Adriana Ito är en av Chalmersforskarna som vi har med i projektet Digitala Stambanan Produktion. I rollen som arbetspaketsledare för WP 2 bidrar hon med sin forskning inom grundorsaksanalys över en hel värdekedja.

Hur kommer det sig att du nu jobbar som forskare på Chalmers?

Min man jobbade för Volvo och bodde i Göteborg redan 2012, men han flyttade tillbaka till Brasilien efter två år. Redan då besökte jag Sverige vid ett flertal tillfällen. Efter några år i Brasilien ville vi flytta utomlands igen och valde då mellan Tyskland och Sverige. Vi visste att vi skulle trivas bra i Sverige så det blev vårt val. Jag sökte jobb på Volvo, men även en forskartjänst på Chalmers eftersom jag ville studera mer. Redan innan vi flyttade till Sverige hade jag mailkontakt med Anders Skoog, professor i Supply Chain Management på Chalmers, eftersom hans forskningsområde låg nära mina intressen. Jag blev erbjuden både jobbet på Volvo och forskartjänsten på Chalmers. Mitt val föll på Chalmers och här har jag nu Anders som handledare.

Kan du berätta mer om vad din forskning inbegriper?

I min forskning vill jag kombinera grundorsaksanalys (root cause analysis, RCA) med digitala tekniker för att göra det mer effektivt och på så sätt underlätta för företag att lära sig av misstag och inte behöva ägna en massa tid åt brandsläckningsaktiviteter. Jag tittar på RCA ifrån olika perspektiv. I Digitala Stambanan Produktion är perspektivet hela värdekedjor och utöver det är jag involverad i ett annat projekt där fokus inom ett enskilt företag.

Adriana Ito
Adriana Ito

Arbetspaketsledare

Digitala Stambanan Produktion

Hur kommer det sig att du koncentrerar din forskning på just RCA?

Mina studier på mastersnivå handlade mycket om värdekedjor och logistik. När jag sedan fortsatte arbeta igen efter examen blev mitt uppdrag att utföra RCA kring incidenter och olyckor i värdekedjor. Även om oljeindustrin är väldigt duktiga på RCA såg jag möjligheter att använda digitala verktyg för att på ett ännu bättre sätt dra lärdomar från händelser och förhindra att de upprepas. Det finns mycket tid och resurser att spara för företag om de kan förhindra brandkårsutryckningar och i stället jobba förebyggande. Därför hade jag ganska tidigt klart för mig vilken inriktning jag ville att min forskning skulle ha.

Kan du beskriva området RCA för oss som inte är lika insatta?

RCA kan delas in i två områden:

  • dels den mer traditionella du ska använda konventionella verktyg för att utföra RCA utan särskilt mycket hjälp av teknik
  • dels finns det RCA som tar hänsyn till den kontext vi lever i nuförtiden. Här är det ofta frågan om att lösa specifika problem inom avgränsade områden inom till exempel elektronik.

RCA är väldigt spritt över världen och jag tror inte att det är något land som ligger före de andra gällande nyttjandet av RCA

RCA eller grundorsaksanalys är ett samlande namn på metodiker som syftar till att hitta den underliggande orsaken till varför ett problem uppstått för att kunna eliminera att det händer igen.

Hur ser du att din forskning kopplar till det som Digitala Stambanan arbetar med?

I vissa omständigheter behövs det samarbete mellan företag för att komma till rotorsaken av ett problem. När det handlar om kommunikation mellan företag sker det ofta mellan in sälj- och inköpsavdelningar på företagen, men när problem behöver utredas finns de med kunskapen sällan inom sälj- eller inköpsavdelningen. Därför behövs andra kommunikationsvägar och effektiva sätt att dela information på. Här kommer Digitala Stambanans digitala plattformar in som intressanta möjliggörare för att lösa problem mer agilt och flexibelt. Det är väldigt viktigt för företag i värdekedjor att tillsammans prata om händelser, risker och orsaker för att hela tiden tillsammans bli bättre. Det finns många steg inom ett företag som kan vara intressant för utomstående. Dessutom ser vi att de kommunikationsutmaningar i värdekedjor också liknar de utmaningar som finns i organisationen på lite större företag där siloeffekter mellan till exempel produktions-, underhålls och kvalitetsavdelningar gör det svårt att hitta rotorsaker till problem.

Hur ser forskningen ut kring RCA, samarbetar du med andra forskare?

Det finns fler som forskar på RCA, men det är inte så många trots allt. Mestadels har jag mailkonversationer med några av dem. Desto mer samarbete har jag med mina forskarkollegor i min grupp på Chalmers. Även om vi inte forskar på exakt samma saker så har vi en hel del erfarenheter att utbyta med varandra. Just nu samarbetar jag också mycket med RISE som har en grupp vilka jobbar med RCA, dataanalys och förebyggande underhåll.

Samarbete gillar vi ju inom Digitala Stambanan. Vi ser ju också att samarbete inom EU är viktigt för att skapa alternativ till digitala plattformar från Asien och Amerika. Hur ser du att vi kan samarbeta bättre på en europeisk nivå?

Jag tror att det är viktigt att människor ser värdet i att samarbeta, annars är det svårt att få till stånd. Som forskare tenderar vi att inte vara så duktiga på att kommunicera vår kunskap. Vi behöver prata samma språk som företagen och inte bli för abstrakta. Att jobba med demonstratorer som tydligt visar värdet av att samarbeta tror jag är väldigt bra. Sedan gäller det att vi kommunicerar och sprider budskapet på olika sätt. Digitala Stambanan är faktiskt det bästa projektet på kommunikation som jag varit involverad i. Mycket tack vare att vi kommunicerar via hemsida, sociala medier och olika former av event under projektets gång och inte bara i slutet när resultaten ska summeras.

Tack de fina orden Adriana! Mycket intressant att prata med dig. Lycka till med det fortsatta arbetet!

Digitala Stambanan stärker svensk industri genom digitalisering av värdekedjor. Projektet är ett samverkansprojekt finansierat av Vinnova och medverkande bolag. Arbetet pågår nu i två spår genom de strategiska innovationsprogrammen PiiA (Processindustriell IT & Automation) som driver projektet Digitala Stambanan IndTech och Produktion2030 som driver projektet Digitala Stambanan Produktion.