Digitala Stambanan Produktion – Digitala plattformar är viktigt för svensk industri, men vad är det egentligen?

Inom projektet Digitala Stambanan pratar vi mycket om digitala plattformar och att det är viktigt för svensk industris framtida konkurrenskraft, men vad är egentligen en digital plattform? Här försöker vi nu förklara vad en digital plattform är och varför vi ser att det är en möjliggörare för svensk industris konkurrenskraft. I vår förra krönika berörde vi digitala värdekedjor. Den hittar ni här.swedish

Digitala Stambanan Produktion – projektmöte med fokus på digitala plattformar ur industrins perspektiv

Under torsdagen den 8 juni samlades projektparter i Digitala Stambanan Produktion för projektmöte på Stena Industry Innovation Lab (SIILab). Det blev en dag med full med intressanta presentationer, givande diskussioner och nätverkande.

Med förväntningar om bra diskussioner, nya insikter och status på projektets olika delar drog mötet igång kl 10:00. Efter en introduktion av Johan Stahre fick Maria Nordström från Skogforsk ordet för att berätt om DiVISI-projektet, som fokuserar på digitalisering av värdekedjor inom skogsindustrin. Maria gav en översikt över projektets mål och förväntade resultat, men delade även med sig av reflektioner och insikter som kändes igen bland övriga deltagare trots att de verkar i andra branscher.

Därefter fick deltagarna lyssna till industrins perspektiv på plattformar. Först ut presenterade Ralf Ragnarsson sitt företag, Nitator, och hur de använder och ser på digitala plattformar för att optimera sin verksamhet och förbättra sina kundrelationer. De vill gärna använda sitt ERP-system som bas och få dataflöden därigenom.

Fredrik Dahlstedt från Bufab diskuterade deras behov av att veta mer om leveranser och eventuella förseningar från deras leverantörer för att sedan kunna föra den informationen vidare till sina kunder. De ser också ökat behov av information kring CO2-avtryck och information för att hantera sina lager på bästa sätt. För att kunna göra detta behöver de lyfta sin egen tekniska kompetens för att kunna vara bra beställare av de tekniska lösningar som behövs. Fredrik nämnde även utmaningen som finns att våga dela data och vara transparent.

Birgitta Fries, SSAB delade insikter om hur de använder plattformar, men också deras intresse av att veta vilken data SSAB förfogar över som kan vara intressant och relevant för deras kunder. För att kunna göra det behövs bra interna system som gör att går att få en bra samlad bild och att data är i ett format som är lätt att dela och använda för längs värdekedjan.

Jimmie Cato, Sansera, berättade om resan från att indiska Sansera köpte upp fabriken i Trollhättan till att de nu vill bli den femte största arbetsgivaren i Trollhättan. För att kunna göra detta behövs tillväxt och effektiviseringar. Jimmie berättade om hur Sansera kom in projektet Digitala Stambanan Produktion och den utmaning som låg till grund för den demonstrator som utvecklats i projektet. En AI-lösning som gör att vevstakar som tillverkas blir spårbara. Jimmie belyste därefter ett bekymmer som han inte tyckt kommit upp i de andra presentationerna, nämligen vem som är villig att betala för de investeringar som görs. Kunderna är inte alltid villiga att göra det. I Sanseras fall har demonstratorn som togs fram utvecklats vidare till en implementerad lösning med liknande teknik fast inom ett helt annat område. Spännande!

Förmiddagen rundades av med en lunch som serverades som catering på SII-Lab. Under lunchen fick deltagarna möjlighet att nätverka och diskutera ämnen som togs upp under förmiddagens sessioner.

Maria Nordström
Maria Nordström

Projektledare

DiVISI

Ralf Ragnarsson
Ralf Ragnarsson

Projektpart

Nitator

Fredrik Dahlstedt
Fredrik Dahlstedt

Projektpart

Bufab

Birgitta Fries
Birgitta Fries

Projektpart

SSAB

Jimmie Cato
Jimmie Cato

Projektpart

Sansera

Efter lunchen var det dags för en workshop där deltagarna delades in i mindre grupper för att diskutera utmaningar med digitala plattformar inom industrin. Grupperna fick fokusera på olika frågeställningar kring digitala plattformar inom områden som interoperabilitet, tillit och IT-säkerhet. Diskussionerna var engagerade och givande, och deltagarna delade sina insikter, erfarenheter och idéer för att hantera dessa utmaningar.

Innan dagen avslutades fick deltagarna möjlighet prata ihop sig i respektive värdekedja när de väl nu sågs fysiskt.

Tack för idag och på återseende till hösten!

Digitala Stambanan stärker svensk industri genom digitalisering av värdekedjor. Projektet är ett samverkansprojekt finansierat av Vinnova och medverkande bolag. Arbetet pågår nu i två spår genom de strategiska innovationsprogrammen PiiA (Processindustriell IT & Automation) som driver projektet Digitala Stambanan IndTech och Produktion2030 som driver projektet Digitala Stambanan Produktion.

Digitala Stambanan Produktion – Digitala värdekedjor, möjliggöraren för industrins framtida konkurrenskraft

I en serie av inlägg beskriver och belyser Martin Friis och Magnus Mörstam koncept och termer förknippade med industriell digitalisering. Först ut, digitala värdekedjor, varför detta är viktigt och vad som skiljer dessa mot mer traditionella värdekedjor.

En digital värdekedja kan beskrivas som ett ramverk för att integrera digital teknik och data genom hela värdekedjan för en produkt eller tjänst. Det sträcker sig från den inledande designfasen till leveransen av den slutliga produkten eller tjänsten till kunden.

Dessa digitala tekniker möjliggör förbättrad kommunikation mellan företag genom att koppla samman människor, processer och data i realtid, längs hela värdekedjan. Detta gör att företag kan optimera och effektivisera industriella processer, minska kostnaderna, och förbättra produktkvaliteten.

I varje led i den digitala värdekedjan kan företag använda data för att få insikter och fatta välgrundade beslut i syfte att stärka såväl den egna processen som hela värdekedjans samlade leverans. Till exempel kan företag i designfasen använda kunskap från sina leverantörer för att skapa bättre produkter. I produktionsplaneringsfasen kan företag enklare välja rätt leverantörer, specifika material och planera sin produktion genom att veta mer om materialen/komponenterna. I tillverkningsfasen kan företag optimera produktionsprocesser, minska andelen skrot och förbättra kvalitetskontrollen. Och i leveransfasen kan företag använda data och analyser för att personifiera kundupplevelser och erbjuda nya tjänster och lösningar.

