Intervjuer med utvalda representanter från de berörda företagen genomfördes för att identifiera deras behov, vilket resulterade i en kravspecifikation för en informationsportal. Den användes sedan för att utveckla ett koncept för att kunna sammanställa nyttiga och utmanande aspekter för det potentiella framtida användandet av en informationsportal.

En informationsportal som begrepp bygger på idén att information ska vara lättillgänglig och lätthanterlig. Traditionellt har information hanterats med analoga medel, exempelvis med brev, fax eller telefonsamtal. Kraven på informationshanteringen ökar i takt med utvecklingen av industrin och med Industri 4.0 kommer en större mängd information som ska behandlas och delas vidare i en allt snabbare takt.

Företag A, det minsta företaget längst ner i leverantörskedjan, såg behov av att få tillgång till kundritningar i digitalt format istället för skannade ritningar. Företag B i mitten av leverantörskedjan ville se en prognos över kundernas kommande behov samt leverantörernas ledtider. Företag C, störst och högst upp i leverantörskedjan, ville kunna se leverantörernas kapacitet och beläggning, men även dela med sig av förändringar i sin produktionstakt. Ovanstående är några konkreta exempel på vad företagen efterfrågade. Andra behov och önskemål fanns naturligtvis också, vilket visar på fler utvecklingsmöjligheter av konceptet.

Utvärderingen av konceptet gav en bekräftelse på att det följer de tankar och täcker de behov som finns inom svensk tillverkningsindustri. Utöver de funktioner som presenterades så poängterades vikten av att kunna kommunicera via portalen för att på ett kraftfullt och effektivt sätt nå ut till många samtidigt. Transparensen mellan företagen bidrar även till att förenkla beslutsfattande situationer och att besluten baseras på fakta istället för antaganden.

Viktiga slutsatser från studien är att kompetensnivån i Sverige behöver höjas. Dels inom teknikområden som artificiell intelligens (AI), men även gällande samarbeten mellan och inom företag. Både teknik- och tillverkningsföretagen nämner AI som ett viktigt ämne för digitalisering. För att hantera nya dataströmmar och dela information har digitala plattformar goda möjligheter, men här finns det en skillnad i synsätt mellan parterna. Teknikföretagen ser möjligheter för hela svenska industrin, jämfört med tillverkningsföretagen som främst ser fördelar inom den närmaste leverantörskedjan.

Många företag ser redan tillräckligt starka incitament för att digitalisera sina verksamheter, men det finns också en del framförallt små och medelstora företag (SMF) som skulle behöva stimulanser från stat eller region i sitt digitaliseringsarbete. Rekommendationen är att ekonomiska incitament kopplas till hållbarhetsmål då studien delvis pekar på att hållbarhet idag inte är ett starkt incitament för digitalisering hos företagen.

En annan rekommendation utifrån studien är att svenska myndigheter i större utsträckning bör ta på sig ansvaret för att facilitera samarbeten för kunskapsutbyte mellan företag liknande de i studien (SMF). Detta då allt mer komplexa digitala system kräver en mer omfattande kompetens, något som inte kan förväntas finnas hos alla SMF. Samarbete är en nyckel till framgång i detta arbete.