Digitala Stambanan IndTech Etapp 3

För ökad resurseffektivitet, som efterfrågas i industriella cirkulära affärsmodeller, exempelvis scope 3-lösningar, krävs transparens och standardiserat informationsutbyte. Produktlivscykeln utgör en viktig del av anpassningen, dock krävs fortfarande mer informationsutbyte mellan företagen som till exempel i Digitala Produktpass, vilket projektet Digitala Stambanan IndTech Etapp 3 bland annat adresserar.

Projektets uppgift är att med helhetssyn, kunskap och aktörsbredd i sin ansats, sätta produkter med skilda produktlivscykler i systemsammanhang så att effektivitet, nödvändiga värden och konkurrenskraft skapas för aktörer i hela värdesystemet.

Digitala Stambanan IndTech E3 pågår i tre år. Från 1 november 2024 tom 31 oktober 2027. Projektet har en budget på 20 MSEK där hälften består av industriarbete (medfinansiering) och hälften med stöd från Vinnova inom programmet Avancerad digitalisering.

Projektidén är att med den industriella behovsbild som vuxit fram under tidigare projektetapper fokuserar detta projekt på tre tematiska områden inom tre olika värdesystem:

• Användarnas samverkan, kultur, kompetens och kunskap, inklusive hantering av organisatoriska utmaningar.
• Regulatoriska system och standarder i värdeförädlingskedjan och cirkulära produktlivscykler.
  Fokus på Digitala Produktpass med dess digitala plattformar.
• Data och säkerhet för digitala värdekedjor, med koppling mellan användare och regulatoriska system samt dess digitala plattformar.

Projektet består av två industricase (IC) och tre arbetspaket (AP)

IC1: Digitala Produktpass med dess Digitala plattformar, data och säkerhet.
I IC1 samarbetar RISE, LTU, SSAB, Proplate, Volvo CE och Oxhamn för att utveckla framtidssäkra Digital Product Passports (DPP). Fokus ligger på hur data inom OT, IT och IoT kan transformeras från interna silos till semantiskt länkad, delbar och värdeskapande information. Genom mock-ups, PoCs och interoperabla lösningar adresseras lagkrav, cirkularitet, spårbarhet och affärsnytta – för en digitalt integrerad och hållbar industri.

IC2: Användarna. Samverkan, kultur, kompetens och kunskap
Mer info kommer snart. 

AP2: Mobilisering | Kunskapsaggregering, branschsamverkan samt spridnings-plan, demonstration och genomförande.
Digitala Stambanans modell för kunskapshantering har två steg. Det första, systematisering, börjar redan med de problemdefinierande projektstegen. Slutresultaten paketeras sedan för målgruppernas behov. Aktiviteten leds av forskningsinstitutet Blue Institute. I steg två sker spridningsaktiviteterna. För att nå industrin och bidra till inspiration och engagemang kombineras kommunikationskanaler och metoder. I det nu pågående projektet sker det genom en serie av seminarier samt bildandet av en större referensgrupp. Aktiviteten leds av SEIIA, Swedish Industrial Interoperability Association.

AP1: Projektledning och AP3: Projektkommunikation

I takt med at projektet börjar leverera resultat kommer mer information att läggas till här för IC1,IC2 och AP2.

Mål för projektet

• Fler företag i flera värdekedjor har de insikter, verktyg och kunskap – det vill säga den förmåga – som krävs för att fortsätta utveckla och anpassa sin verksamhet och skapa förutsättningar till att bidra till hela systemets effektivitet och cirkularitet.
• Samverkan i förtroende där man delar och nyttjar varandras erfarenheter och utvecklad kunskap, för att skapa egna värden såväl som för andra aktörer i värdekedjor.
• Förutsättningar för cirkulära affärsmodeller, scope 3-åtgärder och ökad resurseffektivitet. Primärt adresseras Agenda 2030-målen: 9 12 13 och indirekt några fler.
• Med aktörernas kopplingar till för projektet relevanta EU projekt och initiativ, både ta del av och bidra till specifikationer för informationsutbyte.
• Bästa Praxis; det vill säga en ny metod, process eller teknik med kraftfull potential att öka effektiviteten, som kan användas av många och som därför brett kan öka svensk industris konkurrenskraft.

Projektet adresserar flera olika förutsättningar som behöver vara uppfyllda för att data ska kunna delas på ett effektivt sätt. Detta genom tre av de fyra nivåerna för interoperabilitet som används i flera nationella och internationells sammanhang.

Det organisatoriska lagret handlar om hur de organisatoriska förutsättningarna – såsom styrning och mål – är utformade.

Med semantisk interoperabilitet menas att data är strukturerade på ett sådant sätt att de kan tillgängliggöras, exempelvis att det finns enhetliga standarder.

Med teknisk interoperabilitet att de tekniska systemen är utformade så att data faktiskt kan delas.

Det rättsliga lagret som inte har lika tydlig bäring för industrin tar sikte på de juridiska förutsättningarna för att kunna dela data.