En portal för informationsdelning mellan företag i en leverantörskedja kan leda till bättre transparens mellan leverantörer och kunder, men den kan också ge positiva effekter på produktivitet, flexibilitet och kvalitet.
I ett kandidatarbete från Chalmers beskrivs den konceptuella utvecklingsprocessen av en informationsportal för leverantörskedjor baserad på en fallstudie bestående av tre företag. Rapporten är en del av forskningsprojektet Digitala Stambanan och bygger på en fallstudie av en leverantörskedja med tre företag.
Ett av de bakomliggande målen med det projektet är att förtydliga värdet av digitala hjälpmedel och sprida kunskap samt demonstrera värdet för företag, särskilt små och medelstora företag (SMF). Ett första steg mot målet med en digitaliserad tillverkningsindustri är att visa hur en informationsportal fungerar och vilka effekter användandet av den får.
Framtidens produktionssystem med produktionen av tjänster och varor står inför en aldrig tidigare skådad förändring. Den tekniska utvecklingen ställer höga krav på både lokala och globala nätverk och plattformar. Digitaliseringen är en av de största och viktigaste utmaningarna som möter Sveriges företag i nutid vilket också bidrar med många möjligheter.
Intervjuer med utvalda representanter från de berörda företagen genomfördes för att identifiera deras behov, vilket resulterade i en kravspecifikation för en informationsportal. Den användes sedan för att utveckla ett koncept för att kunna sammanställa nyttiga och utmanande aspekter för det potentiella framtida användandet av en informationsportal.
En informationsportal som begrepp bygger på idén att information ska vara lättillgänglig och lätthanterlig. Traditionellt har information hanterats med analoga medel, exempelvis med brev, fax eller telefonsamtal. Kraven på informationshanteringen ökar i takt med utvecklingen av industrin och med Industri 4.0 kommer en större mängd information som ska behandlas och delas vidare i en allt snabbare takt.
Företag A, det minsta företaget längst ner i leverantörskedjan, såg behov av att få tillgång till kundritningar i digitalt format istället för skannade ritningar. Företag B i mitten av leverantörskedjan ville se en prognos över kundernas kommande behov samt leverantörernas ledtider. Företag C, störst och högst upp i leverantörskedjan, ville kunna se leverantörernas kapacitet och beläggning, men även dela med sig av förändringar i sin produktionstakt. Ovanstående är några konkreta exempel på vad företagen efterfrågade. Andra behov och önskemål fanns naturligtvis också, vilket visar på fler utvecklingsmöjligheter av konceptet.
Utvärderingen av konceptet gav en bekräftelse på att det följer de tankar och täcker de behov som finns inom svensk tillverkningsindustri. Utöver de funktioner som presenterades så poängterades vikten av att kunna kommunicera via portalen för att på ett kraftfullt och effektivt sätt nå ut till många samtidigt. Transparensen mellan företagen bidrar även till att förenkla beslutsfattande situationer och att besluten baseras på fakta istället för antaganden.