Teknikworkshop 5 maj – Digitaliseringsmognad

Digitaliseringsmognad

Digitaliseringen skapar nya möjligheter för att effektivt kunna samla in, hantera, och dela data, information, och kunskap. Att förstå den egna digitaliseringsmognaden är ett kraftfullt verktyg för att veta var man befinner sig och vart man är på väg i sin digitaliseringsresa.

Ökad leveranssäkerhet, fler kundanpassningar, och större produktvarians är exempel på nya förväntningar på tillverkande företag. Gemensamt för dessa är att mer data, information, och kunskap behöver hanteras effektivt. Om implementerat på ett bra sätt, kan digitalisering bli ett viktigt hjälpmedel för ökad konkurrenskraft.

Denna teknikworkshop går igenom den tyska modellen Industrie 4.0 Maturity Index, som används för att kartlägga digitaliseringsmognad. Ni får en fördjupad insikt i digitaliseringens möjligheter och förståelse för hur ökad digitaliseringsmognad ger nya förmågor att hantera information effektivt.

För vem?
Den här Teknikworkshoppen riktar sig till er som påbörjat en digitaliseringsresa, men vill få en bättre förståelse och överblick för era digitala förmågor. Under denna teknikworkshop använder vi Industrie 4.0 Maturity Index och deltagarna gör en självvärdering för att få en inblick och första analys av den egna digitaliseringsmognaden. Detta kan ligga till grund för en digitaliseringsstrategi för att kunna prioritera, starta, och driva aktiviteter som ökar digitaliseringen.

Praktisk information
Samtliga Teknikworkshoppar genomförs digitalt
När: tisdagen den 5 maj kl. 09–12
Var: Anslut via zoom länk, skickas före workshopen
Anmälan: Senast 2 maj 2022

Inbjudan (pdf)
Anmälan här

Hur mycket skulle svensk industri kunna tjäna på bättre informationsutbyte i livscykeln?

Det finns stora värden för industrin att realisera genom bättre informationshantering i värdekedjor och i produkters livscykler. Varför är det då inte fler företag som arbetar aktivt med detta?

Den icke vinstdrivande organisationen SEIIA (Swedish Industrial Interoperability Association) driver frågor som är nära besläktade med det vi fokuserar på i Digitala Stambanan. Det handlar till exempel om standarder för informationsutbyte mellan IT-system. I deras nyhetsbrev (2022-02-28) förklaras begreppet interoperabilitet, som är förmågan hos olika system, ofta i datorsammanhang, att fungera tillsammans och kunna kommunicera med varandra. Exempel på värden som bättre informationsutbyte kan åstadkomma lyfts fram, men också tankar om vad som hindrar industrin från att realisera dessa möjligheter.

Föreningen SEIIA bildades som ett resultat av LCDM-projektet; finansierat genom det strategiska innovationsprogrammet PiiA. Projektet fokuserade på att etablera ett standardiserat datautbyte mellan olika stödsystem i en anläggnings livscykel.

Läs hela artikeln här

Webinar den 29 Mars – The New Industrial Revolution

Digital säkerhet, hållbara lösningar och utmaningar inom leverantörskedjan

En industriell revolution med digitalisering, hållbarhet och globala leverantörskedjor som drivkrafter utmanar svensk tillverkningsindustri. Detta webbseminarium, arrangerat av Microsoft, presenterar de senaste trenderna inom tillverkningsindustrin med fokus på digitala tillgångar, digital säkerhet, hållbarhet och bristen på tillgång till komponenter.

Under 60 minuter ger beslutsfattare från branschen sina åsikter om situationen och diskuterar lösningar på de utmaningar vi alla står inför. Vidare diskuteras också hur vi utvecklar och effektiviserar tillverkningsprocessen för att stärka konkurrenskraften.

Läs mer och registrera gratis

Samverkan möjliggör bättre kvalitet med mindre resursanvändning

Digitala Stambanan IndTech har som övergripande mål att arbeta med värdekedjor, från råmaterial till slutprodukt och användning. Genom starkare samarbeten mellan tillverkare, leverantörer och kunder kan man optimera utvecklingen och materialanvändningen; minska resursförluster, energiåtgång och kostnader. Arbetet pågår just nu kring tre värdekedjor; stål, koppar och energi.

I värdekedja Energi leder Kristian Sandström från forskningsinstitutet RISE arbetet.
”I detta industrifall står Mälarenergis fjärrvärmeproduktion i centrum. Här används råvara i form av återvunna bränslen som genom processen omvandlas till värme för att värma upp industribyggnader, publika fastigheter och en stor del av hushållen i Västerås med omnejd,” berättar Kristian. ”Jag har arbetat tillsammans med Mälarenergi i många år kring optimering av processen, underhåll och prediktion. Det vi gör i Digitala Stambanan är en förlängning av resultat från tidigare projekt. Vi har identifierat flera hinder för informationsutbyte och nyttjandet av data. Nu arbetar vi för att åtgärda flera av dessa och på det sättet minska både kostnader och klimatavtryck.”

