Digitala Stambanan Produktion – Kartläggning av digitaliseringsmognaden pågår

Kartläggning av digitaliseringsmognaden hos de tillverkande företagen i projektet är i full gång.

I projektet Digitala Stambanan Produktion är planen att alla ingående tillverkande företag i värdekedjorna ska kartläggas med hjälp av Industry 4.0 Maturity Index som är en metod utvecklad i Tyskland. Anpassningar har gjorts av metoden för att utveckla en metodik som är mer anpassad för svenska förhållanden. I projektets olika värdekedjor kommer de tillverkande företagen först att kartläggas individuellt innan respektive värdekedja samlas för att hitta möjligheter för bättre samarbete med hjälp av digitalisering.
Hittills under hösten har kartläggning utförts hos Volvo Powertrain i Skövde och Nitator i Oskarström. Innan sommaren gjordes kartläggningen av Volvo Trucks i Tuve, vilken också har presenterats nu under hösten.

Gemensamt för alla kartläggningar som hittills utförts är det härliga engagemang och öppenhet som berörda företag visat. Det lovar väldigt gott för det fortsatta arbetet!

Hanna, Anders, Malin, Magnus, Therese, Dan och Stefan vid besöket på Volvo Powertrain i Skövde.

Martin, Maria, Magnus och Ralf under besöket hos Nitator i Oskarström

Digitala Stambanan stärker svensk industri genom digitalisering av värdekedjor. Projektet är ett samverkansprojekt finansierat av Vinnova och medverkande bolag. Arbetet pågår nu i två spår genom de strategiska innovationsprogrammen PiiA (Processindustriell IT & Automation) som driver projektet Digitala Stambanan IndTech och Produktion2030 som driver projektet Digitala Stambanan Produktion.

Digitala Stambanan Produktion – Läget i arbetspaket 1

Ett drygt år efter att projektet Digitala Stambanan Produktion beviljades av Vinnova gör vi nu nedslag i de olika värdekedjorna projektet arbetar med. Först ut är arbetspaket 1 (WP1) som leds av Maja Bärring, Arpita Chari och Dan Li från Chalmers.

Vilka parter ingår i WP1?

WP 1 arbetar med en värdekedja inom fordonsindustrin där SSAB och BUFAB är leverantörer till Nitator. SSAB tillhandahåller plåt till Nitator som bearbetar det till slutkunder i fordonsindustrin. Utöver bearbetning utför även Nitator viss montering där C-artiklar från Bufab bland annat används. ChainTraced är teknikleverantör och tillhandahåller en lösning för att digitalisera produktdata. Nitator, Bufab och ChainTraced var alla med i förra etappen av Digitala Stambanan.

C-artiklar, vad är det?

Det är typiskt skruv, mutter och förband. Billiga artiklar i höga volymer som får stor påverkan om de inte finns tillgängliga.

Vad karaktäriserar värdekedjan?

Leveranssäkerheten är viktig, vilket sätter ett stort fokus på logistikflödets flexibilitet att kunna snabbt anpassa sig efter olika behov och önskemål hos slutkunden som ofta är en OEM (Original Equipment Manufacturer) i Sverige inom fordonsindustrin.

Vad ser ni som värdekedjans utmaningar?

Det finns en brist i data- och informationsdelning både upp och ned i värdekedjan. Det finns också frågetecken kring hur befintliga data används hos kund, men även vilka önskemål av data som egentligen finns i andra delar av värdekedjan.

Samtidigt som vi ser detta som utmaningar ser vi också en stor vilja från alla parter att lära sig av varandra, vilket är mycket positivt för projektet. menar Maja.

Nitator är en mindre aktör mellan större parter i en leverantörskedja. Som liten aktör kan det vara svårt att ställa krav som en större part kan göra. Förmågan att kunna ha en hög flexibilitet blir då en konkurrensfördel. Flexibiliteten ställer krav på deras arbetsprocesser, men även deras digitaliseringslösningar som då ska passa ihop med andra parters olika digitaliseringslösningar.

