Digitala Stambanan Produktion – Sverige i Europas dataekosystem – så kan svenska aktörer nyttja EU-samarbeten

AI Sweden, DIGG, Vinnova och RISE arrangerade 15 december 2022 en konferens med syftet att få näringsliv, akademi och offentlig sektor att mötas kring EU:s dataekosystem och tillsammans utforska en väg framåt. Digitala Stambanan Produktion deltog på plats.

Martin Friis, Digitala Stambanan Produktion.

Närmare 200 anmälda samlades i Stockholm för en dag för att diskutera hur Sverige genom svenska företag, akademi och offentlig sektor kan bli ännu bättre på att ta del av Europas stora satsningar på digitalisering och data. Konferensen initierades av myndigheten för digital förvaltning (DIGG), AI Sweden, RISE och Vinnova. Europas inre marknad för data fördjupas genom allt tätare samarbeten. Det innebär strategiska möjligheter för Sverige att engagera sig och påverka utvecklingen av EU:s AI- och dataekosystem.

På konferensen fick deltagarna ta del av senaste utvecklingen inom dataområden, AI-testbäddar och cloud-to-edge-infrastruktur i Europa. Det gavs också möjligheter att nätverka med andra aktörer och utbyta erfarenheter och perspektiv genom workshops. Konferensens huvudbudskap var att Sverige behöver fler företag och organisationer som engagerar sig i europeiska projekt för att vara med och påverka Sveriges och EU:s framtid. Därför gavs också tips på aktuella och kommande utlysningar i programmet för ett digitalt Europa.

Anna Eriksson, generaldirektör för DIGG (Myndigheten för Digital förvaltning) underströk inledningsvis att data är fundamentalt för innovation och utveckling, men får inte bo i silos. Data måste kunna delas! Europakommissionen startar nu flera olika initiativ som är viktiga för Sverige att känna till och delta i. Ett av dessa heter DIGITAL Europe Programme, för vilket DIGG ansvarar för samordninge från ett svenskt perspektiv och innehåller följande delar:

  • Högpresterande datorsystem (HPC)
  • Artificiell intelligens, inklusive data och cloud
  • Cybersäkerhet
  • Avancerade digitala färdigheter
  • Säkerställa bred användning av digitala teknologier

Europa behöver DIGITAL för att:

  • konkurrera globalt
  • nå skalfördelar genom gemensamma investeringar
  • återfå kontrollen över Europas värdekedjor och säkra Europas strategiska autonomi
  • bättre kunna möta Europas ekonomiska och samhälleliga utmaningar
  • säkerställa bred användning av digitala teknologier i alla Europas regioner.

Fredrico Milani, DG CNECT – EU-kommissionen berättade därefter via länk från Bryssel mer om EU:s strategi för data och hur EU vill skapa en gemensam plattform för data, något som kallas ”A single market for data” inom Europa. På denna gemensamma plattform ska högkvalitativ data kunna delas inom och mellan sektorer med hög tillgänglighet för att kunna skapa innovationer. Europeiska lagar och värderingar ska respekteras fullt ut och det ska också vara tydligt hur data kan användas och kvaliteten vidmakthållas. Detta stöttas av ett antal olika direktiv, nämligen Data Act, Digital Market Act, Data Governance Act, Open Data Directive, Free Flow of Data, GDPR och Vertical Legislation.

Efter Fredrico tog Marina Bill från ABB över på temat ”Varför är datasamarbetet viktigt för näringslivet?”. Genom att reflektera över megatrenderna: individualisering, brist på arbetskraft, hållbarhet och den osäkerhet om framtiden vi har idag, menar Marina att produktionen behöver bli mer flexibel, vilket också kräver en lättare och smartare automation. Robotar intar allt fler branscher och förra året installerades över en halv miljon nya industrirobotar. Det är en ökning i hela världen jämfört med pandemiåret 2020, men störst är ökningen i Asien följt av Amerika. Flest robotar har Kina, men per capita är det Sydkorea det land med flest robotar. Anmärkningsvärt är att Kina klättrat förbi Sverige på listan över robotdensitet och är numera på plats fem. Marina betonade att samarbete är viktigt för framtiden och lyfte fram initiativet Adra (The AI Data Robotics Association)

Jeanette Nilsson, RISE presenterade därefter en kartläggning över nyckelinitiativ i Europa och svenska beröringspunkter.

Den 9 mars 2021 presenterade EU kommissionen ett policyprogram med vision och olika vägar för Europas digitala transformation fram till 2030, nämligen ”Europé’s Digital Decade: digital targets for 2030”. Kommissionen presenterar en digital kompass med huvudmålen kompetens, infrastruktur, business och offentlig verksamhet, samt värderingarna människan i centrum, solidaritet och involvering, valfrihet, trygghet och säkerhet, deltagande och hållbarhet. Baserat på detta policyprogram kommer EU initiera projekt som involverar flera länder och som skalar upp och kombinerar olika länders satsningar för att adressera de identifierade kritiska kapabiliteterna för EU.  Europé’s Digital Decade syftar till att hålla samman satsningarna inom programmen Horizon Europé, Digital EU programme. CEF Digital  och Recover and Resilience Facilities. Detta för att stödja en uppkopplad, interoperabel och säker Digital Single Market. Jeanette efterfrågade ökad aktivitet från svensk sida då agendan för 2025-2026 fortfarande går att påverka.

Innan lunch genomfördes en paneldiskussion på temat: ”Hur kan svenska aktörer vara delaktiga i den europeiska utvecklingen”. Med i panelen var Anna Eriksson, Marina Bill, Charlotte Andersdotter (Svenskt Näringsliv), Erik Svanberg (Chalmers), Dag Forsén (Aero EDIH, Norrköping Science Park).