Sammantaget representerar den digitala värdekedjan en betydande förändring mot mer data- och teknikdrivna tillverkningsprocesser, för att stärka konkurrenskraften genom att möta kundens föränderliga behov.

De huvudsakliga skillnaderna mellan traditionella leveranskedjor och digitala värdekedjor är:

  1. Hastigheten – Traditionella leveranskedjor är beroende av manuella processer och pappersarbete, medan digitala värdekedjor använder avancerad teknik som sensorer, automation och dataanalys för att hantera lager, produktion och logistik i realtid
  2. Integrationen – Digitala värdekedjor är mer integrerade än traditionella försörjningskedjor, med starkare koppling mellan leverantörer, tillverkare, distributörer och kunder. Detta möjliggör bättre samarbete och samordning över hela leveranskedjan.
  3. Transparensen – Digitala värdekedjor ger större insyn i lager, produktion och logistik än traditionella leveranskedjor.
  4. Spårbarheten – Med realtidsdata kan företag spåra och följa rörelsen av produkter eller material genom hela leveranskedjan. Spårbarhet hjälper till att förbättra kvalitetskontrollen, säkerställa att regelverk efterlevs, öka transparens och förmågan att redovisa uppgifter, till exempel koldioxidavtryck per produkt.
  5. Flexibiliteten – Digitala värdekedjor är mer flexibla än traditionella leveranskedjor, med förmågan att snabbt anpassa sig till förändringar i kundernas efterfrågan eller störningar i leveranskedjan. Detta beror på den ökade integrationen, transparensen och smidigheten som digital teknik ger.
  6. Kundfokuset – Digitala värdekedjor är mer kundfokuserade än traditionella leveranskedjor, med större tonvikt på att möta kundernas behov och preferenser. Genom att utnyttja dataanalys och kundinsikter kan företag skapa personliga upplevelser och leverera produkter och tjänster som möter specifika kundkrav.
Martin Friis
Martin Friis

Arbetspaketsledare

Digitala Stambanan Produktion

Magnus Mörstam
Magnus Mörstam

Arbetspaketsledare

Digitala Stambanan Produktion

Digitala värdekedjor är en möjliggörare för tillverkningsindustrins framtida konkurrenskraft. Därför jobbar projektet Digitala Stambanan Produktion för att stärka svensk tillverkningsindustris digitala resa genom att öka samarbetet, den digitala mognaden och användandet av digitala plattformar!

Digitala Stambanan stärker svensk industri genom digitalisering av värdekedjor. Projektet är ett samverkansprojekt finansierat av Vinnova och medverkande bolag. Arbetet pågår nu i två spår genom de strategiska innovationsprogrammen PiiA (Processindustriell IT & Automation) som driver projektet Digitala Stambanan IndTech och Produktion2030 som driver projektet Digitala Stambanan Produktion.

Digitala Stambanan Produktion – Digital plattformspoesi

Ny teknik möjliggör saker som vi inte tidigare kunnat göra. En väldigt intressant aspekt är att kunna förstärka sina förmågor. Detta förevisades och diskuterades på eventet ”The Future of Work in the World of Augmented Reality”, vilket arrangerades av PTC & Accenture och gick av stapeln i förra veckan på Stena Industry Innovation Lab, Chalmers Universitet, i Göteborg med professor Johan Stahre som värd

Inspirerad av detta möte tänkte vi här visa på hur även ingenjörer som vi kan förstärka sina förmågor och ägna sig åt poesi (digital plattformspoesi via ChatGPT).

Digitalization is the path we must take,
A key to competitiveness we cannot forsake.
Through value chains and collaboration, we can transform,
Our industries and businesses, and weather any storm.

With data and AI, we can unlock new potential,
And create more value that’s truly exponential.
From production to distribution, it’s all connected,
And digitalization is the glue that keeps us protected.

Digital platforms enable us to collaborate,
And share our knowledge with those who innovate.
We can build smarter systems and sustainable solutions,
And improve our competitiveness through digital revolutions.

It’s not just about profit, but industry’s future too,
Digitalization can help us create a world that’s new.
From automation to efficiency, we can make a difference,
And build a brighter future for our industrial existence.

So let’s embrace digitalization and its potential,
And unlock a world that’s truly exceptional.
Together we can build a future that’s bright,
And create a world that’s better, more efficient, and just right.

Digitala Stambanan stärker svensk industri genom digitalisering av värdekedjor. Projektet är ett samverkansprojekt finansierat av Vinnova och medverkande bolag. Arbetet pågår nu i två spår genom de strategiska innovationsprogrammen PiiA (Processindustriell IT & Automation) som driver projektet Digitala Stambanan IndTech och Produktion2030 som driver projektet Digitala Stambanan Produktion.

Digitala Stambanan Produktion – Clarissas forskning om hållbara tjänstebaserade affärsmodeller inom DSP

Clarissa González är på sluttampen av sina PhD-studier på Chalmers. Hon kommer från Mexico och har alltid varit intresserad av ekonomi och teknik i form av utveckling och tillverkning. I början trodde hon att hon skulle jobba inom inköp eller planering, men efter hennes masterutbildning i Advanced Manufacturing Systems, där hon fick chansen till mycket praktik, började hon intressera sig alltmer för produkter och tjänster och hur detta kunde skapa mer hållbara värden. Vid den tiden, i början av 2018, talades det inte om hållbarhet på det sätt det gör idag i Mexiko och resten av världen.

Hur kommer det sig att du började forska?

När jag var klar med min masterutbildning ville jag läsa vidare och såg då att Chalmers sökte forskare inom just mina intresseområden. De ville utforska möjligheten att mäta nyckeltal för hållbarhet inom produktion. Därför sökte jag tjänsten och fick också möjligheten att komma och besöka Göteborg under den varma sommaren 2018 för att se om jag skulle kunde tänka mig att bo här i Sverige. Jag hade inte förväntat mig ett så varmt väder när jag kom kan jag säga. Redan innan jag åkte tillbaka till Mexiko hade jag skrivit på anställningsavtalet med Chalmers.