En utmaning för projektet är att utforska, avgränsa och designa vilken data som kan bidra till en sådan förmåga inom ramen för projektet säger Dan.

Vad har ni då valt för fokusområden för WP1?

Utifrån de utmaningar som värdekedjan ser och där de ser potential att öka användningen av data och skapa värde har vi identifierat fyra olika delområden:

  • Produktdata – Hur data tillhörande produkten kan användas mer (Exempel SSAB:s materialdata)
  • Leveranssäkerhet – Dela data som behövs för att prognosticera och säkra leveranser.
  • Kundkännedom – Förstå kravställning hos kund längre ned i leveranskedjan.
  • Grön omställning – Visualisera CO2-avtryck i värdekedjan (spårbarhet av material och produkt). Detta är något som kommer påverka alla industrier.
Maja Bärring
Maja Bärring

Projektledare

Digitala Stambanan Produktion

Dan Li
Dan Li

Arbetspaketsledare

Digitala Stambanan Produktion

Arpita Chari
Arpita Chari

Arbetspaketsledare

Digitala Stambanan Produktion

Vad vill ni åstadkomma i WP1?

Först vill vi se hur företagen i värdekedjan arbetar idag och vilken mognadsnivå de befinner sig på med hjälp av mognadsbedömningen Industrie 4.0 Maturity Index. Sedan vill vi adressera delområdena med ökad datadelning för att se hur samarbetet kan förbättras i värdekedjan. Det kommer vi göra på olika sätt, men vi inleder med att ta fram en demonstrator för hur CO2-data kan samlas in och visualiseras för alla parter i värdekedjan.

Hur tycker ni arbetet fortlöpt så här långt?

I början var det mycket fokus på projektövergripande aktiviteter. Nu blir det även mer fokus på själva värdekedjan. Vi har förankrat och ramat in frågeställningar och därmed också förväntningar på projektet mer i detalj. Den gemensamma förståelsen för projektet som helhet tror vi är viktig att ha med sig för det fortsatta arbetet.
Projektdeltagarnas engagemang och intresse för projektet är högre än vad vi vågat hoppas på. De är öppna och samarbetsvilliga och delar med sig av sina erfarenheter. Viljan att lägga ned tid för lära sig tillsammans med andra är viktig för projektets resultat

Vad har ni dragit för lärdomar så här långt?

En lärdom vi tycker oss se är att det finns mycket data hos företagen, men den behöver göras mer tillgänglig för att kunna nyttjas mer och skapa värde. Företagen vet ofta om att det har mycket data, men de vet inte hur de ska göra den tillgänglig.

Hur ser ni på fortsättningen? Vad är er spaning framåt?

Vi är i en tid där leveranssäkerhet och logistik blivit ännu mer komplicerad. Vi har en värdekedja som väljer att anta utmaningarna tillsammans och hjälpa varandra, i stället för att försöka lösa detta på egen hand. Det känns lovande och är något vi tror på. Från vårt perspektiv på Chalmers är det jätteintressant att få vara med på den resan med en värdekedja som står inför dessa utmaningar nu.
Vi ser också att vi adresserar ett område som blir viktigare och viktigare framåt. Till exempel det här med CO2-avtryck längs värdekedjan. Det kanske blir ett krav framöver att kunna samla in och visa på sitt CO2-avtryck. Hur ska det då göras och visualiseras? Det intressanta blir också i nästa steg, hur företagen kan ta detta till sina kunder och vilka värden som kan skapas framöver. Vad är det värt för deras kunder? Än så länge är det pris på produkten som styr i många fall.

Tack Maja, Arpita och Dan! Det blir intressant att följa det fortsatta arbetet. Stort lycka till!