På frågan vilka hinder svenska företag kan se för europeiska samarbeten svarade panelen att det ofta upplevs för krångligt. Ett exempel på det är att sättet som projekt finansieras kan skilja sig åt, vilket inte direkt gör det enklare för företag att delta. Därför lyftes EU-SME-support fram som en viktig resurs för konkret och kostnadsfri expertrådgivning.

När det gäller vad länder kan göra på nationell nivå menade Erik att det kan vara smart att göra som Tyskland, nämligen att börja driva en fråga nationellt och säga att det är ett europeiskt projekt för att sedan skala upp det. Tyskland är generellt väldigt drivande och sätta agendor för EU-projekt. Även Frankrike och Finland lyftes fram som föregångsexempel när det kommer till europeiska samarbeten. Det betonades också att samarbete är viktigt för att hitta talanger, dela kunskap och för att hänga med i utvecklingen. Det går helt enkelt inte att göra allt själv.

Panelen menade att det offentliga kan bli bättre på att dela data och att det finns en stor potential att förbättra samarbetet mellan stora företag och SME. Här är vårt projekt Digitala Stambanan Produktion helt rätt.

Panelen var också överens om att europeiska samarbeten får stor påverkan även utanför Europa. ”Brysseleffekten” nämndes, vilket är en benämning av det faktum att standarder och lagar som formuleras inom EU ofta får en global påverkan.

Efter lunch delade seminariet upp sig i tre spår: Dataområden, AI-testbäddar och Cloud-to-edge-infrastruktur. Martin och Magnus från Digitala Stambanan Produktion deltog på AI-testbäddar och Cloud-to-edge-infrastruktur.

I spåret AI-testbäddar presenterades ett antal inititativ för att skapa AI-testbäddar för att möjliggöra värdeskapande och kvalitetssäkrade datadrivna tjänster och lösningar till den europeiska marknaden. Detta görs bland annat inom EU programmet DIGITAL där man investerar i Technology Experimentation Facilities (TEF).

Petra Dalunde TEF-koordinator på RISE/AI Sweden presenterade kort AI-TEF Smart Cities och dess nordiska nod uppdelad på Datafabriken (AI Sweden), Urban ICT Arena (Kista Science City AB) och Cyber Range (RISE). Micael Frideros från Linköpings Universitet pratade om vikten av att engagera sig i EU nätverk och ekosystem. Daniel Lundqvist på Centre for Imaging Research vid Karolinska institutet talade om AI-TEF Health och den svenska AI-TEF Health noden och hur den bidrar till precisions medicin. Fredrik Viksten från AI Sweden gav en bild av hur AI Sweden generellt arbetar och fokuserade på sitt Edge Learning Lab. Björn Hovstadius från AI Sweden följde upp med att prata om AI Act och behovet av testbäddar. Dessa korta presentationer följdes sedan upp med rundabordssamtal med frågeställningarna: 

  1. Hur skall vi få fler svenska organisationer att engagera sig i EU programmen?
  2. Hur, om alls, kommer er organisation att utnyttja någon av AI-TEF?
  3. Vad behövs för att en AI-TEF skall fungera bra och ge ett värde till er organisation?
  4. Vilka andra områden behövs en AI-TEF och AI Act påverkan på behovet?

I spåret ”Cloud-to-edge-infrastruktur” var det just fokus på infrastruktur. RISE släppte i maj 2022 rapporten ”Data, edge och cloud – Analys och förslag till strategi för Sverige” där det går att läsa om kampen om data som pågår i världen. Denna kamp är på högsta politiska nivå eftersom länders olika lagstiftning påverkar den data som bearbetas och lagras i de olika plattformar som finns att tillgå idag. I Europa ligger fokus på individen och vi försöker skydda individens integritet med lagstiftning och regleringar. Samtidigt finns globala intressen för att lagring och bearbetning av data sker under cybersäkra förutsättningar där olika aktörers integritet, äganderätt och tillgänglighet till data balanseras mot varandra. Amerikansk lagstiftning menar till exempel gäller för de amerikanska plattformarna oavsett var data lagras. Det har lett till reaktioner i Europa. I Sverige har 35 myndigheter tagit initiativ till att upphandla en kommunikations- och samarbetsplattform som inte lyder under amerikansk lag. Liknande initiativ finns i Tyskland och Frankrike. EU positionerar sig också mot både Kina och USA genom en datastrategi kopplad till flera forskningsprogram, inrättande av dataspaces för handel av data (som Fredrico berättade om, se ovan) som kopplas till tjänsteplattformen Gaia-X och inte minst genom skapandet av en industriallians för data, edge och cloud. 

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det händer väldigt mycket i Europa och övriga världen på den här fronten. I Sverige har vi mycket kunnande och lång erfarenhet av databearbetning och digitala plattformar, men vi måste delta mer aktivt på EU-nivå. Vi bör vara med och påverka mer av det som sker och delta mer aktivt i projekt såsom EU-projektet Gaia-X. För detta krävs ännu mer samarbete mellan industri, akademi, institut och offentlig sektor. Det krävs också stora investeringar och en vilja att satsa tid och resurser. För Europas del är det viktigt att lösningar som tas fram utnyttjar EU:s inre marknad och inte bara blir nationella. För vår del i Sverige och för Digitala Stambana innebär detta att vi måste ha ett större fokus på EU som helhet och inte bara Sverige och vår egen marknad.

