Resultatseminarium – Digitala Stambanan IndTech

Välkommen till Digitala Stambanan IndTechs resultatseminarium

Nu när den andra etappen av Digitala Stambanan IndTech avslutas bjuder vi in till ett resultatseminarium där projektdeltagarna, från olika industrier, leverantörer och akademier, delar med sig av uppnådda resultat, erfarenheter och effekter samt framåtblickar. Du får bland annat höra Björn Skubic, Research Leader på Ericsson berätta om Nätet som plattform för nya tjänster och applikationer och Emma Westberg, Global Sustainability Specialist på ABB berätta om Produktpass – Industrins behov och frågeställningar.

Anmäl dig här

När: 11 september 2024, kl 13
Var: IVA Konferenscenter, Grev Turegatan 16, 114 46 Stockholm
Konferensen är kostnadsfri för alla deltagare. 

Du kommer att få lyssna till och möta industrirepresentanter och forskare från projektet Digitala stambanan IndTechs 28 parter:

RISE Research Institutes of Sweden, ABB, Alleima, Blue Institute, Boliden Mineral, Endress & Hauser, Erasteel Kloster,Ericsson, Eskilstuna Elektronikpartner, Eurostep,Frontway, Holmen Paper, Luleå Tekniska Universitet, Mälardalen University, Mälarenergi, Nouryon, Outokumpu Stainless, Ovako Sweden, Plan B, SCA, Siemens Energy, SQL systems, SSAB, SSG Standard Solutions Group, Stora Enso Fors, Swedish Industrial Interoperability Association, Swerim, Volvo Construction Equipment.

Digitala Stambanan IndTech är ett projekt inom det strategiska innovationsprogrammet PiiA. Projekt fokuserar på datadrivna cirkulära värdekedjor som rör sig över organisationsgränser. Digitala Stambanan IndTech kopplar fysiska flöden och tillgångar till digitala flöden och tillgångar som transformerar cirkulära värdesystem, framför allt genom effektivt utbyte och användning av digitalt strukturerad information. Projektet har åtta industricase och fyra arbetspaket där 23 industrier och fyra akademiska parter ingår.

Agendan

12:30 Kaffe på IVA

13:00 Presentation av Digitala stambanan IndTech – Anders OE Johansson, projektledare DS IndTech.

13:15 Innehåll och resultat i 4 industricase samt två arbetspaket:

  • Digitalisering med SME – Dataintegration med kunder/leverantörer och maskinnära värdeflöde – EEPAB och Blue Institute.
  • Integrerad AI för effektivare energiproduktion – MälarEnergi och MDU.
  • Smart märkning för en spårbar metall-process – Ovako och Swerim.
  • Digitalisering i stålindustri med flera siter – Skapa förutsättningar för effektivt utbyta av data IRL – Outokumpu och RISE.
  • Systemintegration och affärsutveckling i värdekedjor – MDU.
  • Bästa (Digital) Praxis är nyckeln till industriell utveckling – Blue Institute.

14:45 Kaffe och smörgås

15:15 Inspirationspresentationer från två deltagare:

  • Nätet som plattform för nya tjänster och applikationer – Ericsson.
  • Produktpass – Industrins behov och frågeställningar – ABB.

15:40 Innehåll och resultat i 3 industricase:  

  • SSAB & Volvo – skapa förutsättningar för införande av digitala produktpass – SSAB, LTU och RISE.
  • Industriell Data Ontologi – AI ger mera kraft i nya framväxande teknologier – Siemens Energy och SEIIA representant.
  • Digitalisering bortom värdekedjor – värdenätverk för data möjliggörs med affärsmodeller och generativ AI – SSG och Blue Institute.
  • Kommun och näringsliv i samarbete skapar; Ett grönare, smartare och vackrare Oxelösund – Oxelösunds näringslivsenhet.

16:30 Vad som händer framåt:

  • Agenda 2024 för Processindustriell Digitalisering –Malin Rosqvist, programchef PiiA.
  • Fortsättning – Digitala Stambanan IndTech – Anders OE Johansson, projektledare DS IndTech. 

17:00 Avslutning

 

Digitala Stambanan Produktion – Digital plattform för RCA i en leverantörskedja – en demonstrator från WP2

I projektet Digitala Stambanan utvecklar vi demonstratorer av den här typen för att testa funktionalitet, men även för att sprida kunskaper och erfarenheter från projektet vidare till andra företag och organisationer.