Digitala Stambanan stärker svensk industri genom digitalisering av värdekedjor. Projektet är ett samverkansprojekt finansierat av Vinnova och medverkande bolag. Arbetet pågår nu i två spår genom de strategiska innovationsprogrammen PiiA (Processindustriell IT & Automation) som driver projektet Digitala Stambanan IndTech och Produktion2030 som driver projektet Digitala Stambanan Produktion.

Tillbakablick av året som gått med Maja Bärring

Vi får en pratstund med Maja Bärring, projektledare för Digitala Stambanan Produktion, så här knappa året efter projektstarten. Hur är läget?

Det är bra, har kommit tillbaka till arbetet med projektet efter en sommarsemester i Sverige som framför allt har spenderats i vår segelbåt på västkusten.

Det låter härligt! Digitala Stambanan Produktion är ju en fortsättning på ett arbete som startade för flera år sedan. Kan du berätta lite om bakgrunden till projektet?

Projektnamnet Digitala Stambanan är med stambanan en referens till den järnväg som byggdes under den industriella revolution som inte bara förändrade hur man kan transportera produkter och gods i Sverige, men också hur man gör affärer. Den nya infrastrukturen gav nya möjligheter. Idag kan den digitala infrastrukturen med plattformar och digitala lösningar erbjuda nya möjligheter; vi kan med hjälp av digitala plattformar och lösningar förändrar hur svensk tillverkningsindustri utbyter data och information och därmed också hur vi gör affärer med varandra.

När vi avslutade det förra projektet fanns det ett fortsatt intresse från både involverade parter, men också från finansiären Vinnova, att fortsätta arbetet på samma tema. Det gav oss möjligheten att sätta ihop en ansökan med visionen att öka användningen av digitala plattformar i värdekedjor inom svensk tillverkningsindustrin, samt rekrytera intressenter för att vara en del av projektkonsortiet. Våra partners representerar flera områden som har intresse i ämnet; akademi, tillverkningsbolag som bildar värdekedjor och har leverantör/kund relation med varandra, teknik- och systemleverantörer och nätverksorganisationer som representerar ännu fler bolag inom tillverkningsindustrin i Sverige.

Projektet beviljades i juli 2021 av Vinnova, men projektstarten var i praktiken i september. Ansökningsprocessen inleddes många månader innan dess. Vad är dina erfarenheter av arbetet med ansökan för ett så pass stort och komplext projekt med många parter?

Under ansökan har det varit viktigt att sätta det övergripande målet samt de förväntade effekterna från projektet för att kunna bryta ner det i faktiska aktiviteter utan att göra det för snävt och därmed minska utrymmet för involverade att påverka. Vi driver projektet för att nå de gemensamma övergripande målen samtidigt som det ska balansera mot vad respektive projektpartner kan dra nytta av och lära sig från vårt samarbete i projektet.

Resultatet från ansökan blev ett projekt organiserat i fem arbetspaket. Kan du berätta lite om dessa?

De tre första arbetspaketen är organiserade kring tre värdekedjor och det är i dessa som vi kan arbeta tillsammans med tillverkningsföretagen för att identifiera ett nuläge och de utmaningar som vi ska adressera med hjälp av de digitala lösningarna. Där finns också våra projektpartners som med sina teknik- och systemlösningar är viktiga i arbetet för hur vi kan lösa problemen.

Arbetspaket 4 involverar testbädden Stena Industry Innovation Lab (SII-Lab) på Chalmers. I testbädden ska vi tillsammans kunna just testa nya lösningarna som adresserar de utmaningar vi identifierar i värdekedjorna. Här ska vi kunna arbeta med demonstratorer och påvisa vilka värden som kan skapas av att använda digitala plattformar och lösningar.
I arbetspaketet utvecklar vi även den metodik som vi kallar reseguiden för industriell digitalisering, som vi kommer använda vid kartläggning av digitaliseringsmognad i värdekedjeföretagen. Metodiken baseras på resultat ifrån tidigare projekt och använder sig av den tyska modellen Industrie 4.0 Maturity Index för mätning av digitaliseringsmognad.