Från Digitala Stambanan Produktions perspektiv kan vi konstatera att det finns mycket kompetens och expertis att tillgå för att lära sig AI, testa sin data och skapa värde, när väl företag har uppnått en tillräckligt hög digital mognadsgrad. Merparten av industrin befinner sig dock fortfarande på en digital mognadsgrad där fokus är att koppla upp, samla in och strukturera data med tillräckligt hög kvalitet för att kunna använda den. Vi ser att industrins intresse för att jobba digitalt ökar kontinuerligt i industrin och här finns en enorm potential. Det kräver dock fokus och investeringar för att driva den digitala transformationen och öka den digitala mognadsgraden i industrin.

Digitala Stambanan stärker svensk industri genom digitalisering av värdekedjor. Projektet är ett samverkansprojekt finansierat av Vinnova och medverkande bolag. Arbetet pågår nu i två spår genom de strategiska innovationsprogrammen PiiA (Processindustriell IT & Automation) som driver projektet Digitala Stambanan IndTech och Produktion2030 som driver projektet Digitala Stambanan Produktion.

Digitala Stambanan Produktion – Läget i arbetspaket 3

Vi fortsätter med våra nedslag i arbetspaketen. Denna gång har vi kommit till arbetspaket 3 (WP3) som leds av Clarissa González från Chalmers.

Vad fokuserar ni på i WP3?

Den röda tråden genom hela projektet Digitala Stambanan är att vi inte bara tänker på enskilda företag utan hela värdekedjor. Det vi fokuserar på i WP3 är en aspekt som inte belyses så mycket i de andra värdekedjorna, nämligen små- och medelstora företag (SME). 99,9 % av företagen i Sverige är SME, men trots det går de mesta statliga medel till de stora företagen. Vi har hittat ett stort företag, Sandvik Coromant, som är intresserad av att anpassa deras digitala tjänster till små och medelstora företag. Vad är det då i deras tjänster som inte fungerar lika bra för små som stora företag med tanke på begränsningar och förutsättningar i form a tid, möjlighet att göra flera saker samtidigt, finansiering etcetera.

Det är ju faktiskt flera värdekedjor ni arbetar med. Kan du berätta lite mer om vad ni fokuserar på i de olika flödena?

Värdekedjorna är inte linjära, utan i stället har vi Sandvik Coromant som är intresserade av att nå ut till maximalt fyra SME:er med hänsyn till begränsningar i tid och finansiering. Så här långt har vi två företag som är involverade. Det kommer alltså vara korta värdekedjor som fokuserar på utveckling av tjänsten så att den kan fungera för SME:er.

Clarissa González
Clarissa González

Arbetspaketsledare

Digitala Stambanan Produktion

Vilka företag har ni med er så här långt?

Det är Sandvik Coromant, som vi redan nämnt, men också SME:erna Turnab, en underleverantör av CNC komponenter och Somas som tillverkar regler- och avstängningsventiler.

Varför har ni valt dessa två bolag?

Vi har alldeles nyligen börjat arbeta med dessa båda företag. Det har inte varit det enklaste att hitta dem för det är inte alla företag som har maskiner som kan kopplas upp till Sandviks digitala tjänster som inte är generiska utan fungerar främst med maskinverktyg.

Vad är det ni vill försöka uppnå?

Tjänsten kommer hjälpa företagen att förstå hur de kan använda data för att fatta bättre beslut för att nå deras produktionsmål och förhoppningsvis även öka hållbarheten i deras verksamhet.

Vad är nästa steg för er?

Vi har identifierat tre huvudsakliga steg:

  • Det första steget är från ett mer strategiskt perspektiv och det är att vi fortfarande söker efter en eller två ytterligare parter som vill ansluta till vårt arbetspaket. Vi vill inte bara plocka företag utan det är viktigt att de verkligen vill vara med och är villiga att koppla upp sina maskiner med allt vad det kan innebära. Dessutom behöver de så klart också vara villiga att dela data.
  • Det andra steget är av mer teknisk karaktär. Vi behöver fortsätta att installera maskinerna. Det har varit mycket diskussion kring kommunikationsprotokoll och några har behövt göra vissa investeringar för att kunna använda Sandviks protokoll.
  • Det tredje steget är att utveckla mer teoretiskt lärande för SME från projektets sida. En del i det är att genomföra den digitala mognadsmätningen som genomförs inom de andra arbetspaketen. Det handlar dock inte bara om att beskriva nuläget utan om att stötta på rätt sätt i den riktning de vill gå.

Vilka är era insikter så här långt?

Den tekniska installationsdelen i projektet har inte varit så enkel hittills som vi hoppats på. Även om företagen har varit superentusiastiska och nyfikna, har det varit en utmaning. Tänk då vilken utmaning det skulle vara för företag som inte är likna nyfikna och intresserade. Vi ska därför inte vara överentusiastiska över vad som går att uppnå generellt, men samtidigt inte underskatta förmågan hos företag som vill utvecklas.

Jag tycker också att de företag som medverkar är så modiga. De är villiga att förstå vad de saknar. Om de inte kan installera mjukvaran för att deras maskiner är för gamla, att infrastrukturen inte håller eller något annat bekymmer kan de inte blunda för problemen. Även om de inte beslutar sig för att delta i projektet har du kanske blottat en svag del i ditt företag.

Jag ser också hur viktig kommunikationen är. Vi har en löpande kontakt med våra partners genom möten varannan vecka eller månatliga statusmöten för att förhindra att något ramlar mellan stolarna.

Vilken typ av utmaningar har ni stött på hittills?