I arbetspaket 2 (WP2) tar vi fram en demonstrator för kvalitetsspårning, inriktad på att förbättra processen för rotorsaksanalys (RCA) i en värdekedja. Vår demonstrator består av en datasjö med en dashboard för att underlätta dataöverföring och lagring från verkstadsgolvet till kvalitetsteamen. Den tekniska lösningen innefattar också en IoT-plattform med en molnplattform så att datainsamling och lagring kan bli mer effektiv.

Rotorsaksanalys inom industrin

Rotorsaksanalys (RCA) är ett verktyg för att identifiera och åtgärda grundorsaker till störningar i system eller produktkvalitet, vilket stödjer industrin att uppnå motståndskraftiga och hållbara system [1]. Inom Digitala Stambanan [2] har vi bedömt de viktigaste egenskaperna hos RCA-processen i en verklig försörjningskedja bestående av tre företag. Det är värdefulla resultat som skapas av en RCA, men det är idag ofta en kostsam process som kräver mycket resurser och tid för att genomföras. Den stora utmaningen är att få data på plats för att utföra analysen och med begränsad data blir också RCA-processen begränsad. Med andra ord är uppskalning av RCA är fortfarande en utmaning på grund av komplexiteten i tillverkningsindustrins ekosystem och behovet av effektivare kunskapsöverföring. I WP 2 har vi adresserat denna fråga genom att kartlägga processen för att spåra information från ett företag till ett annat, vilket visas i figur 1. Med hänsyn till denna process och vår försörjningskedjas mognadsnivå föreslogs en övergång till en plattformsstrategi, vilket skulle kunna hjälpa kvalitetsteamen att få tillgång till data på ett enklare sätt.

Figur 1 Processen för kvalitetsinformation mellan företagen i värdekedjan.

Kollaborativa plattformar för att stödja RCA

Införandet av en digital plattformsstrategi i detta sammanhang utgör ett paradigmskifte, vilket underlättar snabbt datautbyte mellan olika användare och ökar digitaliseringsnivån för värdekedjor [3]. Det här tillvägagångssättet minskar avsevärt behovet av omfattande interaktioner, vilket förbättrar effektiviteten i RCA-arbetet genom datadelning och interoperabilitet [4]. Vi föreslår att integration mellan IoT- och molnplattformar etableras för att uppnå en enhetlig datasjö med spårbar information, vilket reducerar tiden för inhämtning av data och förbättrar den övergripande processeffektiviteten.

Figur 2 Plattformar som stöd för RCA i en värdekedja

Plan för implementering och Proof of Concept

Eftersom utformningen av nya affärsmodeller börjar med punktlösningar [5], är en strategisk färdplan avgörande för en framgångsrik implementering av plattformslösningar i värdekedjan. Detta innebär att förstå partnernas dynamik, IT-infrastruktur och definiera kunskapskrav för att möjliggöra önskade interaktioner. Vi följer här en färdplan bestående av en digital mognadsbedömning, intressentanalys, definition av prestandamått, implementering och empirisk validering. De första resultaten av detta tillvägagångssätt är avsedda att hjälpa till med datavisualisering och dashboard för att generera insikter för kvalitetsteamen som utför RCA på värdekedjenivå. Dock, som ytterligare konsekvenser möjliggör denna strategi också för ML/AI-algoritmer att tränas och för big dataanalys.

Figur 3 Implementeringsplan för demonstratorn.

Identifierade fördelar med lösningen

Det plattformsbaserade tillvägagångssättet, särskilt genom IoT och molnbaserade plattformar, kan förbättra RCA-processen genom att underlätta datautbyte och minska antalet steg för att utföra uppgifter. Detta tillvägagångssätt förbättrar insamling och integration av data över hela värdekedjan, vilket underlättar snabb RCA av störningar och kvalitetsproblem. IoT möjliggör insamling av realtidsdata och en koppling mellan enheter, medan molnplattformar erbjuder en skalbar miljö för att hysa en data sjö för spårbarhetsdata, vilket säkerställer effektiv datahantering och tillgänglighet. Tillsammans möjliggör de avancerad analys och AI-drivna insikter för proaktiv kvalitetskontroll och realtidsövervakning, vilket avsevärt förbättrar operationell effektivitet och spårbarhet.

Figur 4 Jämförelse av antalet interaktioner mellan system baserade på silos vs. plattformar

Med övergången till en plattformsstrategi tar vi itu med de traditionella hinder som begränsar effektiv datadelning och -analys inom industrin. Vårt mål är att demokratisera tillgången till värdefull information och därigenom skapa mer motståndskraftiga och självförbättrande produktionssystem. Demonstratorn som vi utvecklar inom Digitala Stambanan är bara början på denna resa.