Bildmontage med porträttbilder av två män

Kristian Sandström & Joacim Sundqvist

”Vi ser stor potential att med bättre data och information minska energiförlusterna i nätet, och att ytterligare optimera produktionen samt att tillsammans med våra kunder nå en effektivare energianvändning” berättar Joacim Sundqvist, energistrateg vid Mälarenergi. ”Vi är beroende av att alla delar i systemet fungerar, och att de synkar med varandra på bästa möjliga sätt. Detta gäller såväl trygga leveranser till oss, men självfallet även att vi har trygga leveranser och tjänster vidare till våra kunder. Leveranser såsom bränslen och annan materiel, men också underhåll och tillgångsförvaltning, samt data och infrastruktur. Att delta i Digitala Stambanan ger oss en möjlighet att dels djupdyka i dessa frågor själva, men också att lyfta blicken och se vad man gör i andra branscher med andra förutsättningar.”

Kristian berättar vidare:
”Det vi i slutändan vill uppnå är att sänka framledningstemperaturen i nätet. Alltså temperaturen på det vatten som skickas ut i fjärrvärmeledningen. Med bättre prediktioner och data kan Mälarenergi minska energiåtgången och ändå leverera rätt temperatur till kunden. Vi vill skapa en systemövergripande AI-lösning som tar hänsyn till den dominoeffekt som idag finns. Fjärrvärmenätet är stort och sträcker sig många mil bort, det ger en komplexitet när det kommer till vädrets påverkan.”
”Det finns en komplexitet och många säkerhetsaspekter att lösa för att på ett bra sätt kunna koppla samman de olika systemen från både IT (informationsteknologi) och OT (operativ teknologi) till en systemövergripande AI-lösning för automation. Vi har en plan för hur vi ska utföra detta som vi inom kort kommer att testa. Våra lärdomar och lösningar skulle kunna anpassas till andra processindustrier och kan ge stora fördelar när det kommer till energibesparingar och överbryggande arkitektur.”

“Huvuduppdraget i Digitala Stambanan IndTech är att utmana svensk industri att arbeta med datadrivna affärsmodeller” berättar Per Lundén, projektledare vid RISE. “Vi ser stor potential att arbeta mer datadrivet, det möjliggör ett effektivare nyttjande av resurser och leder alltså till mindre klimatavtryck för industrin.”

Digitala Stambanan stärker svensk industri genom digitalisering av värdekedjor. Projektet är ett samverkansprojekt finansierat av Vinnova och medverkande bolag. Arbetet pågår nu i två spår genom de strategiska innovationsprogrammen PiiA (Processindustriell IT & Automation) som driver projektet Digitala Stambanan IndTech och Produktion2030 som driver projektet Digitala Stambanan Produktion.

Läs mer om Digitala Stambanan IndTech

Informationsdelning över bolagsgränser möjliggör cirkulära materialflöden

Svensk processindustri har kommit långt i sin digitaliseringsresa. För att ta nästa steg behöver digitaliseringen sträcka sig även mot leverantörer och kunder menar Per Lundén som driver forskningsprojektet Digitala Stambanan IndTech. Det är en förutsättning också för att följa materialet genom hela värdekedjan och att återanvända det på bästa sätt. I forskningsprojektet samarbetar flera företag kring digitalisering för att spåra material genom hela värdekedjan och effektivisera hantering och användning av materialet.

”Industribolagen har varit duktiga på att utveckla industriell teknologi för att effektivisera sina processer och resurser”, berättar Per Lundén som arbetar som projektledare vid RISE. ”Det vi nu ska göra i Digitala Stambanan IndTech är att se till att koppla ihop industribolagen med dess leverantörer och kunder i värdekedjan. Genom att dela information genom hela värdekedjan får samtliga bolag en bättre överblick och möjlighet att utveckla nya förmågor och värden.” ”För att möjliggöra informationsdelning behöver man dels bygga starka relationer mellan bolagen” fortsätter Per. ”Det handlar också om att nyttja systemen rätt, arbeta med säkerhet och att fokusera på att dela rätt information.”
”En tillverkare kommer ha klara fördelar av att på förhand få avancerad information om sin kommande leverans. Det kan innebära att de kan anpassa sin process för att på bästa sätt planera materialanvändningen och dessutom undvika onödiga stopp i produktionen. Även leverantörerna har mycket att vinna på informationsdelning. Deras kunder kommer bli mer nöjda med sin leverans och minimera svinn, antalet reklamationer, höja kvalitén på slutprodukten och även möjliggöra återvinning vilket ger leverantören en möjlighet till besparingar både på energi, materialkostnad och tidsåtgång.”