Varför blev det just Chalmers?

En av mina professorer på mitt universitet i Mexiko hade kontakter med flera kollegor på Chalmers och gav mig goda referenser. Jag hade även hört talas om flera av mina blivande kollegor redan innan jag träffat dem.

Clarissa González
Clarissa González

Arbetspaketsledare

Digitala Stambanan Produktion

Kan du beskriva vad din forskning handlar om?

Jag fokuserar på transformationen av affärsmodeller från mer produktbaserade till tjänstebaserade affärsmodeller som inte bara grundar sig på användandet av materia. Självklart tar jag hänsyn till digitaliseringen och vad den möjliggör för en bygga tjänster. Sedan har jag hållbarhet som ett övergripande paraply och det är en viktig del i företagens förflyttning.

Samarbetar du med andra forskare?

Ja, det gör jag. Jag samarbetar ganska mycket med andra och gärna internationellt. Det tror jag kommer sig av att jag är en social person som behöver mycket intryck och som inte trivs att jobba isolerat. Dessutom tror jag att när man jobbar med forskning på affärsmodeller bör man samarbeta med många för att kunna skapa innovation. Därför har jag alltid sökt efter forskare som gör liknande saker för att kunna utbyta idéer och erfarenheter. Det är också ett bra sätt att hålla koll på vad som händer i området runt om i världen. Min gamla professor ifrån Mexiko sa en gång att ”när du börjar kunna läsa forskningsrapporter och tror att det är en trend är du redan lite för sen på det” eftersom de som skrivit dessa redan jobbat 2-3 år med ämnet. För mig är det viktigt med samarbete och jag delar gärna med mig av mina erfarenheter. Det är viktigt att delta i diskussionen, inte minst gällande digitala plattformar som Digitala Stambanan fokuserar på. Vi vet att det är andra som jobbar med det, men det finns inte så många rapporter skrivna ännu. Jag tror att den forskning vi bedriver inom Digitala Stambanan är väldigt långt fram, kanske inte bleeding edge, men cutting edge.

Vilka andra länder eller universitet ligger långt fram när det gäller forskning på hållbarhet?

Det är naturligt att tro att gräset är grönare på andra sidan, men när det kommer till industriell hållbarhet så tror jag att Sverige ligger långt fram. Företag generellt förstår att detta är viktigt och det är något som måste göras. Det handlar också om en stolthet för svenskar eftersom ni är duktiga på energiproduktion och tillverkningsstrategier för ökad hållbarhet. Här finns många tillverkande företag av både stora och små produkter som visar vägen för resten av världen.

Hur ser du att din forskning kopplar till det som Digitala Stambanan arbetar med?

Idén om att ha plattformar för att dela data enkelt, flexibelt och transparent ligger helt i linje med min forskning. I min forskning fokuserar jag på transformationen till mer tjänstebaserade affärsmodeller som inte bara grundar sig på användandet av materia. För att företagen ska klara av detta behövs en effektiv datadelning, tillit måste skapas, samarbeten behöver utvecklas och det måste finnas en tydlig riktning för de ingående företagen som ska skapa värde tillsammans.

Vad jobbar ni med i ”ditt” arbetspaket, WP3?

I arbetspaket 3 vill vi skifta fokus från de stora företagen till de mindre företagen och deras möjligheter att göra affärer med hjälp av digitala plattformar. De mindre företagen har inte lika mycket resurser att testa olika lösningar när det kommer till arbetskraft eller pengar, men de står för en stor andel av det totala antalet industriföretag som finns i Sverige och även i Europa. När de gör något så måste de veta att det inte görs förgäves. I WP3 vill vi därför undersöka hur olika digitala lösningar kan anpassas till och skapa värde för SME för att på så vis visa hur många små spelare kan erbjuda en intressant marknad för systemleverantörer. I projektbeskrivningen finns det inte så mycket skrivet om hållbarhetsaspekten av att använda digitala plattformar, utan det blir ett resultat av att ha tillgång till mer information för att fatta bättre beslut, vilket leder till bättre hushållande med resurser, effektivare lösningar och högre kvalitet på produkter och tjänster.

I projektet försöker vi att visa upp delar av resultaten i form av demonstratorer. Vad tycker du om det?

För mig skapar det tydlighet och riktning för vårt arbete i projektet. Vi märker att fler och fler projekt internationellt jobbar med demonstratorer för att tydligare visa vad man kommer fram till. Genom våra demonstratorer vill vi visa upp fördelarna med digitala plattformar och inte bara prata om dem. De är viktiga för kunskapsspridningen tillsammans med våra övriga kommunikationsaktiviteter. Samtidigt som det är viktigt att belysa den innovativa delen i projektet är det också väsentligt att trycka på behovet av resiliens i systemen. Eftersom data blir alltmer kritiskt för företag får systemfel stora konsekvenser och kostnader. Därför är det viktigt att designa lösningar med resiliens så att störningar får så liten påverkan som möjligt.

Hur tror du att vi kan nå ut mer i Europa med Digitala Stambanans frågor?

Jag tror att det viktigt att kroka arm med andra initiativ och visa hur vi arbetar och dela med oss av den utveckling vi ser inom området, utan att för den sakens skull tro att vi sitter på den slutgiltiga lösningen. Jag tror att vi ska vara transparenta och samarbetsvilliga i stället för att hålla på vårt eget för att skapa konkurrenskraft. Det tror jag även är viktigt när det gäller konkurrensen från plattformsleverantörerna i Asien och USA.

Tusen tack Clarissa! Mycket intressant att prata med dig. Lycka till med det fortsatta arbetet!

Digitala Stambanan stärker svensk industri genom digitalisering av värdekedjor. Projektet är ett samverkansprojekt finansierat av Vinnova och medverkande bolag. Arbetet pågår nu i två spår genom de strategiska innovationsprogrammen PiiA (Processindustriell IT & Automation) som driver projektet Digitala Stambanan IndTech och Produktion2030 som driver projektet Digitala Stambanan Produktion.

Digitala Stambanan Produktion – Adriana Itos forskning om rotorsaksanalys inom DSP

Adriana Ito är en av Chalmersforskarna som vi har med i projektet Digitala Stambanan Produktion. I rollen som arbetspaketsledare för WP 2 bidrar hon med sin forskning inom grundorsaksanalys över en hel värdekedja.