Paolo Victor Lopes – WP-ledare, Chalmers Tekniska Högskola.

Sofia Encinales – Volvo Penta.

Läs mer om WP2 här.

Digitala Stambanan stärker svensk industri genom digitalisering av värdekedjor. Projektet är ett samverkansprojekt finansierat av Vinnova och medverkande bolag. Arbetet pågår nu i två spår genom de strategiska innovationsprogrammen PiiA (Processindustriell IT & Automation) som driver projektet Digitala Stambanan IndTech och Produktion2030 som driver projektet Digitala Stambanan Produktion.

Referenser:

[1] Ito, Adriana. (2023). Root cause analysis for resilient production systems. ISSN 0346-718X. New serial no: 5287. Doctoral thesis at Chalmers University of Technology.

[2] Chalmers University of Technology – Division of Production Systems. (2021). Digitala Stambanan Project. https://digitalastambanan.se/

The assessment has already been applied in over 70 industries […].

[3] Schuh, G., Anderl, R., Dumitrescu, R., Krüger, A., & ten Hompel, M. (2020). Using the Industry 4.0 maturity index in the industry. Current Challenges, Case Studies, and Trends. Acatech COOPERATION.

[4] Parker, G. G., Van Alstyne, M. W., & Choudary, S. P. (2016). Platform revolution: How networked markets are transforming the economy and how to make them work for you. WW Norton & Company.

[5] Srai, J. S., Parker, G., Bärring, M.,… & Schönfuß, B. (2022). Unlocking Business Model Innovation through Advanced Manufacturing. In World Economic Forum, White Paper.

Digital avbildning av industriella processer

Sverige deltar i det internationella utvecklingsprojektet DS IC5, som fokuserar på att skapa en ”Top Level Ontology” för att revolutionera digital avbildning av industriella processer. Genom att skapa en komplett och standardiserad modell för att hantera komplexa relationer inom industrin öppnas nya dörrar för effektivitet och innovation.

Inom processindustrin har det traditionellt fokuserats på detaljer kring enskilda objekt, såsom pumpar och rör. DS IC5-projektet har dock insett att framtidens behov kräver en mer omfattande och abstrakt digital avbildning, en så kallad ”Top Ontology”. Denna modell hanterar inte bara individuella objekt utan även deras komplexa relationer, vilket kräver en övergång till att integrera kunskap inom Computer science och Ai.

Hur ”Top Ontology kan användas
”Top Ontology” används på olika sätt runt om i landet. Vid Pump Lab i Luleå, används en enkel modell av en pump skapad med verktyget ”Protegé” för att lära användarna och industrin om arbetsmetodiken. Ett annat exempel på att använda modellen är hur det använts genom att analysera kemiska substanser från inköp till slutprodukt, samt integrera AI – även kallat ”Reasoning” för att förstå och optimera processen. Ett tredje exempel på användning är vid Siemens Energy i Finspång, som översätter en äldre anläggningsmodell till den moderna ”Top Ontology” för att framtidsanpassa och dra nytta av de senaste teknologiska framstegen.

Standardiseringsprojektet Industrial Data Ontology
DS IC5-projektet deltar brett över projektgränser och är även med i det omfattande ISO-projektet ”Industrial Data Ontology, (ISO 23726-3) som initierades av norska POSC Caesar. Projektet har som mål att skapa en ”Top Ontology” standard för digital representation av industriell data och möjliggöra samverkan mellan olika system och processer. Arbetet inom ISO-projektet är framtidsinriktat och bygger på World Wide Web och OWL2-standards. Det involverar ett brett spektrum av nationer och har starka kopplingar till EU-projektet ”Onto Commons” samt samarbeten med organisationer som Knowledge Graph Association och Digital Data Chain Consortium.

Digital representation av industriell data
Sammanfattningsvis spelar DS IC5-projektet en avgörande roll i att främja utvecklingen av en ”Top Level Ontology” och skapa standarder för digital representation av industriell data. Genom att hantera komplexa relationer och integrera kunskap inom Computer Science banar projektet vägen för en mer effektiv och framtidssäkrad industriell verklighet.

Framtidens Energi – Intelligens i Värme

Sveriges värmesystem står inför en digital revolution där konstgjord intelligens (AI) spelar huvudrollen. I ett av den Digitala Stambanans industricase fokuserar vi just på att applicera AI för energioptimering.Fjärrvärmesystem (DHS) har länge varit ryggraden i svensk energiförsörjning, men nu öppnar avancerade AI-algoritmer dörren till en ny era av energieffektivitet och hållbarhet. I Västerås har projektet Opera, med sina innovativa metoder, banat väg för framtiden genom att applicera AI för att optimera produktionen, distributionen och kontrollen av värmen.