”Att digitalisera processerna och dela information genom värdekedjan är en förutsättning för att vi ska kunna gå mot cirkulära flöden” berättar Peter Eriksson vid Blue Institute som är ansvarig för att sammanställa projektets lärdomar kring affärsmodeller och systemomställning. ”Vi ser större krav på återanvändning och återvinning både från politiker och konsumenter och jag är övertygad om att detta kommer kravställas allt tydligare med tiden. Utmaningen i ett projekt av denna storlek är att behov och förväntningar kan skilja sig mycket från varandra. Det finns en oerhörd potential att samverka över bolagsgränserna och att bygga sin värdekedja så stark som möjligt. Den omtalade synergieffekten är stor och det blir allt tydligare att information ger ett stort mervärde för företagen. ”

”De företag som lär sig bygga en förmåga till digitalt värdeskapande i samverkan kommer ha en stor fördel gentemot sina konkurrenter” menar Peter Eriksson.

”Vi kommer arbeta mycket med kunskapsspridning och dialog dels för att på bästa sätt förstå värdekedjornas potential, men också för att diskutera hur företag kan arbeta med informationsdelning, och dess inverkan på framtidens affärsmodeller. Vi vill på så vis hjälpa industrin att hitta utmaningarna och dessutom hjälpa dem att lösa dessa på bästa sätt. Det kan handla om att det idag finns hinder för att utväxla information och en låg kunskap om vad informationsdelning kan innebära, både när det gäller utmaningar, risker och dess ekonomiska potential.”

Arbetet pågår sedan en tid tillbaka och projektet har finansiering till hösten 2023. Digitala Stambanan IndTech fokuserar nu på tre värdekedjor där man följer materialen stål, koppar och energi och kommer efter sommaren att utökas med ytterligare värdekedjor.

Digitala Stambanan stärker svensk industri genom digitalisering av värdekedjor. Projektet är ett samverkansprojekt finansierat av Vinnova och medverkande bolag. Arbetet pågår nu i två spår genom de strategiska innovationsprogrammen PiiA (Processindustriell IT & Automation) som driver projektet Digitala Stambanan IndTech och Produktion2030 som driver projektet Digitala Stambanan Produktion.

Mer om Digitala Stambanan IndTech

Vad är Digitala Stambanan Produktion

Hör projektledare Maja Bärring berätta om Digitala Stambanan Produktion, som tillsammans med det parallella systerprojektet Digitala Stambanan IndTech är fortsättningen på Digitala Stambanan.

Projektet är ett innovationsprojekt och en del av programmet Produktion2030 där det finansieras av Vinnovas område Hållbar industri. Projektets fokus ligger på hur nya digitala tekniker och plattformar ska driva informations- och datautbyte mellan aktörer i en värdekedja.

Digitala Stambanan stärker svensk industri genom digitalisering av värdekedjor. Projektet är ett samverkansprojekt genom de strategiska innovationsprogrammen Produktion2030 och PiiA (Processindustriell IT & Automation).

Filmen är framtagen av Area of Advance Production, Chalmers

Digitala Stambanan stärker svensk industri genom ökad digitalisering

Nästa steg i att bygga framtidens Digitala Stambanan är nu påbörjad; en stambana som stärker svensk industris konkurrenskraft. Pandemin har kraftigt accelererat den digitala transformationen av industrin över hela världen. Där har digitala plattformar spelat en viktig roll för att möjliggöra utbyte av data, information och kommunikation mellan aktörer i värdekedjor. Men för att plattformarna ska kunna nyttjas fullt ut krävs en utbyggnad av den digitala infrastrukturen. Järnvägens stambana, som en gång skapade förutsättningarna för dagens industri och välstånd behöver kompletteras med en ny digital stambana. Vi behöver också säkerställa en ökad digital mognad och kompetens av digitalisering i industrin.

Under 2018 startade samverkansprojektet Digitala Stambanan, initierat av de strategiska innovationsprogrammen PiiA (Processindustriell IT & Automation) och Produktion2030. Projektet som pågick 2018–2020 finansierades genom regeringens samverkansprogram ”Uppkopplad industri och smarta material”. Projektet undersökte och kartlade behoven och möjligheterna med digitalt informationsutbyte i svensk industri. Ökad digitalisering ger helt nya möjligheter till snabbhet och flexibilitet i värdekedjorna. Det gör att företag kan samverka med varandra och sina kunder på nya sätt och skapa mervärden tillsammans. Projektet förtydligade behovsbilden för digitala värdekedjor, plattformar, digitala marknader och ekosystem. Kunskap spreds både inom och utanför projektets gränser, vilket har lyft frågan om digitalisering av värdekedjor på agendan hos många företag. Nu har Vinnova beviljat en fortsättning för projektet som startar under september 2021. Detta är en satsning finansierad av Vinnova och ett 40-tal industribolag på 80 MSEK över tre år. 