Jag brukar hävda att vi kommit långt tekniskt med tanke på vad som finns tillgängligt, vilka sensorer som finns och vad du kan göra med dessa. Men industrins verklighet, där det ska användas, är ganska annorlunda. Vi behöver lägga mer tid på att säkerställa att vi kan överföra tillgängliga resurser och akademisk kunskap på ett enkelt sätt. Vi behöver dessutom lägga mer energi på att skapa kompabilitet mellan system.

Vilka lärdomar har ni dragit så här långt?

Vi jobbar med värdekedjor som är mycket ömtåliga idag. Vi påverkas av globala trender i den föränderliga värld vi lever i idag. Företag kan ändra sig snabbt och det är en verklighet vi behöver förhålla oss till. Därför behöver du vara flexibel. Vi har fått erfara det när Sandvik behövde byta deras mjukvara i våras. Det gick bra men ändra förutsättningarna för involverade företag i projektet. Tänk då bara på alla förändringar som görs i värdekedjor. Som företag behöver du alltid vara snabb och flexibel för att ständigt anpassa dig till nya situationer.

Tack Clarissa! Det blir spännande att följa ert fortsatta arbete. Lycka till!

Digitala Stambanan stärker svensk industri genom digitalisering av värdekedjor. Projektet är ett samverkansprojekt finansierat av Vinnova och medverkande bolag. Arbetet pågår nu i två spår genom de strategiska innovationsprogrammen PiiA (Processindustriell IT & Automation) som driver projektet Digitala Stambanan IndTech och Produktion2030 som driver projektet Digitala Stambanan Produktion.

Arpita Chari @ PTC Nordic Talks 25 november 2022!

Missa inte chansen att lyssna till Aprita Chari, arbetspaketsledare för WP 1, när hon föreläser online på ”PTCTalks 25 november 2022.

Vår arbetspaketledare för WP 1, Arpita Chari från Chalmers Tekniska Högskola, kommer att presentera sitt arbete med Industry 4.0-teknologier för att bygga reslienta och hållbara tillverkningssystem på #PTCTalks den 25 november 2022 kl 12:00. Hon kommer också att presentera de olika projekten och case hon samarbetar med för sin forskning.

Digitala Stambanan är ett av projekten som belysas där arbetet går ut på att öka potentialen hos digitala plattformar för datadrivet värdeskapande och att bygga resliens för tillverkningsindustrin. Använd denna länk för att anmäla dig och delta i seminariet online:

Arpita Chari
Arpita Chari

Arbetspaketsledare

Digitala Stambanan Produktion

Digitala Stambanan stärker svensk industri genom digitalisering av värdekedjor. Projektet är ett samverkansprojekt finansierat av Vinnova och medverkande bolag. Arbetet pågår nu i två spår genom de strategiska innovationsprogrammen PiiA (Processindustriell IT & Automation) som driver projektet Digitala Stambanan IndTech och Produktion2030 som driver projektet Digitala Stambanan Produktion.

Digitala Stambanan Produktion – Läget i arbetspaket 2

Vi fortsätter med våra nedslag i arbetspaketen. Denna gång har vi kommit till arbetspaket 2 (WP2) som Adriana Ito från Chalmers nu leder och fram till för en månad sedan leddes även av Dan Li från Chalmers.

Kan ni beskriva den värdekedja ni arbetar med i WP2?

I WP2 följer vi en specifik komponent, en vevstake, genom leverantörskedjan. Först bearbetas den hos Sansera i Trollhättan. Den ingår sedan som detalj i motorn som sätts samman hos Volvo Powertrain i Skövde och själva motorn monteras sedan i lastbilarna hos Volvo i Tuve. Utöver det har vi flera teknikleverantörer som ska hjälpa till att utveckla de digitala lösningarna för den här värdekedjan. Dessa är Aixia, Empir Industry, HMS Network, KPMG, Microsoft, PTC och Rockwell Automation.

Vad är det ni fokuserar på i det här flödet?

Efter att ha genomfört flertal möten, workshops, Gemba walks, med mera tillsammans med de tillverkande företagen har vi valt att fokusera på kvalitetssäkring. För att uppnå önskad kvalitetssäkring är det två faktorer vi valt att koncentrera oss på: rotorsaksanalys och spårbarhet. Med de här premisserna har vi skapat en behovsbild eller en beskrivning av önskemål på vad de tillverkande företagen vill uppnå i projektet. Därefter involverades teknikleverantörerna och vi gör nu ett arbete för att se hur en teknisk lösning kan förverkligas.

Adriana Ito
Adriana Ito

Arbetspaketsledare

Digitala Stambanan Produktion

En teknisk lösning säger ni. Är det vad som ska åstadkommas i WP2? Kan ni beskriva den mer?

Vi vill skapa en digital plattform som kan dela olika typer av data, information, och kunskap längs värdekedjan. Vi vill framtidssäkra plattformen genom att den ska vara skalbar så vi kan inkludera fler företag och deras data, men också flexibel så vi kan utöka med fler datatyper och mer innehåll allt eftersom. Utöver detta vill vi att plattformen ska kunna utnyttjas för fler applikationer som får ta del av data, information och kunskap som plattformen hanterar, en modulär lösning helt enkelt.

Det låter som ni vill visa på flera saker i en och samma lösning, stämmer det?

Ja, egentligen är det tre olika moduler eller applikationer vi vill ha i den digitala plattformen. Den första för hantering av spårbarhet av produktrelaterad data. Andra modulen ska tillgängliggöra relevant information för rotorsaksanalys genom att automatiskt generera förifyllda fiskbensdiagram. Tredje modulen ska hjälpa företagen i värdekedjan att hitta rätt kompetens och kunskap hos varandra, vilket förbättrar och förstärker samarbetet och den gemensamma problemlösningsförmågan.

