Vi fortsätter med våra nedslag i arbetspaketen. Denna gång har vi kommit till arbetspaket 3 (WP3) som leds av Clarissa González från Chalmers.
Vad fokuserar ni på i WP3?
Den röda tråden genom hela projektet Digitala Stambanan är att vi inte bara tänker på enskilda företag utan hela värdekedjor. Det vi fokuserar på i WP3 är en aspekt som inte belyses så mycket i de andra värdekedjorna, nämligen små- och medelstora företag (SME). 99,9 % av företagen i Sverige är SME, men trots det går de mesta statliga medel till de stora företagen. Vi har hittat ett stort företag, Sandvik Coromant, som är intresserad av att anpassa deras digitala tjänster till små och medelstora företag. Vad är det då i deras tjänster som inte fungerar lika bra för små som stora företag med tanke på begränsningar och förutsättningar i form a tid, möjlighet att göra flera saker samtidigt, finansiering etcetera.
Det är ju faktiskt flera värdekedjor ni arbetar med. Kan du berätta lite mer om vad ni fokuserar på i de olika flödena?
Värdekedjorna är inte linjära, utan i stället har vi Sandvik Coromant som är intresserade av att nå ut till maximalt fyra SME:er med hänsyn till begränsningar i tid och finansiering. Så här långt har vi två företag som är involverade. Det kommer alltså vara korta värdekedjor som fokuserar på utveckling av tjänsten så att den kan fungera för SME:er.
Vilka företag har ni med er så här långt?
Det är Sandvik Coromant, som vi redan nämnt, men också SME:erna Turnab, en underleverantör av CNC komponenter och Somas som tillverkar regler- och avstängningsventiler.
Varför har ni valt dessa två bolag?
Vi har alldeles nyligen börjat arbeta med dessa båda företag. Det har inte varit det enklaste att hitta dem för det är inte alla företag som har maskiner som kan kopplas upp till Sandviks digitala tjänster som inte är generiska utan fungerar främst med maskinverktyg.
Vad är det ni vill försöka uppnå?
Tjänsten kommer hjälpa företagen att förstå hur de kan använda data för att fatta bättre beslut för att nå deras produktionsmål och förhoppningsvis även öka hållbarheten i deras verksamhet.
Vad är nästa steg för er?
Vi har identifierat tre huvudsakliga steg:
- Det första steget är från ett mer strategiskt perspektiv och det är att vi fortfarande söker efter en eller två ytterligare parter som vill ansluta till vårt arbetspaket. Vi vill inte bara plocka företag utan det är viktigt att de verkligen vill vara med och är villiga att koppla upp sina maskiner med allt vad det kan innebära. Dessutom behöver de så klart också vara villiga att dela data.
- Det andra steget är av mer teknisk karaktär. Vi behöver fortsätta att installera maskinerna. Det har varit mycket diskussion kring kommunikationsprotokoll och några har behövt göra vissa investeringar för att kunna använda Sandviks protokoll.
- Det tredje steget är att utveckla mer teoretiskt lärande för SME från projektets sida. En del i det är att genomföra den digitala mognadsmätningen som genomförs inom de andra arbetspaketen. Det handlar dock inte bara om att beskriva nuläget utan om att stötta på rätt sätt i den riktning de vill gå.
Vilka är era insikter så här långt?
Den tekniska installationsdelen i projektet har inte varit så enkel hittills som vi hoppats på. Även om företagen har varit superentusiastiska och nyfikna, har det varit en utmaning. Tänk då vilken utmaning det skulle vara för företag som inte är likna nyfikna och intresserade. Vi ska därför inte vara överentusiastiska över vad som går att uppnå generellt, men samtidigt inte underskatta förmågan hos företag som vill utvecklas.
Jag tycker också att de företag som medverkar är så modiga. De är villiga att förstå vad de saknar. Om de inte kan installera mjukvaran för att deras maskiner är för gamla, att infrastrukturen inte håller eller något annat bekymmer kan de inte blunda för problemen. Även om de inte beslutar sig för att delta i projektet har du kanske blottat en svag del i ditt företag.
Jag ser också hur viktig kommunikationen är. Vi har en löpande kontakt med våra partners genom möten varannan vecka eller månatliga statusmöten för att förhindra att något ramlar mellan stolarna.
Vilken typ av utmaningar har ni stött på hittills?
Jag brukar hävda att vi kommit långt tekniskt med tanke på vad som finns tillgängligt, vilka sensorer som finns och vad du kan göra med dessa. Men industrins verklighet, där det ska användas, är ganska annorlunda. Vi behöver lägga mer tid på att säkerställa att vi kan överföra tillgängliga resurser och akademisk kunskap på ett enkelt sätt. Vi behöver dessutom lägga mer energi på att skapa kompabilitet mellan system.
Vilka lärdomar har ni dragit så här långt?
Vi jobbar med värdekedjor som är mycket ömtåliga idag. Vi påverkas av globala trender i den föränderliga värld vi lever i idag. Företag kan ändra sig snabbt och det är en verklighet vi behöver förhålla oss till. Därför behöver du vara flexibel. Vi har fått erfara det när Sandvik behövde byta deras mjukvara i våras. Det gick bra men ändra förutsättningarna för involverade företag i projektet. Tänk då bara på alla förändringar som görs i värdekedjor. Som företag behöver du alltid vara snabb och flexibel för att ständigt anpassa dig till nya situationer.
Tack Clarissa! Det blir spännande att följa ert fortsatta arbete. Lycka till!
Digitala Stambanan stärker svensk industri genom digitalisering av värdekedjor. Projektet är ett samverkansprojekt finansierat av Vinnova och medverkande bolag. Arbetet pågår nu i två spår genom de strategiska innovationsprogrammen PiiA (Processindustriell IT & Automation) som driver projektet Digitala Stambanan IndTech och Produktion2030 som driver projektet Digitala Stambanan Produktion.