Hur kommer det sig att du nu jobbar som forskare på Chalmers?

Min man jobbade för Volvo och bodde i Göteborg redan 2012, men han flyttade tillbaka till Brasilien efter två år. Redan då besökte jag Sverige vid ett flertal tillfällen. Efter några år i Brasilien ville vi flytta utomlands igen och valde då mellan Tyskland och Sverige. Vi visste att vi skulle trivas bra i Sverige så det blev vårt val. Jag sökte jobb på Volvo, men även en forskartjänst på Chalmers eftersom jag ville studera mer. Redan innan vi flyttade till Sverige hade jag mailkontakt med Anders Skoog, professor i Supply Chain Management på Chalmers, eftersom hans forskningsområde låg nära mina intressen. Jag blev erbjuden både jobbet på Volvo och forskartjänsten på Chalmers. Mitt val föll på Chalmers och här har jag nu Anders som handledare.

Kan du berätta mer om vad din forskning inbegriper?

I min forskning vill jag kombinera grundorsaksanalys (root cause analysis, RCA) med digitala tekniker för att göra det mer effektivt och på så sätt underlätta för företag att lära sig av misstag och inte behöva ägna en massa tid åt brandsläckningsaktiviteter. Jag tittar på RCA ifrån olika perspektiv. I Digitala Stambanan Produktion är perspektivet hela värdekedjor och utöver det är jag involverad i ett annat projekt där fokus inom ett enskilt företag.

Adriana Ito
Adriana Ito

Arbetspaketsledare

Digitala Stambanan Produktion

Hur kommer det sig att du koncentrerar din forskning på just RCA?

Mina studier på mastersnivå handlade mycket om värdekedjor och logistik. När jag sedan fortsatte arbeta igen efter examen blev mitt uppdrag att utföra RCA kring incidenter och olyckor i värdekedjor. Även om oljeindustrin är väldigt duktiga på RCA såg jag möjligheter att använda digitala verktyg för att på ett ännu bättre sätt dra lärdomar från händelser och förhindra att de upprepas. Det finns mycket tid och resurser att spara för företag om de kan förhindra brandkårsutryckningar och i stället jobba förebyggande. Därför hade jag ganska tidigt klart för mig vilken inriktning jag ville att min forskning skulle ha.

Kan du beskriva området RCA för oss som inte är lika insatta?

RCA kan delas in i två områden:

  • dels den mer traditionella du ska använda konventionella verktyg för att utföra RCA utan särskilt mycket hjälp av teknik
  • dels finns det RCA som tar hänsyn till den kontext vi lever i nuförtiden. Här är det ofta frågan om att lösa specifika problem inom avgränsade områden inom till exempel elektronik.

RCA är väldigt spritt över världen och jag tror inte att det är något land som ligger före de andra gällande nyttjandet av RCA

RCA eller grundorsaksanalys är ett samlande namn på metodiker som syftar till att hitta den underliggande orsaken till varför ett problem uppstått för att kunna eliminera att det händer igen.

Hur ser du att din forskning kopplar till det som Digitala Stambanan arbetar med?

I vissa omständigheter behövs det samarbete mellan företag för att komma till rotorsaken av ett problem. När det handlar om kommunikation mellan företag sker det ofta mellan in sälj- och inköpsavdelningar på företagen, men när problem behöver utredas finns de med kunskapen sällan inom sälj- eller inköpsavdelningen. Därför behövs andra kommunikationsvägar och effektiva sätt att dela information på. Här kommer Digitala Stambanans digitala plattformar in som intressanta möjliggörare för att lösa problem mer agilt och flexibelt. Det är väldigt viktigt för företag i värdekedjor att tillsammans prata om händelser, risker och orsaker för att hela tiden tillsammans bli bättre. Det finns många steg inom ett företag som kan vara intressant för utomstående. Dessutom ser vi att de kommunikationsutmaningar i värdekedjor också liknar de utmaningar som finns i organisationen på lite större företag där siloeffekter mellan till exempel produktions-, underhålls och kvalitetsavdelningar gör det svårt att hitta rotorsaker till problem.

Hur ser forskningen ut kring RCA, samarbetar du med andra forskare?

Det finns fler som forskar på RCA, men det är inte så många trots allt. Mestadels har jag mailkonversationer med några av dem. Desto mer samarbete har jag med mina forskarkollegor i min grupp på Chalmers. Även om vi inte forskar på exakt samma saker så har vi en hel del erfarenheter att utbyta med varandra. Just nu samarbetar jag också mycket med RISE som har en grupp vilka jobbar med RCA, dataanalys och förebyggande underhåll.

Samarbete gillar vi ju inom Digitala Stambanan. Vi ser ju också att samarbete inom EU är viktigt för att skapa alternativ till digitala plattformar från Asien och Amerika. Hur ser du att vi kan samarbeta bättre på en europeisk nivå?

Jag tror att det är viktigt att människor ser värdet i att samarbeta, annars är det svårt att få till stånd. Som forskare tenderar vi att inte vara så duktiga på att kommunicera vår kunskap. Vi behöver prata samma språk som företagen och inte bli för abstrakta. Att jobba med demonstratorer som tydligt visar värdet av att samarbeta tror jag är väldigt bra. Sedan gäller det att vi kommunicerar och sprider budskapet på olika sätt. Digitala Stambanan är faktiskt det bästa projektet på kommunikation som jag varit involverad i. Mycket tack vare att vi kommunicerar via hemsida, sociala medier och olika former av event under projektets gång och inte bara i slutet när resultaten ska summeras.

Tack de fina orden Adriana! Mycket intressant att prata med dig. Lycka till med det fortsatta arbetet!

Digitala Stambanan stärker svensk industri genom digitalisering av värdekedjor. Projektet är ett samverkansprojekt finansierat av Vinnova och medverkande bolag. Arbetet pågår nu i två spår genom de strategiska innovationsprogrammen PiiA (Processindustriell IT & Automation) som driver projektet Digitala Stambanan IndTech och Produktion2030 som driver projektet Digitala Stambanan Produktion.