Vad är nästa steg för er?

Nu när önskebilden är framtagen är nästa steg att teknikleverantörerna ska utvärdera vad de kan bidra med i form av kompetens, samt och hårdvara och mjukvara . Därefter behöver vi i arbetspaketet värdera vad som är rimligt att utveckla inom ramen för det här projektet. När vi vet det kan vi bestämma hur mycket vi kan förverkliga av modulerna som prioriteras.

Hur tycker ni att arbetet fortlöpt?

Vi tycker att det flutit på bra. Inledningsvis var tillverkande företagen i fokus för att formulera en önskad målbild. Med denna målbild på plats har teknikleverantörerna bidragit med inspel på vad de tycker skulle vara intressant att få med för att driva den tekniska utvecklingen. Många intressanta idéer har kommit fram i samband med de hittills genomförda projektaktiviteterna. Det finns en stor öppenhet utan prestige eller konkurrens bland teknikleverantörerna där viljan att samarbeta är tydlig. Arbetet med att skapa konsensus har gått bra, nu kommer nästa svåra steg att se vad vi faktiskt behöver göra för att åstadkomma det vi vill.

Vad har ni fått för insikter så här långt?

För tillverkande företag finns det många olika saker som behöver genomföras för en lyckad digital transformation. Många teknikleverantörer och systemintegratörer har också insett att det inte går att tillhandahålla all kompetens själv utan det krävs samarbete med andra. I ett sådant här projekt som Digitala Stambanan Produktion ges det mycket möjligheter att lära av varandra, vilket är en väldigt viktig del för de medverkande företagen. Det har visat sig tydligt bland de tillverkande företagen där de delar intresset för kvalitetssäkring, men där digitala lösningar saknas i stor utsträckning. Att teknikleverantörerna ser detta som intressant och spännande, samt att de vill och kan bidra gör att vi ser mycket positivt på projektets fortsatta arbete.

Har ni stött på några svårigheter?

Att hitta rätt konkretiseringsnivå utifrån de tillverkande företagens utmaningar har varit en utmaning för projektet. I dialogen med teknikleverantörerna ville vi först inte vara för detaljerade och låsa in dem i våra tankar för att då riskera att hämma deras kreativitet, men vi fick göra ett omtag när teknikleverantörerna önskade mer detaljer.

Vilka lärdomar har ni dragit hittills?

Det har tagit längre tid att skapa konsensus än i andra projekt, men å andra sidan är det inte så konstigt eftersom vi är fler parter involverade än vad vi är vana vid. Nu har vi både flera tillverkningsföretag och flera teknikföretag som ska hitta en gemensam väg framåt.

Tack Adriana! Vi kommer följa ert fortsatta arbete med spänning. Lycka till!

Digitala Stambanan stärker svensk industri genom digitalisering av värdekedjor. Projektet är ett samverkansprojekt finansierat av Vinnova och medverkande bolag. Arbetet pågår nu i två spår genom de strategiska innovationsprogrammen PiiA (Processindustriell IT & Automation) som driver projektet Digitala Stambanan IndTech och Produktion2030 som driver projektet Digitala Stambanan Produktion.

Digitala Stambanan Produktion – Kartläggning av digitaliseringsmognaden pågår

Kartläggning av digitaliseringsmognaden hos de tillverkande företagen i projektet är i full gång.

I projektet Digitala Stambanan Produktion är planen att alla ingående tillverkande företag i värdekedjorna ska kartläggas med hjälp av Industry 4.0 Maturity Index som är en metod utvecklad i Tyskland. Anpassningar har gjorts av metoden för att utveckla en metodik som är mer anpassad för svenska förhållanden. I projektets olika värdekedjor kommer de tillverkande företagen först att kartläggas individuellt innan respektive värdekedja samlas för att hitta möjligheter för bättre samarbete med hjälp av digitalisering.
Hittills under hösten har kartläggning utförts hos Volvo Powertrain i Skövde och Nitator i Oskarström. Innan sommaren gjordes kartläggningen av Volvo Trucks i Tuve, vilken också har presenterats nu under hösten.

Gemensamt för alla kartläggningar som hittills utförts är det härliga engagemang och öppenhet som berörda företag visat. Det lovar väldigt gott för det fortsatta arbetet!

Hanna, Anders, Malin, Magnus, Therese, Dan och Stefan vid besöket på Volvo Powertrain i Skövde.

Martin, Maria, Magnus och Ralf under besöket hos Nitator i Oskarström

Digitala Stambanan stärker svensk industri genom digitalisering av värdekedjor. Projektet är ett samverkansprojekt finansierat av Vinnova och medverkande bolag. Arbetet pågår nu i två spår genom de strategiska innovationsprogrammen PiiA (Processindustriell IT & Automation) som driver projektet Digitala Stambanan IndTech och Produktion2030 som driver projektet Digitala Stambanan Produktion.

Digitala Stambanan Produktion – Läget i arbetspaket 1

Ett drygt år efter att projektet Digitala Stambanan Produktion beviljades av Vinnova gör vi nu nedslag i de olika värdekedjorna projektet arbetar med. Först ut är arbetspaket 1 (WP1) som leds av Maja Bärring, Arpita Chari och Dan Li från Chalmers.

Vilka parter ingår i WP1?