Digitala Stambanan arbetar nu på två fronter för att på bästa sätt stärka både processindustrin och den tillverkande industrin; ”Digitala Stambanan IndTech” som drivs av det strategiska innovationsprogrammet PiiA och ”Digitala Stambanan Produktion” som drivs av det strategiska innovationsprogrammet Produktion 2030. 

”Digitala Stambanan IndTech är mycket viktigt för PiiA och programmets intressenter” berättar Peter Wallin, programchef för det strategiska innovationsprogrammet PiiA. ”Projektet har stor potential att stärka konkurrenskraften hos svensk råvaru- och processindustri och dess ekosystem av teknikleverantörer. Det leder till en värdeökning av råvaran och produkterna i de industriella värdekedjorna. De lärdomar som byggs upp i projektet kommer vi dela med oss av för att stärka fler bolag i branschen.”

Digitala Stambanan IndTech syftar till att utveckla industriell förståelse och insikter genom industricase som utforskar och demonstrerar digitalisering i praktiken. Man kommer även integrera informationsflöden genom att nyttja ny teknik, nya affärs- och verksamhetsmodeller samt påverka arbetssätt. För att stimulera kunskapsutbyte och fler möten mellan industri, teknikbolag och forskningsaktörer kommer stora insatser även göras för kommunikation och möten.

”Vi startar med industricase initialt inom värdekedjorna koppar, stål och energi” berättar Per Lundén, projektledare för Digitala Stambanan IndTech. ”De deltagande organisationerna är både processindustrier och teknikleverantörer samt forskare från akademin och RISE. Vi kommer att arbeta fram nya metoder att demonstrera och bygga en kunskapsbank för industrin.”

Visionen med Digitala Stambanan Produktion är ett kraftigt ökat användande av digitala plattformar i värdekedjor inom tillverkningsindustrin i Sverige som i sin tur kan leda till ökad konkurrenskraft, hög resiliens mot störningar, högre effektivitet och ökat samarbete i industriella nätverk vilket stärker svensk industris omställningsförmåga och anpassningsmöjligheter.

“Vi är väldigt glada för förtroendet att fortsätta bidra till en ökad digital mognad och kunskap om digitalisering av värdekedjor – och därmed öka nyttjandet av digitalisering i tillverkningsindustrin” säger Maja Bärring forskare på Chalmers tekniska högskola som är projektledare för Digitala Stambanan Produktion.

En existerande testbädd för industriell digitalisering, Stena Industry Innovation Lab (SII-Lab) vid Chalmers tekniska högskola, byggs ut för att kunna mäta, testa och demonstrera användningen av digitala plattformar i tillverkningsindustrins leverantörskedjor.

“Vi ser stor potential med att vidareutveckla SII-Lab för att kunna testa och demonstrera hur digitala plattformar kan användas i tillverkningsindustrin” säger Martin Friis, Teknikföretagen. 

Ökad digitalisering ger helt nya möjligheter till snabbhet och flexibilitet i värdekedjorna. Det gör att företag kan samverka inom bolaget och med sina leverantörer och kunder på nya sätt som skapar större mervärden. Digitala Stambanan arbetar för en förbättrad behovsbild för vad svensk industri behöver i den digitala omställningen. Målet är att stärka svensk konkurrenskraft på en digital världsmarknad. Projekten startar under hösten 2021, men i uppstartsfas finns fortfarande utrymme att påverka projekten. Är det här intressant för dig och din organisation att vara involverade på något sätt, hör av dig till projektledarna och gå in på hemsidan digitalastambanan.se för mer information och inspiration. 

Kontaktuppgifter:

digitalastambanan.se

Per Lundén
Projektledare, Digitala Stambanan IndTech
[email protected]
073 800 33 84

Maja Bärring
Projektledare, Digitala Stambanan Produktion
[email protected]
072-350 93 41

Digital Seminar — February 10 – 2021

Digital Seminar — February 10 – 2021

Platform and Ecosystem Strategy for a stronger and more innovative industrial sector

Date: Wednesday, February 10, 2021
Time: 09:00 to 15:00 – Check in 08:50
Place: Online via Zoom
Cost: Free of charge

Vad är Plattformar och Ekosystem?

Läs mer om projektets beskrivning av Plattformar och Ekosystem som Mikael bidragit till.

Digitala Stambanan möjliggör framtidens värdeskapande

Framtidens värdeskapande grundar sig på data och information. Om våra industrier ska överleva och kunna konkurrera med resten av världen behöver vi nu en digital stambana.

Läs Martin Friis krönika i tidningen Automation.

Läs här
Martin Friis
Martin Friis

Teknikföretagen