Distriktvärme har varit hjärtat av Sveriges energiförsörjning i årtionden, och nu står vi vid tröskeln till en ny era. I Västerås, där årlig värmeproduktion når imponerande 1800 GWh, har vi identifierat möjligheter att revolutionera vårt distriktvärmesystem genom att implementera konstgjord intelligens. Denna teknologi kan inte bara minska energiförluster utan också optimera produktion, distribution och användning av värme i byggnader.

Optimering av produktion
Genom att tillämpa AI på produktionsanläggningen i Västerås har automation och beslutsstödet i driften förbättrats. AI har även ökat noggrannheten i att förutsäga energibehovet vid olika punkter i det distriktvärmenätverket och därmed optimerat produktionsprocessen. AIs centrala roll är att minska energiförlusten i distributionsnätet med hjälp av avancerade prognosalgoritmer. Det är dessa algoritmer som kan förutsäga rätt leveranstemperatur i olika regioner beroende på utomhustemperatur och tid på dygnet.

Implementering av AI
Att införa AI på stor skala inom industrin är en utmaning, men det finns en tydlig väg framåt. Genom att definiera omfattningen av projektet, samla in nödvändig data och välja lämpliga maskininlärningsmodeller kan vi skapa en effektiv lösning. Det kräver dock flera repetitioner och nya resurser samt nya roller inom branschen för att upprätthålla den nya lösningen.

Framtiden är här
Dagens distriktsvärmeundercentraler arbetar under suboptimala energistrategier, men detta kan förändras genom att implementera intelligenta prediktiva algoritmer. Genom att använda maskininlärningsmodeller kan vi optimera både kraftverkens och undercentralernas drift utan att kompromissa med användarnas termiska komfort. Vägen mot en mer intelligent framtid för distriktvärme i Sverige är banad. Framtiden innebär en implementering av avancerad AI-teknik i produktionsanläggningar, distributionsnät och lokala energikontroller så att vi kan effektivisera vår energianvändning och minska förluster av värme. På så sätt skapar vi en mer hållbar och effektiv energiframtid.

Digitala Stambanan Produktion – Samverkan som framgångsfaktor

När gränserna mellan teknik, industri och akademisk forskning suddas ut, uppstår en miljö som främjar kreativitet och innovation. Digitala Stambanan Produktion är ett exempel på denna framgångsrika symbios, där det skapats en neutral förkommersiell plattform för att diskutera utmaningar och lösningar, skapa tillit och lära av varandra. Här delar vi med oss av de betydelsefulla lärdomar och perspektiv som framkommit ur detta samverkansprojekt.

Våra intervjuer med deltagande tillverkande företag och teknikleverantörer visar flera gemensamma nämnare om samarbetets värde:

Fördelar ur industriföretagens perspektiv:

Förfinad forskningsinriktning: Genom projektet har företagen fördjupat sin förståelse för interna utvecklingsbehov, vilket har lett till en mer målinriktad verksamhetsutveckling.

Bredare tillgång till kompetens: Att öppna dörrarna för besökare med andra kunskaper och expertis som ligger utanför företagets egna ramar har skapat nya möjligheter för innovation och tillväxt.

Utifrån-perspektiv: Att delta i projektet har motverkat ”hemmablindhet” och introducerat nya synsätt på verksamheten, vilket förbättrar både produkt- och processutveckling.

Forskningsförankring: Ett tätt samarbete med forskningen har belyst industrispecifika utmaningar, vilket har förbättrat både akademisk relevans och företagsstrategier.

Fördelar ur teknikparternas perspektiv:

Bygga trovärdighet och tillit: Samverkan har stärkt relationer och byggt tillit mellan olika aktörer. Att samarbeta med akademin skapar också en trovärdighet gentemot befintliga och ny potentiella kunder.

Effektiv omvärldsbevakning: Projektets arbetssätt har effektiviserat informationsflödet mellan akademi och industri där deltagande parter fått forskarnas perspektiv på aktuella frågeställningar, vilket har varit av stort värde för att förbli relevant i en ständigt föränderlig värld.

Nya kunskaper och perspektiv: Genom att sammanföra många olika kompetenser från olika håll har teknikparterna fått tillgång till nya perspektiv och kunskaper som annars skulle varit i princip omöjliga att få till sig vid ett och samma tillfälle. Det har gynnat både produktutveckling och personalens kompetensutveckling.

