Det pratas mycket om plattformar och ekosystem i olika sammanhang, inte minst inom projektet Digitala Stambanan. För att minska risken för missuppfattningar förklarar vi här begreppen såsom vi ser dem inom projektet. En längre och mer detaljerad förklaring hittar du här.

Det pratas mycket om digitala plattformar och ekosystem i olika sammanhang, inte minst inom projektet Digitala Stambanan. För att minska risken för missuppfattningar förklarar vi här begreppen såsom vi ser dem inom projektet.

I dessa kristider funderar världens makthavare på hur ekonomin kan stimuleras för att vakna till liv igen när allt är över och vilka samhälleliga investeringar vi behöver göra nu för att möjliggöra detta.

I en intressant artikel i IndustryWeek lyfter Caleb Foote och Robert Atkinson frågan varför satsningar på fysisk infrastruktur byggd av stål och betong fortfarande får så stor uppmärksamhet. Historiskt sett har satsningar på fysisk infrastruktur stimulerat ekonomisk tillväxt, men tillväxten har på senare år avtagit. Till exempel visar en studie att investering i motorväg i USA gav en ekonomisk avkastning på 18% på 1970-talet, 5% på 1980-talet men bara 1% under 1990-talet. En liknande studie i Europa mellan 1995-2009 visade på obefintlig ekonomisk avkastning och en negativ effekt på BNP på grund av underhållskostnader. Detta tyder på att behovet av fysisk infrastruktur till stor del är tillfredsställt, istället är det andra infrastruktursatsningar som är mer värdeskapande idag.

Författarna av artikeln menar inte att investering i fysisk infrastruktur är oviktig. Detta måste också göras, men de vill visa att satsningar på digital infrastruktur kan ge mycket större effekt och generera större total ekonomisk avkastning. 

Produktivitetsökningen beror naturligtvis på den direkta effektiviseringen en IT investering ger, men den skapar också helt andra förutsättningar för vidare rationalisering och innovation när arbetet lyfts från ett analogt till ett digitalt arbetssätt. Till exempel menar forskare att USA ökar sin produktivitet med 5% för varje fördubbling av satsningar på IT. Det är siffror som satsningar på fysisk infrastruktur inte kommer i närheten av. De lyfter också fram ett exempel från EU där forskare beräknat att om övriga EU:s länder byggde ut sin digitala infrastruktur till samma nivå som Norge hade 2011 skulle BNP öka med 315 miljarder dollar inom EU.

Med andra ord, satsningar på en digital infrastruktur, en Digital Stambana, är synnerligen viktig för Sverige, resten av EU och världen. 

Att effektivt kunna hantera data och information blir allt viktigare för både stora och små företags konkurrenskraft. Digitalisering av informationsutbyte mellan företag i leverantörskedjor och leverantörsnätverk skapar en ENORM potential till effektivisering och värdeskapande genom utökat samarbete. Just detta adresseras och undersöks i projektet Digitala Stambanan, där företag och leverantörer testar möjligheterna till ökade dataflöden för effektivare samarbete med varandra.

Den kris som nu lamslår världen tvingar många företag att snabbt ställa om sina verksamheter genom digitalisering för att ha en chans att överleva. I industrin har det gjorts en digital omställning på kort tid inom vissa verksamhetsområden, såsom digitala möten istället för fysiska. Andra verksamhetsområden kan inte göra samma snabba omställning eftersom rätt förutsättningar saknas. Om industrin ska kunna ta vara på digitaliseringens enorma potential måste det finnas möjligheter att koppla upp maskiner, tillverkningsprocesser, produkter, material och logistik, för att sedan dela data mellan dessa och andra intressenter. Då krävs en digital infrastruktur för snabb, säker och mobil dataöverföring i realtid. Vikten av att omgående få 5G-licenser på plats lyfter Volvos vd Martin Lundstedt i en artikel på fPlus där han benämner 5G-utbyggnaden som ”2020-talets järnvägsprojekt”. Läs hela artikeln på www.fplus.se

I artikeln kräver också flera av Sveriges tyngsta företagsledare svar av regeringen hur landet ska återstartas efter Coronakrisen. Johan Stahre, ansvarig för Produktion2030:s analys- och internationaliseringsarbete reflekterar över vad som kommer att hända när allt startar upp igen. Troligen kommer många företag att se över sina internationella leverantörskedjor, för att bli mer robusta. Det innebär både hot och möjligheter för svenska företag, som kan ta marknadspositioner. Orkar företagen, trots utsatt läge, ta marknadspositioner i de nya värdekedjor som snabbt växer fram? Hur förbereder man sig i så fall för det, kan snabb digitalisering och nya digitala plattformar vara en möjlighet? Vilka nya kunskaper krävs då? Se Johans hela inlägg på www.produktion2030.se