Arbetspaket 5 agerar för samverkan, nätverkande och spridning. Vi har aktiviteter med det parallella projektet Digitala Stambanan IndTech, Combients medlemsföretag, våra projektpartners nätverk som sträcker sig utanför projektet, m.fl. för att både få extern spridning och inspel på projektets resultat och arbete.
Utbildningsprogrammet Ingenjör4.0  med korta kursmoduler inom området för Industri 4.0 och smart industri är också en resurs och tillgång i projektet för att kunna jobba med kompetenshöjning och utbildningsinsatser.

Hur tycker du arbetet fortlöpt som helhet på ett övergripande plan i projektet så här långt?

Arbetet har kommit i gång i respektive arbetspaket med värdekedjorna, där vi har identifierat fokus och även påbörjat att identifiera nuläget av hur man arbetar. Nya projektpartner har också gått in i projektet under året för att få kompletta värdekedjor.

Övergripande för projektet har vi haft regelbundna projektträffar där temat på träffarna har berört områden som är viktiga för att projektet ska kunna uppnå de uppsatta målen och förväntade effekten; till exempel på temat demonstratorer och användningen av testbädden SII-Lab, utbildningsmöjligheterna med Ingenjör 4.0 och hur vi ska använda det i projektet, samt status och framdrift i respektive arbetspaket.

För kommunikation och informationsdelning har vi regelbundna statusmöten för hela projektet den sista onsdagen i månaden för att dela med varandra vad som händer i respektive arbetspaket samt information som är relevant för hela projektet.

I din roll som projektledare för Digitala Stambanan Produktion, vilka är dina reflektioner från första året? 

Det finns ett stort intresse och engagemang i projektet från alla projektpartner och det har varit många parallella aktiviteter under året för att bidra till det övergripande målet. Vi har under året arrangerat projektträffar för att kunna träffa varandra fysiskt på plats i SII-Lab och då har vi kunnat ha längre sittningar tillsammans. Men vi har även haft många digitala möten som hjälpt oss att få en puls i projektet. Utan de digitala möjligheterna hade det varit svårare med en så geografiskt utspridd grupp av projektmedlemmar.

Nu tar ju arbetet i projektet fart igen efter sommarsemestrarna. Hur ser du på det fortsatta arbetet i projektet?

Vi är i alla värdekedjorna i ett skede att vi planerar för hur vi ska kartlägga nuläge med hjälp av metoden Industry 4.0 Maturity Index  och ”Reseguiden” (resultat från projektet Digitala Stambanan) som vi använder i projektet för att utveckla vidare. Detta arbete kommer att ta fart nu när vi kommer tillbaka till projektaktiviteter. Även arbetet med demonstratorer är på agendan för respektive värdekedja.

Vi kommer också under hösten fortsätta att arbeta med våra samarbetspartners för att skapa spridning av projektets resultat och utbyte med andra projekt och partners till projektet.

Du själv tar dig ann nya spännande utmaningar snart i form av mamma. Vad händer rent organisatoriskt i projektet när du blir föräldraledig en tid?

Vi har några förändringar som sker i projektledningen där Johan Stahre från Chalmers blir min ersättare som projektledare för Digitala Stambanan Produktion för tiden jag är föräldraledig samt att vår doktorandkollega Arpita Chari  kommer att involveras i arbetet med arbetspaket 1.

Vi tackar dig Maja för den här pratstunden och säger STORT LYCKA TILL!

