras mot varandra. Amerikansk lagstiftning menar till exempel gäller för de amerikanska plattformarna oavsett var data lagras. Det har lett till reaktioner i Europa. I Sverige har 35 myndigheter tagit initiativ till att upphandla en kommunikations- och samarbetsplattform som inte lyder under amerikansk lag. Liknande initiativ finns i Tyskland och Frankrike. EU positionerar sig också mot både Kina och USA genom en datastrategi kopplad till flera forskningsprogram, inrättande av dataspaces för handel av data (som Fredrico berättade om, se ovan) som kopplas till tjänsteplattformen Gaia-X och inte minst genom skapandet av en industriallians för data, edge och cloud. 

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det händer väldigt mycket i Europa och övriga världen på den här fronten. I Sverige har vi mycket kunnande och lång erfarenhet av databearbetning och digitala plattformar, men vi måste delta mer aktivt på EU-nivå. Vi bör vara med och påverka mer av det som sker och delta mer aktivt i projekt såsom EU-projektet Gaia-X. För detta krävs ännu mer samarbete mellan industri, akademi, institut och offentlig sektor. Det krävs också stora investeringar och en vilja att satsa tid och resurser. För Europas del är det viktigt att lösningar som tas fram utnyttjar EU:s inre marknad och inte bara blir nationella. För vår del i Sverige och för Digitala Stambana innebär detta att vi måste ha ett större fokus på EU som helhet och inte bara Sverige och vår egen marknad.

Från Digitala Stambanan Produktions perspektiv kan vi konstatera att det finns mycket kompetens och expertis att tillgå för att lära sig AI, testa sin data och skapa värde, när väl företag har uppnått en tillräckligt hög digital mognadsgrad. Merparten av industrin befinner sig dock fortfarande på en digital mognadsgrad där fokus är att koppla upp, samla in och strukturera data med tillräckligt hög kvalitet för att kunna använda den. Vi ser att industrins intresse för att jobba digitalt ökar kontinuerligt i industrin och här finns en enorm potential. Det kräver dock fokus och investeringar för att driva den digitala transformationen och öka den digitala mognadsgraden i industrin.

Digitala Stambanan stärker svensk industri genom digitalisering av värdekedjor. Projektet är ett samverkansprojekt finansierat av Vinnova och medverkande bolag. Arbetet pågår nu i två spår genom de strategiska innovationsprogrammen PiiA (Processindustriell IT & Automation) som driver projektet Digitala Stambanan IndTech och Produktion2030 som driver projektet Digitala Stambanan Produktion.