Minskning av gapet: Projektet har bidragit till en närmare relation mellan industri och akademi, till fördel för båda. Det har gjort att teoretisk kunskap snabbare kunnat omsättas till praktisk tillämpning. Det har också inneburit att forskare lättare fått insikter om industrins vardagssituation.

Vi frågade även våra projektpartners vilka råd de skulle ge till andra företag och organisationer som får möjlighet att delta i liknande samverkansprojekt. Om ni funderar på att delta i ett samverkansprojekt. Tänk på det här:

Investera med övertygelse: Engagemang i tid och energi, kanske även med finansiella resurser är viktigt och nödvändigt för att få ut så mycket värde som möjligt.

Nätverkande som katalysator: Samarbetet erbjuder unika möjligheter till nya kontakter och synsätt. Ta vara på de möjligheter som ges till att nätverka och förskansa er olika perspektiv på saker och ting.

Värdefulla insikter: Deltagande företag får tillgång till en unik samling människor på samma plats vilket kan ge insikter som kan vara svåra att nå på egen hand. Tänk också på att du är en viktig pusselbit där dit bidrag är viktigt för övriga

Var prestigelös: En inbjudan till öppenhet och en vilja att dela både framgångar och misslyckanden

Engagera och utvärdera: En uppmaning att fullt ut engagera sig och sedan utvärdera samarbetets effekt.

Det är tydligt att både industriföretag och teknikpartner ser samverkan som ett kraftfullt sätt att skapa konkurrenskraft för framtiden. Genom att dela med oss av dessa insikter och erfarenheter hoppas vi kunna inspirera fler att delta i liknande framtida samverkansprojekt.

Ralf Ragnarsson
Ralf Ragnarsson

Head of Business

Nitator

Vi hade inte en tydlig målbild för vad vi skulle uppnå när vi gick med i projektet DSP, men kan konstatera att vi höjt nivån kring digitaliseringen på Nitator flera steg vilket verkligen överträffat våra förväntningar.

Vi har genomfört aktiviteter som lagt grunden till vår digitala strategi, samt etablerat ett nätverk inom digitalisering som vi aldrig hade lyckats med utan projektet!

På Nitator brukar vi tacka ja till projekt där vi ser stor potential till förbättring och en möjlighet att vara med tidigt, för att skapa bäst förutsättningar att etablera nya arbetssätt i en miljö där kravbilden snabbt ändras. 

Digitala Stambanan stärker svensk industri genom digitalisering av värdekedjor. Projektet är ett samverkansprojekt finansierat av Vinnova och medverkande bolag. Arbetet pågår nu i två spår genom de strategiska innovationsprogrammen PiiA (Processindustriell IT & Automation) som driver projektet Digitala Stambanan IndTech och Produktion2030 som driver projektet Digitala Stambanan Produktion.

Skillnation är framtidens kompetenshantering för svensk industri

Sveriges industri står inför en utmanande kompetensförsörjning där hela sektorer måste hantera krav på ökad produktion, högre resiliens och skarpa klimatmål. Det sker med digitalisering och automation men även med investeringar i anläggningars infrastruktur och maskiner. Utmaningens lösning är delvis egen personal och därför växer behovet av specialiserad kompetens och resurser som förstärker personalstyrkan i korta underhållsfönster. SSG Standard Solutions Groups projekt industriportalen som nu lanseras som Skillnation, där Digitala Stambanan IndTechs parter Blue Institute och RISE deltar, är ett banbrytande projekt som erbjuder en effektiv och innovativ lösning för att möta detta behov. 

Den digitala plattformen Skillnation strävar efter att inte bara samla alla relevanta kompetenser inom industrin på ett centraliserat sätt, utan också att erbjuda en sofistikerad infrastruktur för att hantera och verifiera dessa kompetenser på ett professionellt vis. Kompetenshantering är inte bara en arbetsmiljöfråga för personalstyrkan, utan också för företag i stort.

– Utmaningarna som den svenska industrin står inför, såsom prognosen om en kommande brist på 30 000 elektriker fram till 2030 och över 1 100 nya jobb inom stål- och gruvindustrin fram till 2026, betonar behovet av en genomtänkt och framtidssäkrad kompetenshantering, säger Urban Nilsson, senior rådgivare på Blue Institute.

Skillnation är inte enbart en informationscentral. Under lanseringen av denna plattform har dess samarbetspartners noga analyserat och implementerat kommersiella villkor för digitalisering, inklusive affärsmodeller och aktörskartläggningar.