Digital Workshop 16 juni – Standardisering av digitaliserad industri för svenskt värdeskapande

Automation Region bjuder in till digital workshop –
Standardisering av digitaliserad industri för svenskt värdeskapande

Välkommen till en workshop med framåtblick om standardiseringens nyttogörande för svenska företag. Speciellt inbjuden för dagen är ledaren för ISO:s standardisering inom smart industri, Mr Patrick Lamboley, Schneider Electrics. Dessutom presenteras skriften Teknik är silver, standard är guld (The golden standard) och forumet för standardisering i digitaliserad industri lanseras med information om planerade aktiviteter och erbjudande till svensk industri.

Läs mer och registrera gratis

Ståltillverkningen görs smartare och mer effektiv

I det industrifokuserade forskningsprojektet Digitala Stambanan arbetar forskare och industri tillsammans för att hitta nya bättre lösningar för en effektivare och mer resurssnål industri. Ett av de fall som studeras är industricase Stål där fokus ligger på Outokumpu Nybys ståltillverkning i Torshälla. Niklas Olsson från MITC (Mälardalen Industrial Technology Center) och Urban Nilsson från Blue Institute har fått en god inblick i Outokumpus processer, behov och utmaningar. De arbetar nu tillsammans med forskare och utvecklare för att hjälpa ståltillverkaren att optimera produktionsprocessen för att minska slitage, energiåtgång och antal omplaneringar av produktionen.

Här produceras kallvalsat stål av svart varmband som levereras främst från Outokumpu Avestas smältverkstad. Materialet valsas genom en avancerad process fram till tunt mycket hållfast stål som kan användas för byggnationer, fordon och många andra områden. Processen är omfattande och innebär stort slitage av maskiner och valsar. Idag görs en huvudplanering på fabriken men denna justeras oftast under processen.

”Vi ser en stor möjlighet att genom digitalisering ge produktionen bättre förutsättningar att planera sitt arbete. Drömmen vore att få med mer information vid leverans av materialet från leverantören” berättar Urban Nilsson. ”Det finns specifikationer och kravställningar på det beställda materialet men det kan finnas acceptabla variationer i levererat material som gör att det bör nyttjas på ett annat sätt. Med mer information om materialets bearbetning hos leverantören skulle det kunna nyttjas på ett mer effektivt sätt och mindre svinn skulle uppstå.”

”Detta case belyser en problematik som jag hoppas vi kan arbeta mer med inom Digitala Stambanan” berättar Niklas Olsson. ”Det finns ett glapp mellan det vi kallar IT och OT; alltså informationsteknologi och operationell teknologi. Vi ser att det finns experter inom IT och experter inom OT men för att lyckas med förbättringar och digitalisering som förbättrar produktionen behövs en bättre överhörning och fler personer som kan båda sidor.”

”Att delta i Digitala Stambanan IndTech ger oss en möjlighet att få hjälp att optimera våra processer och att stärka det digitala utbudet genom stålets värdekedja” berättar Benny Olsson, Manufacturing excellence & Reliablity Manager på Outokumpu Nyby. ”Det ger oss också en möjlighet att lyfta blicken och se fler möjligheter med digitalisering och hur man arbetar med detta i andra branscher och andra bolag.”

Digitala Stambanan IndTech har som övergripande mål att arbeta med värdekedjor, från råmaterial till slutprodukt och användning. Genom starkare samarbeten mellan tillverkare, leverantörer och kunder kan man optimera utvecklingen och materialanvändningen; minska resursförluster, energiåtgång och kostnader. Arbetet pågår just nu kring tre värdekedjor; stål, koppar och energi. Läs mer om Digitala Stambanan IndTech här.

 

Digitala Stambanan stärker svensk industri genom digitalisering av värdekedjor. Projektet är ett samverkansprojekt finansierat av Vinnova och medverkande bolag. Arbetet pågår nu i två spår genom de strategiska innovationsprogrammen PiiA (Processindustriell IT & Automation) som driver projektet Digitala Stambanan IndTech och Produktion2030 som driver projektet Digitala Stambanan Produktion.