Digitala Stambanan Produktion – Arpita Charis forskning inom DSP

Arpita Chari är sedan i höstas arbetspaketsledare för WP 1 inom Digitala Stambanan Produktion. Hon har en spännande bakgrund med en masterutbildning i materiallära från Texas AM University, USA. Efter många år inom akademin ville hon ta sig ut i arbetslivet och arbeta inom industrin. Yrkeskarriären inleddes med en ettårig praktik på ett petroleumföretag i Singapore och därefter fyra år på ett sjukhus i Indien med uppgift att bland annat testa och utveckla ett 3D-mikroskop för ögonoperationer.

När maken, som under många år jobbat för Volvo lastvagnar, fick möjligheten att jobba på huvudkontoret i Sverige bestämde de sig för att flytta till Göteborg med barnen.

Hur kommer det sig att du nu jobbar som forskare på Chalmers, du som bestämde dig att du var klar med det akademiska efter din examen i Texas?

Vi bestämde oss för att flytta till Sverige och Göteborg för att vi visste att Sverige är ett bra land för familjen och att det finns gott om arbetstillfällen även för mig i Göteborg. När jag sökte jobb så träffade jag många personer på flera olika ställen och en av dem gav mig rådet att söka en doktorandtjänst. En doktorandtjänst i Sverige skiljer sig mycket från vad jag är van vid. Här jobbar doktorander mycket närmre näringslivet och det tyckte jag lät lockande. Därför började jag kolla upp olika avdelningar på Chalmers och vilka doktorandtjänster som söktes. Avdelningen för Industri- och Materialvetenskap tyckte jag passade mig och min bakgrund bäst. Inom den avdelningen hittade jag en tjänst rörande hållbar produktion på divisionen för Produktionssystem. De ville ha en person med examen inom materiallära med bred bakgrund som skulle arbeta med digitala verktyg inom Industri 4.0. Jag trodde inte jag skulle få den för det var många sökande, men efter flera rundor med intervjuer blev jag erbjuden tjänsten. För mig kändes detta som hand i handske eftersom miljö och hållbarhet är områden som ligger mig varmt om hjärtat och där tillverkningsindustrin har en stor påverkan. Därför vill jag gärna vara en del av detta och bidra i denna stora dubbla omställning som måste ske inom industrin.

Arpita Chari
Arpita Chari

Arbetspaketsledare

Digitala Stambanan Produktion

När du säger dubbla omställning, vad tänker du på då?

Det jag menar är att industrin och samhället inne i en digital omställning samtidigt som det måste ske en omställning till ett hållbart sätt att leva för att kommande generationer ska kunna bo på vår planet. I många fall är digitaliseringen en möjliggörare för hållbara lösningar.

I din forskning fokuserar du Industri 4.0, resiliens och hållbarhet i produktionssystemen. Hur kom du fram till det området?

För mig, som för många andra forskare, var den första tiden en sökandefas där jag gick igenom mycket litteratur inom många områden. Det kan liknas vid ett timglas där det efter hand trattas ned till en avgränsning som känns är rätt för dig. För mig var första 1,5 åren ett sökande. Hållbarhet och Industri 4.0 var med från början och resiliens fördjupade det hela. Hållbarhet delas ju in i ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet, men för mig passar en avgränsning mot ekologisk hållbarhet bäst.

Kan du förklara vad resiliens innebär?

Resiliens är den långsiktiga förmågan hos ett system att hantera förändringar och fortsätta att utvecklas. I min forskning tittar jag på hur Industri 4.0-lösningar kan göra industrin mer resilent och ekologiskt hållbar. Det är alltså där Industri 4.0, hållbarhet och resiliens konvergerar som jag befinner mig.

Resiliens är den långsiktiga förmågan hos ett system att hantera förändringar och fortsätta att utvecklas.

Vad tittar du efter i din forskning?

Jag försöker förstå vad det är som driver förändring hos företag inom tillverkningsindustrin. Drivkrafterna är så klart att hantera utmaningar med klimat och hållbarhet och vad det för med sig. Det kan handla om klimatmål såsom The Green Deal eller andra nationella och lokala förordningar och lagstiftningar. Sedan tittar jag efter möjliggörande saker som kan vara en del i förändringen. Här kommer tekniker inom begreppet Industri 4.0 in och där handlar det mycket om att hantera data, information och kunskap digitalt på ett effektivt och inkluderande sätt.

Vad vill du åstadkomma med din forskning?

Som forskare vill jag få företag att inse vikten av att verkligen ta in detta i sin kärnverksamhet och genuint vilja jobba med det här, både top-down och bottom-up. Det får inte bara bli Green washing eller något som görs vid enstaka tillfällen.

Finns det andra forskare som jobbar med samma saker? I så fall, samarbetar du med dem?

Det kanske inte finns de som har exakt samma inriktning som jag, men det finns många som forskar på likande saker, inom Chalmers, på andra lärosäten i Sverige och internationellt. Det finns många sätt att samverka och det är något som vi gör och tycker är väldigt viktigt.

Hur ser du att din forskning kopplar till det som Digitala Stambanan arbetar med?

Digitala Stambanans mål är ju att öka användandet av digitala plattformar inom industrin. Digitala plattformar är en av teknikerna som kommer med Industri 4.0 och skapar möjlighet att dela data, information och kunskap på ett effektivt och flexibelt sätt. Det i sin tur skapar förutsättningar för datadrivna beslut där värdekedjor kan både bli mer flexibla och därmed mer reslienta, men även kan nya värden skapas och på så sätt öka företagens konkurrenskraft. Jag är väldigt tacksam över att få vara med i Digitala Stambanan för det ger mig inte bara en case-studie med ett företag utan här är det flera olika case med flera företag i varje.

Hur ser du att vi kan sprida Digitala Stambanans budskap ytterligare?

Jag tycker redan att jag ser mycket om Digitala Stambanan på sociala medier och i andra sammanhang. Jag tror att det är bra att nå ut till många genom att använda andra befintliga nätverk. Chalmers har kanske fler vägar inom till exempel Production Area of Advance. Ett annat sätt är kanske att få in fler Tekniksprångare i projektet som då skulle kunna sprida information i sina kanaler för att nå ut till yngre personer.

För EU är det viktigt att projekt såsom Digitala Stambanan inte bara blir nationella utan samarbetar på europeisk nivå, hur ser du på det?