Genom att ta tillvara på det genombrott som generativ AI representerar, utforskar projektet potentialen för ett avancerat användargränssnitt, vilket ytterligare förstärker plattformens användarvänlighet och funktionalitet. Med tanke på den ökande aktivitetsnivån inom industrisektorn, de omfattande investeringarna och etableringen av nya industrianläggningar, står kompetenssäkring i fokus för att möta industrins växande behov.

David Thelin, affärsutvecklare på Skillnation.

Skillnation representerar en möjlighet för organisationer att snabbt och effektivt hitta den kompetens de behöver, samtidigt som den erbjuder en strukturerad och professionell plattform för hantering av kompetenser. Genom att integrera teknologiska framsteg och industriexpertis strävar projektet mot att forma framtiden för svensk industri och dess kompetensbehov.

– Vi underlättar för entreprenörsföretag som genom Skillnation blir sökbara för industrin samtidigt som industrianläggningar på ett enklare sätt kommer att kunna hitta arbetskraft med rätt kompetenser. Redan innan vi lanserade tjänsten har vi sett ett stort intresse på marknaden och vi är övertygande om att Skillnation kommer vara en viktig pusselbit för industrins framtida kompetensförsörjning, säger David Thelin, affärsutvecklare Skillnation på SSG.

För de som strävar efter att vara i frontlinjen av framväxande trender inom industriell kompetenshantering är Skillnation ett steg mot en mer hållbar och framgångsrik framtid för svensk industri.

Ny teknik för spårbarhet i stålindustrin

I en värld där precision och effektivitet är nyckeln till framgång, tar stålindustrin ett revolutionerande steg mot Zero-Defect Manufacturing (ZDM). Ett nyskapande projekt inom PiiA, ”Smart märkning för en spårbar process,” riktar sig mot att övervinna dagens utmaningar inom märkning, läsning och IT-stöd för att skapa en process med full spårbarhet genom hela produktionskedjan – från göt till slutlig produkt.

Projektet fokuserar på de specifika steg i stålindustrins process som utgör flaskhalsar för dagens metoder. Exempelvis står märkning och läsning vid extrema temperaturer, som 1200 °C, och spårning mellan olika produktionslinjer i centrum. Utmaningen ligger i att skapa en helhetslösning som möjliggör effektiv kommunikation mellan märkning, läsning och IT-system i miljöer där dagens tekniker inte räcker till.

Potential och kostnadsbesparing
Genom att möjliggöra spårning bakåt i processen öppnar projektet möjligheter för företagen att bättre definiera rotorsaker av t.ex. kvalitetsavvikelser och undvika kostsamma sammanblandningar av material. Detta är särskilt relevant vid hög temperatur och glödskalsbildning. Dessutom ger spårbarhet möjlighet till att optimera produktivitet och utbyte, samt hantera förändringar mot mindre kundordrar med ökad flexibilitet i samkörning av batcher.

Ökat kundvärde och digitalisering
Starka kundkrav på spårbarhet öppnar för ökad konkurrensfördel. Genom att koppla maskindata, processdata och produktdata skapas en djupare förståelse och ökat värde för kunden. Kundupplevelsen förbättras genom detaljerad information om produktens miljöavtryck och dess tillverkningsprocess. Projektet strävar efter att utveckla robust teknik för automatisk inläsning av kod, text eller bild som kan anpassas till olika tillämpningar. Nya tillämpningar, inklusive märkning i svåra miljöer som vid hög temperatur, kommer att utforskas. Leveranserna inkluderar utvecklade modeller för maskininläsning och bildanalys, optiska designmetoder, tester i verklig industriell miljö, tekniska konceptlösningar och förslag på standardiserade gränssnitt för IT-hantering.

Unika aspekter och samarbete med olika aktörer
Projektet utforskar kombinationen av maskininläsning och bildanalys, vilket utnyttjar de senaste årens framsteg inom AI och bildigenkänning. Fokus ligger på att erbjuda en hel systemlösning för märkning, läsning och avkodning. Optiska förhållanden i den industriella processen, kodningsmetoder och IT-arkitektur för spårbarhet, kommer att undersökas och optimeras. Projektet involverar tre stora stålproducenter och forskningsinstitutet Swerim. Deras samverkan och erfarenhetsutbyte kommer att generera ny kunskap och insikt.