WP 1 arbetar med en värdekedja inom fordonsindustrin där SSAB och BUFAB är leverantörer till Nitator. SSAB tillhandahåller plåt till Nitator som bearbetar det till slutkunder i fordonsindustrin. Utöver bearbetning utför även Nitator viss montering där C-artiklar från Bufab bland annat används. ChainTraced är teknikleverantör och tillhandahåller en lösning för att digitalisera produktdata. Nitator, Bufab och ChainTraced var alla med i förra etappen av Digitala Stambanan.

C-artiklar, vad är det?

Det är typiskt skruv, mutter och förband. Billiga artiklar i höga volymer som får stor påverkan om de inte finns tillgängliga.

Vad karaktäriserar värdekedjan?

Leveranssäkerheten är viktig, vilket sätter ett stort fokus på logistikflödets flexibilitet att kunna snabbt anpassa sig efter olika behov och önskemål hos slutkunden som ofta är en OEM (Original Equipment Manufacturer) i Sverige inom fordonsindustrin.

Vad ser ni som värdekedjans utmaningar?

Det finns en brist i data- och informationsdelning både upp och ned i värdekedjan. Det finns också frågetecken kring hur befintliga data används hos kund, men även vilka önskemål av data som egentligen finns i andra delar av värdekedjan.

Samtidigt som vi ser detta som utmaningar ser vi också en stor vilja från alla parter att lära sig av varandra, vilket är mycket positivt för projektet. menar Maja.

Nitator är en mindre aktör mellan större parter i en leverantörskedja. Som liten aktör kan det vara svårt att ställa krav som en större part kan göra. Förmågan att kunna ha en hög flexibilitet blir då en konkurrensfördel. Flexibiliteten ställer krav på deras arbetsprocesser, men även deras digitaliseringslösningar som då ska passa ihop med andra parters olika digitaliseringslösningar.

En utmaning för projektet är att utforska, avgränsa och designa vilken data som kan bidra till en sådan förmåga inom ramen för projektet säger Dan.

Vad har ni då valt för fokusområden för WP1?

Utifrån de utmaningar som värdekedjan ser och där de ser potential att öka användningen av data och skapa värde har vi identifierat fyra olika delområden:

  • Produktdata – Hur data tillhörande produkten kan användas mer (Exempel SSAB:s materialdata)
  • Leveranssäkerhet – Dela data som behövs för att prognosticera och säkra leveranser.
  • Kundkännedom – Förstå kravställning hos kund längre ned i leveranskedjan.
  • Grön omställning – Visualisera CO2-avtryck i värdekedjan (spårbarhet av material och produkt). Detta är något som kommer påverka alla industrier.
Maja Bärring
Maja Bärring

Projektledare

Digitala Stambanan Produktion

Dan Li
Dan Li

Arbetspaketsledare

Digitala Stambanan Produktion

Arpita Chari
Arpita Chari

Arbetspaketsledare

Digitala Stambanan Produktion

Vad vill ni åstadkomma i WP1?

Först vill vi se hur företagen i värdekedjan arbetar idag och vilken mognadsnivå de befinner sig på med hjälp av mognadsbedömningen Industrie 4.0 Maturity Index. Sedan vill vi adressera delområdena med ökad datadelning för att se hur samarbetet kan förbättras i värdekedjan. Det kommer vi göra på olika sätt, men vi inleder med att ta fram en demonstrator för hur CO2-data kan samlas in och visualiseras för alla parter i värdekedjan.

Hur tycker ni arbetet fortlöpt så här långt?

I början var det mycket fokus på projektövergripande aktiviteter. Nu blir det även mer fokus på själva värdekedjan. Vi har förankrat och ramat in frågeställningar och därmed också förväntningar på projektet mer i detalj. Den gemensamma förståelsen för projektet som helhet tror vi är viktig att ha med sig för det fortsatta arbetet.
Projektdeltagarnas engagemang och intresse för projektet är högre än vad vi vågat hoppas på. De är öppna och samarbetsvilliga och delar med sig av sina erfarenheter. Viljan att lägga ned tid för lära sig tillsammans med andra är viktig för projektets resultat

Vad har ni dragit för lärdomar så här långt?

En lärdom vi tycker oss se är att det finns mycket data hos företagen, men den behöver göras mer tillgänglig för att kunna nyttjas mer och skapa värde. Företagen vet ofta om att det har mycket data, men de vet inte hur de ska göra den tillgänglig.

Hur ser ni på fortsättningen? Vad är er spaning framåt?

Vi är i en tid där leveranssäkerhet och logistik blivit ännu mer komplicerad. Vi har en värdekedja som väljer att anta utmaningarna tillsammans och hjälpa varandra, i stället för att försöka lösa detta på egen hand. Det känns lovande och är något vi tror på. Från vårt perspektiv på Chalmers är det jätteintressant att få vara med på den resan med en värdekedja som står inför dessa utmaningar nu.
Vi ser också att vi adresserar ett område som blir viktigare och viktigare framåt. Till exempel det här med CO2-avtryck längs värdekedjan. Det kanske blir ett krav framöver att kunna samla in och visa på sitt CO2-avtryck. Hur ska det då göras och visualiseras? Det intressanta blir också i nästa steg, hur företagen kan ta detta till sina kunder och vilka värden som kan skapas framöver. Vad är det värt för deras kunder? Än så länge är det pris på produkten som styr i många fall.

Tack Maja, Arpita och Dan! Det blir intressant att följa det fortsatta arbetet. Stort lycka till!

Digitala Stambanan stärker svensk industri genom digitalisering av värdekedjor. Projektet är ett samverkansprojekt finansierat av Vinnova och medverkande bolag. Arbetet pågår nu i två spår genom de strategiska innovationsprogrammen PiiA (Processindustriell IT & Automation) som driver projektet Digitala Stambanan IndTech och Produktion2030 som driver projektet Digitala Stambanan Produktion.