Jag skulle vilja se mer samarbeten för jag tycker det finns mycket att lära av att samarbeta. Ibland kan det vara svårt att få till eftersom projekt kan vara finansierade på olika sätt och ha olika inriktningar. För Europa är det viktigt att hitta lösningar som nyttjar den inre marknad som finns inom EU. Om vi ser på var de stora plattformsleverantörerna kommer ifrån idag så är det USA och Kina som båda har stora inre marknader för sina produkter. De har dock andra lagstiftningar som påverkar den data som lagras i dessa tekniska lösningar. Inom EU värderar vi den personliga integriteten högt och behöver därför tekniska lösningar som kommer från Europa och som då styrs av europeiska lagar, men vår inre marknad är inte lika homogen som i USA och Kina. Därför behöver vi bli bättre på att samarbeta på europeisk nivå.

Tack Arpita! Mycket intressant att prata med dig. Lycka till med det fortsatta arbetet!

Digitala Stambanan stärker svensk industri genom digitalisering av värdekedjor. Projektet är ett samverkansprojekt finansierat av Vinnova och medverkande bolag. Arbetet pågår nu i två spår genom de strategiska innovationsprogrammen PiiA (Processindustriell IT & Automation) som driver projektet Digitala Stambanan IndTech och Produktion2030 som driver projektet Digitala Stambanan Produktion.

Digitala Stambanan Produktion – Sverige i Europas dataekosystem – så kan svenska aktörer nyttja EU-samarbeten

AI Sweden, DIGG, Vinnova och RISE arrangerade 15 december 2022 en konferens med syftet att få näringsliv, akademi och offentlig sektor att mötas kring EU:s dataekosystem och tillsammans utforska en väg framåt. Digitala Stambanan Produktion deltog på plats.

Martin Friis, Digitala Stambanan Produktion.

Närmare 200 anmälda samlades i Stockholm för en dag för att diskutera hur Sverige genom svenska företag, akademi och offentlig sektor kan bli ännu bättre på att ta del av Europas stora satsningar på digitalisering och data. Konferensen initierades av myndigheten för digital förvaltning (DIGG), AI Sweden, RISE och Vinnova. Europas inre marknad för data fördjupas genom allt tätare samarbeten. Det innebär strategiska möjligheter för Sverige att engagera sig och påverka utvecklingen av EU:s AI- och dataekosystem.

På konferensen fick deltagarna ta del av senaste utvecklingen inom dataområden, AI-testbäddar och cloud-to-edge-infrastruktur i Europa. Det gavs också möjligheter att nätverka med andra aktörer och utbyta erfarenheter och perspektiv genom workshops. Konferensens huvudbudskap var att Sverige behöver fler företag och organisationer som engagerar sig i europeiska projekt för att vara med och påverka Sveriges och EU:s framtid. Därför gavs också tips på aktuella och kommande utlysningar i programmet för ett digitalt Europa.

Anna Eriksson, generaldirektör för DIGG (Myndigheten för Digital förvaltning) underströk inledningsvis att data är fundamentalt för innovation och utveckling, men får inte bo i silos. Data måste kunna delas! Europakommissionen startar nu flera olika initiativ som är viktiga för Sverige att känna till och delta i. Ett av dessa heter DIGITAL Europe Programme, för vilket DIGG ansvarar för samordninge från ett svenskt perspektiv och innehåller följande delar:

  • Högpresterande datorsystem (HPC)
  • Artificiell intelligens, inklusive data och cloud
  • Cybersäkerhet
  • Avancerade digitala färdigheter
  • Säkerställa bred användning av digitala teknologier

Europa behöver DIGITAL för att:

  • konkurrera globalt
  • nå skalfördelar genom gemensamma investeringar
  • återfå kontrollen över Europas värdekedjor och säkra Europas strategiska autonomi
  • bättre kunna möta Europas ekonomiska och samhälleliga utmaningar
  • säkerställa bred användning av digitala teknologier i alla Europas regioner.

Fredrico Milani, DG CNECT – EU-kommissionen berättade därefter via länk från Bryssel mer om EU:s strategi för data och hur EU vill skapa en gemensam plattform för data, något som kallas ”A single market for data” inom Europa. På denna gemensamma plattform ska högkvalitativ data kunna delas inom och mellan sektorer med hög tillgänglighet för att kunna skapa innovationer. Europeiska lagar och värderingar ska respekteras fullt ut och det ska också vara tydligt hur data kan användas och kvaliteten vidmakthållas. Detta stöttas av ett antal olika direktiv, nämligen Data Act, Digital Market Act, Data Governance Act, Open Data Directive, Free Flow of Data, GDPR och Vertical Legislation.

Efter Fredrico tog Marina Bill från ABB över på temat ”Varför är datasamarbetet viktigt för näringslivet?”. Genom att reflektera över megatrenderna: individualisering, brist på arbetskraft, hållbarhet och den osäkerhet om framtiden vi har idag, menar Marina att produktionen behöver bli mer flexibel, vilket också kräver en lättare och smartare automation. Robotar intar allt fler branscher och förra året installerades över en halv miljon nya industrirobotar. Det är en ökning i hela världen jämfört med pandemiåret 2020, men störst är ökningen i Asien följt av Amerika. Flest robotar har Kina, men per capita är det Sydkorea det land med flest robotar. Anmärkningsvärt är att Kina klättrat förbi Sverige på listan över robotdensitet och är numera på plats fem. Marina betonade att samarbete är viktigt för framtiden och lyfte fram initiativet Adra (The AI Data Robotics Association)

Jeanette Nilsson, RISE presenterade därefter en kartläggning över nyckelinitiativ i Europa och svenska beröringspunkter.

Den 9 mars 2021 presenterade EU kommissionen ett policyprogram med vision och olika vägar för Europas digitala transformation fram till 2030, nämligen ”Europé’s Digital Decade: digital targets for 2030”. Kommissionen presenterar en digital kompass med huvudmålen kompetens, infrastruktur, business och offentlig verksamhet, samt värderingarna människan i centrum, solidaritet och involvering, valfrihet, trygghet och säkerhet, deltagande och hållbarhet. Baserat på detta policyprogram kommer EU initiera projekt som involverar flera länder och som skalar upp och kombinerar olika länders satsningar för att adressera de identifierade kritiska kapabiliteterna för EU.  Europé’s Digital Decade syftar till att hålla samman satsningarna inom programmen Horizon Europé, Digital EU programme. CEF Digital  och Recover and Resilience Facilities. Detta för att stödja en uppkopplad, interoperabel och säker Digital Single Market. Jeanette efterfrågade ökad aktivitet från svensk sida då agendan för 2025-2026 fortfarande går att påverka.

