Gemensam semantik i en anläggnings ekosystem

Industricset utvecklar en gemensam semantik för anläggningars ekosystem genom:

1. Ett utvecklingsprojekt av en ny internationell standard för en Top Ontologi mot ISO. Vårt bidrag från Sverige i det internationella utvecklingsprojekt drivs som en del av industricaset.
2. Den andra delen är ett kunskaps lyft inom svensk industri att förstå Top Ontologin samt lära oss mer om hur modellering av en ontologi kan gå till. Vi jobbar också med att stätta oss in i hur de nya Digitala Produkt Passen – DPP kommer påverka den svenska industrin kring Digitalinformationshantering.
3. Den tredje delen handlar om att se om våra Top-ontologier också går att använda för modellering av ett logistik och produktionsflöde i en kemisk produktionsanläggning. Syftet med modelleringen är att standardisera informationsutbytet mellan olika aktörer kund/leverantör i värdekedjan.

En stor del av industricaset handla om modellering då vi behöver sätta en metodik för hur vi omvandlar den fysiska anläggningen med alla sina relationer som vi med erfarandet och domänkunskap kan göra i ett mänskligt perspektiv. När vi ska skapa en digital avbildning av samma process behöver alla synliga och osynliga relationer och kopplingar realiseras. Realiseringen måste också ske på ett standardiserat sätt så Interoperabilitet skapas och att modellen går att återanvända och utbyta mellan olika typer av IT-relaterade verktyg.  

Det är just den standardisering som vårt projekt handlar om. Hur vi skapar en standardiserad begreppsvärld där etablerade standarder som W3C (WWW) och språk som OWL2 används för att beskriva vår fysiska produktionsanläggning i en digital avbild. Där bidrar vi från Sverige med några Use-Case där vi modellerar upp Logistik och produktionsflöde samt ytterligare något case vi tillsammans definierar i projektgruppen.

Något som också ges möjligheter till när man lägger in alla relationer i en modell som ovan är att man kan använda något som heter ”Reasoning” eller Resonemang på svenska. Man låter datorerna med de logiska samband som är uppsatta jämföra och komma till egna slutsatser baserat på det data och relationer datorn kan analysera. Detta kan också användas för att låta datorerna räkna fram resultat ut det data den har tillgång till. Som exempel om man skall gå ut med en förfrågan på tryckgivare så kan man låta datorerna analysera det tekniska data (kravdata) som finns i modellen och det som med olika leverantörers produkter och få fram den bästa ”matchningen” mellan krav och produkt då man kan genomföra ”Reasoning”.

Johnny Sundström, Stora Enso Fors:

Från Stora Enso ser vi behovet av att fördjupa vår kunskap kring digital informationshantering, modellering och ontologier. DS IndTech IC5 och speciellt del 2 där vi är mest aktiva hoppas vi ska kunna ge oss nya infallsvinklar men även ge delar av vår organisation inblick i hur vår digitala framtid kommer se ut. Att vi måste se på den digitala informationshanteringen som en ontologi är i dagsläget inte självklart men hur ska vi annars kunna presentera alla relationer när vi ska göra en digital kopia på våra produktionsanläggningar. Sen är kunskapslyftet kring vad de kommande Digitala Produkt Passen kommer att innebära för oss i processindustrin viktig då det är digital information som vi inte hanterar idag.