Vad är Digitala Stambanan för ABB?
Hör Mikael Rudin, Digital Strategy and Architectures ABB, beskriva vad Digitala Stambanan är för något.
Informationsportal för leverantörskedjor
En portal för informationsdelning mellan företag i en leverantörskedja kan leda till bättre transparens mellan leverantörer och kunder, men den kan också ge positiva effekter på produktivitet, flexibilitet och kvalitet.
I ett kandidatarbete från Chalmers beskrivs den konceptuella utvecklingsprocessen av en informationsportal för leverantörskedjor baserad på en fallstudie bestående av tre företag. Rapporten är en del av forskningsprojektet Digitala Stambanan och bygger på en fallstudie av en leverantörskedja med tre företag.
Ett av de bakomliggande målen med det projektet är att förtydliga värdet av digitala hjälpmedel och sprida kunskap samt demonstrera värdet för företag, särskilt små och medelstora företag (SMF). Ett första steg mot målet med en digitaliserad tillverkningsindustri är att visa hur en informationsportal fungerar och vilka effekter användandet av den får.
Framtidens produktionssystem med produktionen av tjänster och varor står inför en aldrig tidigare skådad förändring. Den tekniska utvecklingen ställer höga krav på både lokala och globala nätverk och plattformar. Digitaliseringen är en av de största och viktigaste utmaningarna som möter Sveriges företag i nutid vilket också bidrar med många möjligheter.
Intervjuer med utvalda representanter från de berörda företagen genomfördes för att identifiera deras behov, vilket resulterade i en kravspecifikation för en informationsportal. Den användes sedan för att utveckla ett koncept för att kunna sammanställa nyttiga och utmanande aspekter för det potentiella framtida användandet av en informationsportal.
En informationsportal som begrepp bygger på idén att information ska vara lättillgänglig och lätthanterlig. Traditionellt har information hanterats med analoga medel, exempelvis med brev, fax eller telefonsamtal. Kraven på informationshanteringen ökar i takt med utvecklingen av industrin och med Industri 4.0 kommer en större mängd information som ska behandlas och delas vidare i en allt snabbare takt.
Företag A, det minsta företaget längst ner i leverantörskedjan, såg behov av att få tillgång till kundritningar i digitalt format istället för skannade ritningar. Företag B i mitten av leverantörskedjan ville se en prognos över kundernas kommande behov samt leverantörernas ledtider. Företag C, störst och högst upp i leverantörskedjan, ville kunna se leverantörernas kapacitet och beläggning, men även dela med sig av förändringar i sin produktionstakt. Ovanstående är några konkreta exempel på vad företagen efterfrågade. Andra behov och önskemål fanns naturligtvis också, vilket visar på fler utvecklingsmöjligheter av konceptet.
Utvärderingen av konceptet gav en bekräftelse på att det följer de tankar och täcker de behov som finns inom svensk tillverkningsindustri. Utöver de funktioner som presenterades så poängterades vikten av att kunna kommunicera via portalen för att på ett kraftfullt och effektivt sätt nå ut till många samtidigt. Transparensen mellan företagen bidrar även till att förenkla beslutsfattande situationer och att besluten baseras på fakta istället för antaganden.
Digitalisering för svensk tillverkningsindustri
En gapanalys mellan teknik- och tillverkningsföretags syn på digitalisering utförd av Chalmers.
I detta kandidatarbete från Chalmers, ett bidrag till projektet Digitala Stambanan, studeras möjligheter att utveckla och förbättra digitaliseringsarbetet i svensk tillverkningsindustri. Studien är en gapanalys där studenterna undersökt skillnader i mindre tillverkande företags perspektiv med teknikföretagens perspektiv. Digitalisering är idag ett omtalat ämne som revolutionerar industrin världen över. För att svenska industriföretag ska hålla sig konkurrenskraftiga och ligga i framkant på den globala marknaden krävs en omställning.
Digitaliseringen utgår idag ofta från att hitta tillämpningar för redan existerande teknik. Det handlar mer om att anpassa digitaliseringsarbetet så att tillverkningsföretaget kan uppvisa digitala lösningar. Syftet med den här studien var istället att vända på perspektivet och undersöka möjligheter att utveckla och förbättra digitaliseringsarbetet utifrån teknik- och tillverkningsföretagens synvinkel. Hur kan digitalisering ge de bästa förutsättningarna för att bibehålla en konkurrenskraftig tillverkningsindustri i Sverige?
Efter inledande litteraturstudier hölls intervjuer med representanter från teknik- och tillverkningsföretag; tre teknikföretag, ett tillverkningsföretag samt en branschorganisation med större delen av svenska fordonsindustrin som medlemmar. Detta för att ge en djupare inblick i och förståelse för parternas syn på utmaningar för svensk tillverkningsindustri.
Viktiga slutsatser från studien är att kompetensnivån i Sverige behöver höjas. Dels inom teknikområden som artificiell intelligens (AI), men även gällande samarbeten mellan och inom företag. Både teknik- och tillverkningsföretagen nämner AI som ett viktigt ämne för digitalisering. För att hantera nya dataströmmar och dela information har digitala plattformar goda möjligheter, men här finns det en skillnad i synsätt mellan parterna. Teknikföretagen ser möjligheter för hela svenska industrin, jämfört med tillverkningsföretagen som främst ser fördelar inom den närmaste leverantörskedjan.
Många företag ser redan tillräckligt starka incitament för att digitalisera sina verksamheter, men det finns också en del framförallt små och medelstora företag (SMF) som skulle behöva stimulanser från stat eller region i sitt digitaliseringsarbete. Rekommendationen är att ekonomiska incitament kopplas till hållbarhetsmål då studien delvis pekar på att hållbarhet idag inte är ett starkt incitament för digitalisering hos företagen.