Innan lunch genomfördes en paneldiskussion på temat: ”Hur kan svenska aktörer vara delaktiga i den europeiska utvecklingen”. Med i panelen var Anna Eriksson, Marina Bill, Charlotte Andersdotter (Svenskt Näringsliv), Erik Svanberg (Chalmers), Dag Forsén (Aero EDIH, Norrköping Science Park).

På frågan vilka hinder svenska företag kan se för europeiska samarbeten svarade panelen att det ofta upplevs för krångligt. Ett exempel på det är att sättet som projekt finansieras kan skilja sig åt, vilket inte direkt gör det enklare för företag att delta. Därför lyftes EU-SME-support fram som en viktig resurs för konkret och kostnadsfri expertrådgivning.

När det gäller vad länder kan göra på nationell nivå menade Erik att det kan vara smart att göra som Tyskland, nämligen att börja driva en fråga nationellt och säga att det är ett europeiskt projekt för att sedan skala upp det. Tyskland är generellt väldigt drivande och sätta agendor för EU-projekt. Även Frankrike och Finland lyftes fram som föregångsexempel när det kommer till europeiska samarbeten. Det betonades också att samarbete är viktigt för att hitta talanger, dela kunskap och för att hänga med i utvecklingen. Det går helt enkelt inte att göra allt själv.

Panelen menade att det offentliga kan bli bättre på att dela data och att det finns en stor potential att förbättra samarbetet mellan stora företag och SME. Här är vårt projekt Digitala Stambanan Produktion helt rätt.

Panelen var också överens om att europeiska samarbeten får stor påverkan även utanför Europa. ”Brysseleffekten” nämndes, vilket är en benämning av det faktum att standarder och lagar som formuleras inom EU ofta får en global påverkan.

Efter lunch delade seminariet upp sig i tre spår: Dataområden, AI-testbäddar och Cloud-to-edge-infrastruktur. Martin och Magnus från Digitala Stambanan Produktion deltog på AI-testbäddar och Cloud-to-edge-infrastruktur.

I spåret AI-testbäddar presenterades ett antal inititativ för att skapa AI-testbäddar för att möjliggöra värdeskapande och kvalitetssäkrade datadrivna tjänster och lösningar till den europeiska marknaden. Detta görs bland annat inom EU programmet DIGITAL där man investerar i Technology Experimentation Facilities (TEF).

Petra Dalunde TEF-koordinator på RISE/AI Sweden presenterade kort AI-TEF Smart Cities och dess nordiska nod uppdelad på Datafabriken (AI Sweden), Urban ICT Arena (Kista Science City AB) och Cyber Range (RISE). Micael Frideros från Linköpings Universitet pratade om vikten av att engagera sig i EU nätverk och ekosystem. Daniel Lundqvist på Centre for Imaging Research vid Karolinska institutet talade om AI-TEF Health och den svenska AI-TEF Health noden och hur den bidrar till precisions medicin. Fredrik Viksten från AI Sweden gav en bild av hur AI Sweden generellt arbetar och fokuserade på sitt Edge Learning Lab. Björn Hovstadius från AI Sweden följde upp med att prata om AI Act och behovet av testbäddar. Dessa korta presentationer följdes sedan upp med rundabordssamtal med frågeställningarna: 

  1. Hur skall vi få fler svenska organisationer att engagera sig i EU programmen?
  2. Hur, om alls, kommer er organisation att utnyttja någon av AI-TEF?
  3. Vad behövs för att en AI-TEF skall fungera bra och ge ett värde till er organisation?
  4. Vilka andra områden behövs en AI-TEF och AI Act påverkan på behovet?

I spåret ”Cloud-to-edge-infrastruktur” var det just fokus på infrastruktur. RISE släppte i maj 2022 rapporten ”Data, edge och cloud – Analys och förslag till strategi för Sverige” där det går att läsa om kampen om data som pågår i världen. Denna kamp är på högsta politiska nivå eftersom länders olika lagstiftning påverkar den data som bearbetas och lagras i de olika plattformar som finns att tillgå idag. I Europa ligger fokus på individen och vi försöker skydda individens integritet med lagstiftning och regleringar. Samtidigt finns globala intressen för att lagring och bearbetning av data sker under cybersäkra förutsättningar där olika aktörers integritet, äganderätt och tillgänglighet till data balanseras mot varandra. Amerikansk lagstiftning menar till exempel gäller för de amerikanska plattformarna oavsett var data lagras. Det har lett till reaktioner i Europa. I Sverige har 35 myndigheter tagit initiativ till att upphandla en kommunikations- och samarbetsplattform som inte lyder under amerikansk lag. Liknande initiativ finns i Tyskland och Frankrike. EU positionerar sig också mot både Kina och USA genom en datastrategi kopplad till flera forskningsprogram, inrättande av dataspaces för handel av data (som Fredrico berättade om, se ovan) som kopplas till tjänsteplattformen Gaia-X och inte minst genom skapandet av en industriallians för data, edge och cloud. 

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det händer väldigt mycket i Europa och övriga världen på den här fronten. I Sverige har vi mycket kunnande och lång erfarenhet av databearbetning och digitala plattformar, men vi måste delta mer aktivt på EU-nivå. Vi bör vara med och påverka mer av det som sker och delta mer aktivt i projekt såsom EU-projektet Gaia-X. För detta krävs ännu mer samarbete mellan industri, akademi, institut och offentlig sektor. Det krävs också stora investeringar och en vilja att satsa tid och resurser. För Europas del är det viktigt att lösningar som tas fram utnyttjar EU:s inre marknad och inte bara blir nationella. För vår del i Sverige och för Digitala Stambana innebär detta att vi måste ha ett större fokus på EU som helhet och inte bara Sverige och vår egen marknad.

Från Digitala Stambanan Produktions perspektiv kan vi konstatera att det finns mycket kompetens och expertis att tillgå för att lära sig AI, testa sin data och skapa värde, när väl företag har uppnått en tillräckligt hög digital mognadsgrad. Merparten av industrin befinner sig dock fortfarande på en digital mognadsgrad där fokus är att koppla upp, samla in och strukturera data med tillräckligt hög kvalitet för att kunna använda den. Vi ser att industrins intresse för att jobba digitalt ökar kontinuerligt i industrin och här finns en enorm potential. Det kräver dock fokus och investeringar för att driva den digitala transformationen och öka den digitala mognadsgraden i industrin.

