Clarissa González är på sluttampen av sina PhD-studier på Chalmers. Hon kommer från Mexico och har alltid varit intresserad av ekonomi och teknik i form av utveckling och tillverkning. I början trodde hon att hon skulle jobba inom inköp eller planering, men efter hennes masterutbildning i Advanced Manufacturing Systems, där hon fick chansen till mycket praktik, började hon intressera sig alltmer för produkter och tjänster och hur detta kunde skapa mer hållbara värden. Vid den tiden, i början av 2018, talades det inte om hållbarhet på det sätt det gör idag i Mexiko och resten av världen.

Hur kommer det sig att du började forska?

När jag var klar med min masterutbildning ville jag läsa vidare och såg då att Chalmers sökte forskare inom just mina intresseområden. De ville utforska möjligheten att mäta nyckeltal för hållbarhet inom produktion. Därför sökte jag tjänsten och fick också möjligheten att komma och besöka Göteborg under den varma sommaren 2018 för att se om jag skulle kunde tänka mig att bo här i Sverige. Jag hade inte förväntat mig ett så varmt väder när jag kom kan jag säga. Redan innan jag åkte tillbaka till Mexiko hade jag skrivit på anställningsavtalet med Chalmers.

Varför blev det just Chalmers?

En av mina professorer på mitt universitet i Mexiko hade kontakter med flera kollegor på Chalmers och gav mig goda referenser. Jag hade även hört talas om flera av mina blivande kollegor redan innan jag träffat dem.

Clarissa González
Clarissa González

Arbetspaketsledare

Digitala Stambanan Produktion

Kan du beskriva vad din forskning handlar om?

Jag fokuserar på transformationen av affärsmodeller från mer produktbaserade till tjänstebaserade affärsmodeller som inte bara grundar sig på användandet av materia. Självklart tar jag hänsyn till digitaliseringen och vad den möjliggör för en bygga tjänster. Sedan har jag hållbarhet som ett övergripande paraply och det är en viktig del i företagens förflyttning.

Samarbetar du med andra forskare?

Ja, det gör jag. Jag samarbetar ganska mycket med andra och gärna internationellt. Det tror jag kommer sig av att jag är en social person som behöver mycket intryck och som inte trivs att jobba isolerat. Dessutom tror jag att när man jobbar med forskning på affärsmodeller bör man samarbeta med många för att kunna skapa innovation. Därför har jag alltid sökt efter forskare som gör liknande saker för att kunna utbyta idéer och erfarenheter. Det är också ett bra sätt att hålla koll på vad som händer i området runt om i världen. Min gamla professor ifrån Mexiko sa en gång att ”när du börjar kunna läsa forskningsrapporter och tror att det är en trend är du redan lite för sen på det” eftersom de som skrivit dessa redan jobbat 2-3 år med ämnet. För mig är det viktigt med samarbete och jag delar gärna med mig av mina erfarenheter. Det är viktigt att delta i diskussionen, inte minst gällande digitala plattformar som Digitala Stambanan fokuserar på. Vi vet att det är andra som jobbar med det, men det finns inte så många rapporter skrivna ännu. Jag tror att den forskning vi bedriver inom Digitala Stambanan är väldigt långt fram, kanske inte bleeding edge, men cutting edge.

Vilka andra länder eller universitet ligger långt fram när det gäller forskning på hållbarhet?

Det är naturligt att tro att gräset är grönare på andra sidan, men när det kommer till industriell hållbarhet så tror jag att Sverige ligger långt fram. Företag generellt förstår att detta är viktigt och det är något som måste göras. Det handlar också om en stolthet för svenskar eftersom ni är duktiga på energiproduktion och tillverkningsstrategier för ökad hållbarhet. Här finns många tillverkande företag av både stora och små produkter som visar vägen för resten av världen.

Hur ser du att din forskning kopplar till det som Digitala Stambanan arbetar med?

Idén om att ha plattformar för att dela data enkelt, flexibelt och transparent ligger helt i linje med min forskning. I min forskning fokuserar jag på transformationen till mer tjänstebaserade affärsmodeller som inte bara grundar sig på användandet av materia. För att företagen ska klara av detta behövs en effektiv datadelning, tillit måste skapas, samarbeten behöver utvecklas och det måste finnas en tydlig riktning för de ingående företagen som ska skapa värde tillsammans.

Vad jobbar ni med i ”ditt” arbetspaket, WP3?

I arbetspaket 3 vill vi skifta fokus från de stora företagen till de mindre företagen och deras möjligheter att göra affärer med hjälp av digitala plattformar. De mindre företagen har inte lika mycket resurser att testa olika lösningar när det kommer till arbetskraft eller pengar, men de står för en stor andel av det totala antalet industriföretag som finns i Sverige och även i Europa. När de gör något så måste de veta att det inte görs förgäves. I WP3 vill vi därför undersöka hur olika digitala lösningar kan anpassas till och skapa värde för SME för att på så vis visa hur många små spelare kan erbjuda en intressant marknad för systemleverantörer. I projektbeskrivningen finns det inte så mycket skrivet om hållbarhetsaspekten av att använda digitala plattformar, utan det blir ett resultat av att ha tillgång till mer information för att fatta bättre beslut, vilket leder till bättre hushållande med resurser, effektivare lösningar och högre kvalitet på produkter och tjänster.

I projektet försöker vi att visa upp delar av resultaten i form av demonstratorer. Vad tycker du om det?

För mig skapar det tydlighet och riktning för vårt arbete i projektet. Vi märker att fler och fler projekt internationellt jobbar med demonstratorer för att tydligare visa vad man kommer fram till. Genom våra demonstratorer vill vi visa upp fördelarna med digitala plattformar och inte bara prata om dem. De är viktiga för kunskapsspridningen tillsammans med våra övriga kommunikationsaktiviteter. Samtidigt som det är viktigt att belysa den innovativa delen i projektet är det också väsentligt att trycka på behovet av resiliens i systemen. Eftersom data blir alltmer kritiskt för företag får systemfel stora konsekvenser och kostnader. Därför är det viktigt att designa lösningar med resiliens så att störningar får så liten påverkan som möjligt.

Hur tror du att vi kan nå ut mer i Europa med Digitala Stambanans frågor?

Jag tror att det viktigt att kroka arm med andra initiativ och visa hur vi arbetar och dela med oss av den utveckling vi ser inom området, utan att för den sakens skull tro att vi sitter på den slutgiltiga lösningen. Jag tror att vi ska vara transparenta och samarbetsvilliga i stället för att hålla på vårt eget för att skapa konkurrenskraft. Det tror jag även är viktigt när det gäller konkurrensen från plattformsleverantörerna i Asien och USA.

Tusen tack Clarissa! Mycket intressant att prata med dig. Lycka till med det fortsatta arbetet!

Digitala Stambanan stärker svensk industri genom digitalisering av värdekedjor. Projektet är ett samverkansprojekt finansierat av Vinnova och medverkande bolag. Arbetet pågår nu i två spår genom de strategiska innovationsprogrammen PiiA (Processindustriell IT & Automation) som driver projektet Digitala Stambanan IndTech och Produktion2030 som driver projektet Digitala Stambanan Produktion.