Tillbakablick av året som gått med Maja Bärring

Vi får en pratstund med Maja Bärring, projektledare för Digitala Stambanan Produktion, så här knappa året efter projektstarten. Hur är läget?

Det är bra, har kommit tillbaka till arbetet med projektet efter en sommarsemester i Sverige som framför allt har spenderats i vår segelbåt på västkusten.

Det låter härligt! Digitala Stambanan Produktion är ju en fortsättning på ett arbete som startade för flera år sedan. Kan du berätta lite om bakgrunden till projektet?

Projektnamnet Digitala Stambanan är med stambanan en referens till den järnväg som byggdes under den industriella revolution som inte bara förändrade hur man kan transportera produkter och gods i Sverige, men också hur man gör affärer. Den nya infrastrukturen gav nya möjligheter. Idag kan den digitala infrastrukturen med plattformar och digitala lösningar erbjuda nya möjligheter; vi kan med hjälp av digitala plattformar och lösningar förändrar hur svensk tillverkningsindustri utbyter data och information och därmed också hur vi gör affärer med varandra.

När vi avslutade det förra projektet fanns det ett fortsatt intresse från både involverade parter, men också från finansiären Vinnova, att fortsätta arbetet på samma tema. Det gav oss möjligheten att sätta ihop en ansökan med visionen att öka användningen av digitala plattformar i värdekedjor inom svensk tillverkningsindustrin, samt rekrytera intressenter för att vara en del av projektkonsortiet. Våra partners representerar flera områden som har intresse i ämnet; akademi, tillverkningsbolag som bildar värdekedjor och har leverantör/kund relation med varandra, teknik- och systemleverantörer och nätverksorganisationer som representerar ännu fler bolag inom tillverkningsindustrin i Sverige.

Projektet beviljades i juli 2021 av Vinnova, men projektstarten var i praktiken i september. Ansökningsprocessen inleddes många månader innan dess. Vad är dina erfarenheter av arbetet med ansökan för ett så pass stort och komplext projekt med många parter?

Under ansökan har det varit viktigt att sätta det övergripande målet samt de förväntade effekterna från projektet för att kunna bryta ner det i faktiska aktiviteter utan att göra det för snävt och därmed minska utrymmet för involverade att påverka. Vi driver projektet för att nå de gemensamma övergripande målen samtidigt som det ska balansera mot vad respektive projektpartner kan dra nytta av och lära sig från vårt samarbete i projektet.

Resultatet från ansökan blev ett projekt organiserat i fem arbetspaket. Kan du berätta lite om dessa?

De tre första arbetspaketen är organiserade kring tre värdekedjor och det är i dessa som vi kan arbeta tillsammans med tillverkningsföretagen för att identifiera ett nuläge och de utmaningar som vi ska adressera med hjälp av de digitala lösningarna. Där finns också våra projektpartners som med sina teknik- och systemlösningar är viktiga i arbetet för hur vi kan lösa problemen.

Arbetspaket 4 involverar testbädden Stena Industry Innovation Lab (SII-Lab) på Chalmers. I testbädden ska vi tillsammans kunna just testa nya lösningarna som adresserar de utmaningar vi identifierar i värdekedjorna. Här ska vi kunna arbeta med demonstratorer och påvisa vilka värden som kan skapas av att använda digitala plattformar och lösningar.
I arbetspaketet utvecklar vi även den metodik som vi kallar reseguiden för industriell digitalisering, som vi kommer använda vid kartläggning av digitaliseringsmognad i värdekedjeföretagen. Metodiken baseras på resultat ifrån tidigare projekt och använder sig av den tyska modellen Industrie 4.0 Maturity Index för mätning av digitaliseringsmognad.

Arbetspaket 5 agerar för samverkan, nätverkande och spridning. Vi har aktiviteter med det parallella projektet Digitala Stambanan IndTech, Combients medlemsföretag, våra projektpartners nätverk som sträcker sig utanför projektet, m.fl. för att både få extern spridning och inspel på projektets resultat och arbete.
Utbildningsprogrammet Ingenjör4.0  med korta kursmoduler inom området för Industri 4.0 och smart industri är också en resurs och tillgång i projektet för att kunna jobba med kompetenshöjning och utbildningsinsatser.

Hur tycker du arbetet fortlöpt som helhet på ett övergripande plan i projektet så här långt?

Arbetet har kommit i gång i respektive arbetspaket med värdekedjorna, där vi har identifierat fokus och även påbörjat att identifiera nuläget av hur man arbetar. Nya projektpartner har också gått in i projektet under året för att få kompletta värdekedjor.

Övergripande för projektet har vi haft regelbundna projektträffar där temat på träffarna har berört områden som är viktiga för att projektet ska kunna uppnå de uppsatta målen och förväntade effekten; till exempel på temat demonstratorer och användningen av testbädden SII-Lab, utbildningsmöjligheterna med Ingenjör 4.0 och hur vi ska använda det i projektet, samt status och framdrift i respektive arbetspaket.

För kommunikation och informationsdelning har vi regelbundna statusmöten för hela projektet den sista onsdagen i månaden för att dela med varandra vad som händer i respektive arbetspaket samt information som är relevant för hela projektet.

I din roll som projektledare för Digitala Stambanan Produktion, vilka är dina reflektioner från första året? 