En annan rekommendation utifrån studien är att svenska myndigheter i större utsträckning bör ta på sig ansvaret för att facilitera samarbeten för kunskapsutbyte mellan företag liknande de i studien (SMF). Detta då allt mer komplexa digitala system kräver en mer omfattande kompetens, något som inte kan förväntas finnas hos alla SMF. Samarbete är en nyckel till framgång i detta arbete.
Varför är Digitala Stambanan intressant för Boliden?
Hör Mikael Schalin, Manager New Boliden Way, berätta varför Boliden är en av parterna i Digitala Stambanan.
Vad är Plattformar och Ekosystem? – kortversionen
Det pratas mycket om plattformar och ekosystem i olika sammanhang, inte minst inom projektet Digitala Stambanan. För att minska risken för missuppfattningar förklarar vi här begreppen såsom vi ser dem inom projektet. En längre och mer detaljerad förklaring hittar du här.
Made with Visme Infographic Maker
Vad är digitala plattformar och ekosystem – utökade versionen
Det pratas mycket om digitala plattformar och ekosystem i olika sammanhang, inte minst inom projektet Digitala Stambanan. För att minska risken för missuppfattningar förklarar vi här begreppen såsom vi ser dem inom projektet.
Made with Visme Infographic Maker
Digital infrastruktur – framtidens värdeskapare
I dessa kristider funderar världens makthavare på hur ekonomin kan stimuleras för att vakna till liv igen när allt är över och vilka samhälleliga investeringar vi behöver göra nu för att möjliggöra detta.
I en intressant artikel i IndustryWeek lyfter Caleb Foote och Robert Atkinson frågan varför satsningar på fysisk infrastruktur byggd av stål och betong fortfarande får så stor uppmärksamhet. Historiskt sett har satsningar på fysisk infrastruktur stimulerat ekonomisk tillväxt, men tillväxten har på senare år avtagit. Till exempel visar en studie att investering i motorväg i USA gav en ekonomisk avkastning på 18% på 1970-talet, 5% på 1980-talet men bara 1% under 1990-talet. En liknande studie i Europa mellan 1995-2009 visade på obefintlig ekonomisk avkastning och en negativ effekt på BNP på grund av underhållskostnader. Detta tyder på att behovet av fysisk infrastruktur till stor del är tillfredsställt, istället är det andra infrastruktursatsningar som är mer värdeskapande idag.
Författarna av artikeln menar inte att investering i fysisk infrastruktur är oviktig. Detta måste också göras, men de vill visa att satsningar på digital infrastruktur kan ge mycket större effekt och generera större total ekonomisk avkastning.
Produktivitetsökningen beror naturligtvis på den direkta effektiviseringen en IT investering ger, men den skapar också helt andra förutsättningar för vidare rationalisering och innovation när arbetet lyfts från ett analogt till ett digitalt arbetssätt. Till exempel menar forskare att USA ökar sin produktivitet med 5% för varje fördubbling av satsningar på IT. Det är siffror som satsningar på fysisk infrastruktur inte kommer i närheten av. De lyfter också fram ett exempel från EU där forskare beräknat att om övriga EU:s länder byggde ut sin digitala infrastruktur till samma nivå som Norge hade 2011 skulle BNP öka med 315 miljarder dollar inom EU.
Med andra ord, satsningar på en digital infrastruktur, en Digital Stambana, är synnerligen viktig för Sverige, resten av EU och världen.
Digitala Stambanan – 2020-talets järnvägsprojekt
Att effektivt kunna hantera data och information blir allt viktigare för både stora och små företags konkurrenskraft. Digitalisering av informationsutbyte mellan företag i leverantörskedjor och leverantörsnätverk skapar en ENORM potential till effektivisering och värdeskapande genom utökat samarbete. Just detta adresseras och undersöks i projektet Digitala Stambanan, där företag och leverantörer testar möjligheterna till ökade dataflöden för effektivare samarbete med varandra.
Den kris som nu lamslår världen tvingar många företag att snabbt ställa om sina verksamheter genom digitalisering för att ha en chans att överleva. I industrin har det gjorts en digital omställning på kort tid inom vissa verksamhetsområden, såsom digitala möten istället för fysiska. Andra verksamhetsområden kan inte göra samma snabba omställning eftersom rätt förutsättningar saknas. Om industrin ska kunna ta vara på digitaliseringens enorma potential måste det finnas möjligheter att koppla upp maskiner, tillverkningsprocesser, produkter, material och logistik, för att sedan dela data mellan dessa och andra intressenter. Då krävs en digital infrastruktur för snabb, säker och mobil dataöverföring i realtid. Vikten av att omgående få 5G-licenser på plats lyfter Volvos vd Martin Lundstedt i en artikel på fPlus där han benämner 5G-utbyggnaden som ”2020-talets järnvägsprojekt”. Läs hela artikeln på www.fplus.se
I artikeln kräver också flera av Sveriges tyngsta företagsledare svar av regeringen hur landet ska återstartas efter Coronakrisen. Johan Stahre, ansvarig för Produktion2030:s analys- och internationaliseringsarbete reflekterar över vad som kommer att hända när allt startar upp igen. Troligen kommer många företag att se över sina internationella leverantörskedjor, för att bli mer robusta. Det innebär både hot och möjligheter för svenska företag, som kan ta marknadspositioner. Orkar företagen, trots utsatt läge, ta marknadspositioner i de nya värdekedjor som snabbt växer fram? Hur förbereder man sig i så fall för det, kan snabb digitalisering och nya digitala plattformar vara en möjlighet? Vilka nya kunskaper krävs då? Se Johans hela inlägg på www.produktion2030.se
12
Senaste kommentarer