Storsatsning inom PiiA
Denna banbrytande satsning inom PiiA vid Digitala Stambanan IndTech öppnar dörren till en framtid där spårbarhet i stålindustrin inte längre är en utmaning utan en etablerad och integrerad del av produktionsprocessen. Genom att kombinera teknologisk innovation, samarbete och djup förståelse för branschens behov stärker projektet stålindustrins ställning och banar vägen för en mer hållbar och effektiv tillverkningsprocess.

 

 

 

Den Digitala Stambanan

Sedan 2016 har Digitala Stambanan varit en banbrytare för att främja kommunikation och samarbete inom och mellan industrier. En stambana, som symbol för effektiv kommunikation, har fått en digital makeover genom projektet Digitala Stambanan IndTech (DS IndTech) som nu 2024 avslutar senaste etappen. Med åtta industricase och stort stöd från Vinnova och industrideltagarna har detta projekt blivit en nyckelspelare för att stärka den svenska industrins konkurrenskraft inom industriella värdekedjor.

Projektet Digitala Stambanan inleddes ursprungligen för åtta år sedan och tog form genom samarbetet mellan de strategiska innovationsprogrammen PiiA och P2030. Efter framgången med den första etappen insåg man behovet av två separata projekt för att hantera olika inriktningar. Det resulterade i DS Produktion och DS IndTech, den sistnämnda blev en fortsättning som nu omfattar åtta industricase, vilket är en imponerande ökning från de ursprungliga fyra. Denna utveckling har möjliggjorts genom ökat kunskapsutbyte och erfarenheter, samtidigt som samarbetet med andra projekt som t.ex. Trace4Value har berikat dess strategiska perspektiv. 

En föregångare för digitalisering inom industrisektorn
DS IndTech har ett övergripande syfte – att stärka konkurrenskraften inom svensk råvaru- och processindustri. Genom att bygga vidare på resultaten från Digitala Stambanan strävar projektet efter att öka värdet av råvaror och produkter i de industriella värdekedjorna. Med en total budget på nästan 45 miljoner svenska kronor och betydande stöd från Vinnova, förväntas projektet bli en föregångare för digitalisering av värdedkedjor inom industrisektorn.

Affärsmodeller, effektivitet och samarbete
Projektet riktar in sig på att omsätta digitalisering till konkreta affärsmöjligheter. Genom att utmana svensk industri att utforska datadrivna affärsmodeller, agera testbädd för effektivt nyttjande av data i samarbete, och utforska möjligheter till effektivisering, strävar DS IndTech efter att skapa en plattform för innovation inom industrisektorn. Genom utvecklingen av IndTech Lab strävar projektet också efter att skapa och dela kunskap för ökad konkurrenskraft.

En katalysator för förändring och innovation
DS IndTech är inte bara ett projekt – det är en resa mot framtidens industriella landskap. Genom att stärka samarbetet inom processindustrins ekosystem och dra nytta av digitaliseringens kraft, positionerar sig projektet som en katalysator för förändring och innovation. Den digitala stambanan fortsätter att vara en symbol för framsteg och effektiv kommunikation, och DS IndTech är på väg att forma en framtid där svensk industri blomstrar i det digitala landskapet.

Digitala Stambanan Produktion – Digital plattform för ökad leveranssäkerhet – en demonstrator från WP1

I projektet Digitala Stambanan utvecklar vi demonstratorer av den här typen för att testa funktionalitet, men även för att sprida kunskaper och erfarenheter från projektet vidare till andra företag och organisationer.

I projektet Digitala Stambanan Produktion är arbetet indelat i olika arbetspaket. I det första arbetspaketet (WP1) arbetar vi med en värdekedja inom stålindustrin där stål från SSAB tillsammans med C-artiklar (till exempel skruvar och muttrar) från Bufab levereras till Nitator som bearbetar, svetsar, målar och monterar produkter till fordonsindustrin. I fokus för WP1 ligger logistikflöden, förmåga att möta kundernas tidsramar och spårbarhet på produkter och material i värdekedjan. För att påvisa funktionalitet i tekniska lösningar som tas fram utvecklas i projektet olika demonstratorer. Tillsammans i WP1 har fyra fokusområden inom datadelning för värdekedjan valts ut:

  • Produktdata
  • Leveranssäkerhet
  • Förståelse för kundens krav
  • Visualisering av klimatpåverkan

Av dessa områden har två olika demonstratorer börjat utvecklas. Den ena handlar om att påvisa möjligheter med användning av digitala plattformar för hållbarhet och den andra för leveranssäkerhet. Två av teknikleverantörerna i projektet tillhandahåller lösningar för utvecklingen av demonstratorerna. Demonstratorn för hållbarhet byggs på ChainTraceds plattform för produktpass som ger spårbarhet genom en värdekedja. För demonstratorn kring leveranssäkerhet används Rockwell Automations visualiseringsplattform FTOpitx som är en användargränssnittsbaserad spårbarhetslösning.