Det finns ett stort intresse och engagemang i projektet från alla projektpartner och det har varit många parallella aktiviteter under året för att bidra till det övergripande målet. Vi har under året arrangerat projektträffar för att kunna träffa varandra fysiskt på plats i SII-Lab och då har vi kunnat ha längre sittningar tillsammans. Men vi har även haft många digitala möten som hjälpt oss att få en puls i projektet. Utan de digitala möjligheterna hade det varit svårare med en så geografiskt utspridd grupp av projektmedlemmar.

Nu tar ju arbetet i projektet fart igen efter sommarsemestrarna. Hur ser du på det fortsatta arbetet i projektet?

Vi är i alla värdekedjorna i ett skede att vi planerar för hur vi ska kartlägga nuläge med hjälp av metoden Industry 4.0 Maturity Index  och ”Reseguiden” (resultat från projektet Digitala Stambanan) som vi använder i projektet för att utveckla vidare. Detta arbete kommer att ta fart nu när vi kommer tillbaka till projektaktiviteter. Även arbetet med demonstratorer är på agendan för respektive värdekedja.

Vi kommer också under hösten fortsätta att arbeta med våra samarbetspartners för att skapa spridning av projektets resultat och utbyte med andra projekt och partners till projektet.

Du själv tar dig ann nya spännande utmaningar snart i form av mamma. Vad händer rent organisatoriskt i projektet när du blir föräldraledig en tid?

Vi har några förändringar som sker i projektledningen där Johan Stahre från Chalmers blir min ersättare som projektledare för Digitala Stambanan Produktion för tiden jag är föräldraledig samt att vår doktorandkollega Arpita Chari  kommer att involveras i arbetet med arbetspaket 1.

Vi tackar dig Maja för den här pratstunden och säger STORT LYCKA TILL!

Digital Workshop 16 juni – Standardisering av digitaliserad industri för svenskt värdeskapande

Automation Region bjuder in till digital workshop –
Standardisering av digitaliserad industri för svenskt värdeskapande

Välkommen till en workshop med framåtblick om standardiseringens nyttogörande för svenska företag. Speciellt inbjuden för dagen är ledaren för ISO:s standardisering inom smart industri, Mr Patrick Lamboley, Schneider Electrics. Dessutom presenteras skriften Teknik är silver, standard är guld (The golden standard) och forumet för standardisering i digitaliserad industri lanseras med information om planerade aktiviteter och erbjudande till svensk industri.

Läs mer och registrera gratis

Ståltillverkningen görs smartare och mer effektiv

I det industrifokuserade forskningsprojektet Digitala Stambanan arbetar forskare och industri tillsammans för att hitta nya bättre lösningar för en effektivare och mer resurssnål industri. Ett av de fall som studeras är industricase Stål där fokus ligger på Outokumpu Nybys ståltillverkning i Torshälla. Niklas Olsson från MITC (Mälardalen Industrial Technology Center) och Urban Nilsson från Blue Institute har fått en god inblick i Outokumpus processer, behov och utmaningar. De arbetar nu tillsammans med forskare och utvecklare för att hjälpa ståltillverkaren att optimera produktionsprocessen för att minska slitage, energiåtgång och antal omplaneringar av produktionen.

Här produceras kallvalsat stål av svart varmband som levereras främst från Outokumpu Avestas smältverkstad. Materialet valsas genom en avancerad process fram till tunt mycket hållfast stål som kan användas för byggnationer, fordon och många andra områden. Processen är omfattande och innebär stort slitage av maskiner och valsar. Idag görs en huvudplanering på fabriken men denna justeras oftast under processen.

”Vi ser en stor möjlighet att genom digitalisering ge produktionen bättre förutsättningar att planera sitt arbete. Drömmen vore att få med mer information vid leverans av materialet från leverantören” berättar Urban Nilsson. ”Det finns specifikationer och kravställningar på det beställda materialet men det kan finnas acceptabla variationer i levererat material som gör att det bör nyttjas på ett annat sätt. Med mer information om materialets bearbetning hos leverantören skulle det kunna nyttjas på ett mer effektivt sätt och mindre svinn skulle uppstå.”

”Detta case belyser en problematik som jag hoppas vi kan arbeta mer med inom Digitala Stambanan” berättar Niklas Olsson. ”Det finns ett glapp mellan det vi kallar IT och OT; alltså informationsteknologi och operationell teknologi. Vi ser att det finns experter inom IT och experter inom OT men för att lyckas med förbättringar och digitalisering som förbättrar produktionen behövs en bättre överhörning och fler personer som kan båda sidor.”

”Att delta i Digitala Stambanan IndTech ger oss en möjlighet att få hjälp att optimera våra processer och att stärka det digitala utbudet genom stålets värdekedja” berättar Benny Olsson, Manufacturing excellence & Reliablity Manager på Outokumpu Nyby. ”Det ger oss också en möjlighet att lyfta blicken och se fler möjligheter med digitalisering och hur man arbetar med detta i andra branscher och andra bolag.”

Digitala Stambanan IndTech har som övergripande mål att arbeta med värdekedjor, från råmaterial till slutprodukt och användning. Genom starkare samarbeten mellan tillverkare, leverantörer och kunder kan man optimera utvecklingen och materialanvändningen; minska resursförluster, energiåtgång och kostnader. Arbetet pågår just nu kring tre värdekedjor; stål, koppar och energi. Läs mer om Digitala Stambanan IndTech här.

 

Digitala Stambanan stärker svensk industri genom digitalisering av värdekedjor. Projektet är ett samverkansprojekt finansierat av Vinnova och medverkande bolag. Arbetet pågår nu i två spår genom de strategiska innovationsprogrammen PiiA (Processindustriell IT & Automation) som driver projektet Digitala Stambanan IndTech och Produktion2030 som driver projektet Digitala Stambanan Produktion.