 

 

Teknikworkshop 5 maj – Digitaliseringsmognad

Digitaliseringsmognad

Digitaliseringen skapar nya möjligheter för att effektivt kunna samla in, hantera, och dela data, information, och kunskap. Att förstå den egna digitaliseringsmognaden är ett kraftfullt verktyg för att veta var man befinner sig och vart man är på väg i sin digitaliseringsresa.

Ökad leveranssäkerhet, fler kundanpassningar, och större produktvarians är exempel på nya förväntningar på tillverkande företag. Gemensamt för dessa är att mer data, information, och kunskap behöver hanteras effektivt. Om implementerat på ett bra sätt, kan digitalisering bli ett viktigt hjälpmedel för ökad konkurrenskraft.

Denna teknikworkshop går igenom den tyska modellen Industrie 4.0 Maturity Index, som används för att kartlägga digitaliseringsmognad. Ni får en fördjupad insikt i digitaliseringens möjligheter och förståelse för hur ökad digitaliseringsmognad ger nya förmågor att hantera information effektivt.

För vem?
Den här Teknikworkshoppen riktar sig till er som påbörjat en digitaliseringsresa, men vill få en bättre förståelse och överblick för era digitala förmågor. Under denna teknikworkshop använder vi Industrie 4.0 Maturity Index och deltagarna gör en självvärdering för att få en inblick och första analys av den egna digitaliseringsmognaden. Detta kan ligga till grund för en digitaliseringsstrategi för att kunna prioritera, starta, och driva aktiviteter som ökar digitaliseringen.

Praktisk information
Samtliga Teknikworkshoppar genomförs digitalt
När: tisdagen den 5 maj kl. 09–12
Var: Anslut via zoom länk, skickas före workshopen
Anmälan: Senast 2 maj 2022

Inbjudan (pdf)
Anmälan här

Hur mycket skulle svensk industri kunna tjäna på bättre informationsutbyte i livscykeln?

Det finns stora värden för industrin att realisera genom bättre informationshantering i värdekedjor och i produkters livscykler. Varför är det då inte fler företag som arbetar aktivt med detta?

Den icke vinstdrivande organisationen SEIIA (Swedish Industrial Interoperability Association) driver frågor som är nära besläktade med det vi fokuserar på i Digitala Stambanan. Det handlar till exempel om standarder för informationsutbyte mellan IT-system. I deras nyhetsbrev (2022-02-28) förklaras begreppet interoperabilitet, som är förmågan hos olika system, ofta i datorsammanhang, att fungera tillsammans och kunna kommunicera med varandra. Exempel på värden som bättre informationsutbyte kan åstadkomma lyfts fram, men också tankar om vad som hindrar industrin från att realisera dessa möjligheter.

Föreningen SEIIA bildades som ett resultat av LCDM-projektet; finansierat genom det strategiska innovationsprogrammet PiiA. Projektet fokuserade på att etablera ett standardiserat datautbyte mellan olika stödsystem i en anläggnings livscykel.

Läs hela artikeln här

Webinar den 29 Mars – The New Industrial Revolution

Digital säkerhet, hållbara lösningar och utmaningar inom leverantörskedjan

En industriell revolution med digitalisering, hållbarhet och globala leverantörskedjor som drivkrafter utmanar svensk tillverkningsindustri. Detta webbseminarium, arrangerat av Microsoft, presenterar de senaste trenderna inom tillverkningsindustrin med fokus på digitala tillgångar, digital säkerhet, hållbarhet och bristen på tillgång till komponenter.

Under 60 minuter ger beslutsfattare från branschen sina åsikter om situationen och diskuterar lösningar på de utmaningar vi alla står inför. Vidare diskuteras också hur vi utvecklar och effektiviserar tillverkningsprocessen för att stärka konkurrenskraften.