Som part i en värdekedja är du ofta beroende av någon annan för att kunna planera och utföra din del av värdeskapandet. Att då kunna veta så mycket som möjligt om när saker förväntas levereras skapar förutsättningar för att planera och optimera det egna arbetet. I projektet Digitala Stambanan skapas nu en första version av en demonstrator för att visualisera och prognostisera när olika leveranser kommer att ske i en värdekedja, något vi kallar för leveranssäkerhet.

Demonstratorn för ’leveranssäkerhet’ har planerats att genomföras i tre faser. I den första fasen kommer data att extraheras från ChainTraced till FTOptix-plattformen (Figur 1) för att tillhandahålla lättförståelig datavisualisering som ger insikter och ett proaktivt arbetssätt för operatörer. FT Optix och API:er kommer att användas i form av Sankey-grafer (för hållbarhetsrelaterade insatser) eller skärmar (för att visualisera produktionsdata). I fas 2 kommer en bredare syn på värdekedjan att övervägas där projektet kommer att kombinera insikterna från fas 1 till en DataOps-plattform för gemensamma vyer. IT/OT och ingenjörsfunktioner kommer att ha förenklad åtkomst till komplexa och stora mängder industriell data som genereras och hanteras i produktionssystemen. Detta gör data tillgänglig, meningsfull och användbar vilket möjliggör att tillverkande organisationer får värde på ett mer effektivt sätt. Fas 3 kommer att inkludera MES- och QMS-funktionalitet. Faserna 2 och 3 har ännu inte detaljplanerats och kräver ytterligare diskussioner kring omfattningen efter det att fas 1 av demo-utvecklingen är slutförd.

Möjligheter med användning av digitala plattformar för leveranssäkerhet:

Det finns en rad fördelar med att visualisera och dela leveransdata i en värdekedja:

  • Det kommer möjliggöra samarbete för varje intressent i värdekedjan, var som helst inom och utanför företaget och i värdekedjan. Plattformen håller reda på utförda uppgifter och ökar spårbarhet och processeffektivitet.
  • Genom olika operatörsgränssnitt samlas data på ett ställe och skapar på så sätt en datakälla till maskininlärning och AI som används för att skapa leveransprognosen.
  • Plattformen hjälper till att skapa transparens i värdekedjan när produktens väg visualiseras.
  • Operatörer i värdekedjan kan uppdatera status för produkten om något oväntat skulle inträffa i tillverkningen.
  • Plattformen ger nästkommande steg i värdekedjan möjlighet att göra beställningar baserat på tillgänglighet för leverans (indikeras i demonstratorn med färgerna röd, gul och grön). Om likvärdiga produkter finns att beställa kan operatörer ges vägledning för att beställa dessa och på så sätt hålla ett leveransmål gentemot sin kund.

Figur 1 FTOptix HMI visualiseringsplattform (Källa: Rockwell)

Utmaningar:

De främsta utmaningarna så här långt i utvecklingen av denna demonstrator har varit att förstå vad värdekedjans aktörer vill visualisera i sin vyer och hur den extraherade datan från värdekedjan kan sparas i molnet. Datan från värdekedjans olika parter kommer att sparas i molnet (Microsoft Azure) tillsammans med en installation för IoT-anslutningar.

Arpita Chari – WP-ledare, Chalmers Tekniska Högskola.

Vår strävan efter att förbättra leveranssäkerheten genom digitalisering har lett oss genom utmanande, men väldigt givande innovativa diskussioner. Att arbeta med den här plattformen har inte bara stärkt vår tekniska kapacitet utan också vår förmåga att förutse och uppfylla kundernas behov på ett mer exakt och effektivt sätt. Dessutom kommer plattformen visualisera den CO2-data som ChainTraced samlat in för den första demonstratorn.

Läs mer om arbetspaket 1 här.

Digitala Stambanan stärker svensk industri genom digitalisering av värdekedjor. Projektet är ett samverkansprojekt finansierat av Vinnova och medverkande bolag. Arbetet pågår nu i två spår genom de strategiska innovationsprogrammen PiiA (Processindustriell IT & Automation) som driver projektet Digitala Stambanan IndTech och Produktion2030 som driver projektet Digitala Stambanan Produktion.