Läs mer och registrera gratis

Samverkan möjliggör bättre kvalitet med mindre resursanvändning

Digitala Stambanan IndTech har som övergripande mål att arbeta med värdekedjor, från råmaterial till slutprodukt och användning. Genom starkare samarbeten mellan tillverkare, leverantörer och kunder kan man optimera utvecklingen och materialanvändningen; minska resursförluster, energiåtgång och kostnader. Arbetet pågår just nu kring tre värdekedjor; stål, koppar och energi.

I värdekedja Energi leder Kristian Sandström från forskningsinstitutet RISE arbetet.
”I detta industrifall står Mälarenergis fjärrvärmeproduktion i centrum. Här används råvara i form av återvunna bränslen som genom processen omvandlas till värme för att värma upp industribyggnader, publika fastigheter och en stor del av hushållen i Västerås med omnejd,” berättar Kristian. ”Jag har arbetat tillsammans med Mälarenergi i många år kring optimering av processen, underhåll och prediktion. Det vi gör i Digitala Stambanan är en förlängning av resultat från tidigare projekt. Vi har identifierat flera hinder för informationsutbyte och nyttjandet av data. Nu arbetar vi för att åtgärda flera av dessa och på det sättet minska både kostnader och klimatavtryck.”

Bildmontage med porträttbilder av två män

Kristian Sandström & Joacim Sundqvist

”Vi ser stor potential att med bättre data och information minska energiförlusterna i nätet, och att ytterligare optimera produktionen samt att tillsammans med våra kunder nå en effektivare energianvändning” berättar Joacim Sundqvist, energistrateg vid Mälarenergi. ”Vi är beroende av att alla delar i systemet fungerar, och att de synkar med varandra på bästa möjliga sätt. Detta gäller såväl trygga leveranser till oss, men självfallet även att vi har trygga leveranser och tjänster vidare till våra kunder. Leveranser såsom bränslen och annan materiel, men också underhåll och tillgångsförvaltning, samt data och infrastruktur. Att delta i Digitala Stambanan ger oss en möjlighet att dels djupdyka i dessa frågor själva, men också att lyfta blicken och se vad man gör i andra branscher med andra förutsättningar.”

Kristian berättar vidare:
”Det vi i slutändan vill uppnå är att sänka framledningstemperaturen i nätet. Alltså temperaturen på det vatten som skickas ut i fjärrvärmeledningen. Med bättre prediktioner och data kan Mälarenergi minska energiåtgången och ändå leverera rätt temperatur till kunden. Vi vill skapa en systemövergripande AI-lösning som tar hänsyn till den dominoeffekt som idag finns. Fjärrvärmenätet är stort och sträcker sig många mil bort, det ger en komplexitet när det kommer till vädrets påverkan.”
”Det finns en komplexitet och många säkerhetsaspekter att lösa för att på ett bra sätt kunna koppla samman de olika systemen från både IT (informationsteknologi) och OT (operativ teknologi) till en systemövergripande AI-lösning för automation. Vi har en plan för hur vi ska utföra detta som vi inom kort kommer att testa. Våra lärdomar och lösningar skulle kunna anpassas till andra processindustrier och kan ge stora fördelar när det kommer till energibesparingar och överbryggande arkitektur.”

“Huvuduppdraget i Digitala Stambanan IndTech är att utmana svensk industri att arbeta med datadrivna affärsmodeller” berättar Per Lundén, projektledare vid RISE. “Vi ser stor potential att arbeta mer datadrivet, det möjliggör ett effektivare nyttjande av resurser och leder alltså till mindre klimatavtryck för industrin.”

Digitala Stambanan stärker svensk industri genom digitalisering av värdekedjor. Projektet är ett samverkansprojekt finansierat av Vinnova och medverkande bolag. Arbetet pågår nu i två spår genom de strategiska innovationsprogrammen PiiA (Processindustriell IT & Automation) som driver projektet Digitala Stambanan IndTech och Produktion2030 som driver projektet Digitala Stambanan Produktion.

Läs mer om Digitala Stambanan IndTech