Digitala Stambanan stärker svensk industri genom digitalisering av värdekedjor. Projektet är ett samverkansprojekt finansierat av Vinnova och medverkande bolag. Arbetet pågår nu i två spår genom de strategiska innovationsprogrammen PiiA (Processindustriell IT & Automation) som driver projektet Digitala Stambanan IndTech och Produktion2030 som driver projektet Digitala Stambanan Produktion.

Digitala Stambanan Produktion – Läget i arbetspaket 3

Vi fortsätter med våra nedslag i arbetspaketen. Denna gång har vi kommit till arbetspaket 3 (WP3) som leds av Clarissa González från Chalmers.

Vad fokuserar ni på i WP3?

Den röda tråden genom hela projektet Digitala Stambanan är att vi inte bara tänker på enskilda företag utan hela värdekedjor. Det vi fokuserar på i WP3 är en aspekt som inte belyses så mycket i de andra värdekedjorna, nämligen små- och medelstora företag (SME). 99,9 % av företagen i Sverige är SME, men trots det går de mesta statliga medel till de stora företagen. Vi har hittat ett stort företag, Sandvik Coromant, som är intresserad av att anpassa deras digitala tjänster till små och medelstora företag. Vad är det då i deras tjänster som inte fungerar lika bra för små som stora företag med tanke på begränsningar och förutsättningar i form a tid, möjlighet att göra flera saker samtidigt, finansiering etcetera.

Det är ju faktiskt flera värdekedjor ni arbetar med. Kan du berätta lite mer om vad ni fokuserar på i de olika flödena?

Värdekedjorna är inte linjära, utan i stället har vi Sandvik Coromant som är intresserade av att nå ut till maximalt fyra SME:er med hänsyn till begränsningar i tid och finansiering. Så här långt har vi två företag som är involverade. Det kommer alltså vara korta värdekedjor som fokuserar på utveckling av tjänsten så att den kan fungera för SME:er.

Clarissa González
Clarissa González

Arbetspaketsledare

Digitala Stambanan Produktion

Vilka företag har ni med er så här långt?

Det är Sandvik Coromant, som vi redan nämnt, men också SME:erna Turnab, en underleverantör av CNC komponenter och Somas som tillverkar regler- och avstängningsventiler.

Varför har ni valt dessa två bolag?

Vi har alldeles nyligen börjat arbeta med dessa båda företag. Det har inte varit det enklaste att hitta dem för det är inte alla företag som har maskiner som kan kopplas upp till Sandviks digitala tjänster som inte är generiska utan fungerar främst med maskinverktyg.

Vad är det ni vill försöka uppnå?

Tjänsten kommer hjälpa företagen att förstå hur de kan använda data för att fatta bättre beslut för att nå deras produktionsmål och förhoppningsvis även öka hållbarheten i deras verksamhet.

Vad är nästa steg för er?

Vi har identifierat tre huvudsakliga steg:

  • Det första steget är från ett mer strategiskt perspektiv och det är att vi fortfarande söker efter en eller två ytterligare parter som vill ansluta till vårt arbetspaket. Vi vill inte bara plocka företag utan det är viktigt att de verkligen vill vara med och är villiga att koppla upp sina maskiner med allt vad det kan innebära. Dessutom behöver de så klart också vara villiga att dela data.
  • Det andra steget är av mer teknisk karaktär. Vi behöver fortsätta att installera maskinerna. Det har varit mycket diskussion kring kommunikationsprotokoll och några har behövt göra vissa investeringar för att kunna använda Sandviks protokoll.
  • Det tredje steget är att utveckla mer teoretiskt lärande för SME från projektets sida. En del i det är att genomföra den digitala mognadsmätningen som genomförs inom de andra arbetspaketen. Det handlar dock inte bara om att beskriva nuläget utan om att stötta på rätt sätt i den riktning de vill gå.

Vilka är era insikter så här långt?

Den tekniska installationsdelen i projektet har inte varit så enkel hittills som vi hoppats på. Även om företagen har varit superentusiastiska och nyfikna, har det varit en utmaning. Tänk då vilken utmaning det skulle vara för företag som inte är likna nyfikna och intresserade. Vi ska därför inte vara överentusiastiska över vad som går att uppnå generellt, men samtidigt inte underskatta förmågan hos företag som vill utvecklas.

Jag tycker också att de företag som medverkar är så modiga. De är villiga att förstå vad de saknar. Om de inte kan installera mjukvaran för att deras maskiner är för gamla, att infrastrukturen inte håller eller något annat bekymmer kan de inte blunda för problemen. Även om de inte beslutar sig för att delta i projektet har du kanske blottat en svag del i ditt företag.

Jag ser också hur viktig kommunikationen är. Vi har en löpande kontakt med våra partners genom möten varannan vecka eller månatliga statusmöten för att förhindra att något ramlar mellan stolarna.

Vilken typ av utmaningar har ni stött på hittills?

Jag brukar hävda att vi kommit långt tekniskt med tanke på vad som finns tillgängligt, vilka sensorer som finns och vad du kan göra med dessa. Men industrins verklighet, där det ska användas, är ganska annorlunda. Vi behöver lägga mer tid på att säkerställa att vi kan överföra tillgängliga resurser och akademisk kunskap på ett enkelt sätt. Vi behöver dessutom lägga mer energi på att skapa kompabilitet mellan system.

Vilka lärdomar har ni dragit så här långt?

Vi jobbar med värdekedjor som är mycket ömtåliga idag. Vi påverkas av globala trender i den föränderliga värld vi lever i idag. Företag kan ändra sig snabbt och det är en verklighet vi behöver förhålla oss till. Därför behöver du vara flexibel. Vi har fått erfara det när Sandvik behövde byta deras mjukvara i våras. Det gick bra men ändra förutsättningarna för involverade företag i projektet. Tänk då bara på alla förändringar som görs i värdekedjor. Som företag behöver du alltid vara snabb och flexibel för att ständigt anpassa dig till nya situationer.

Tack Clarissa! Det blir spännande att följa ert fortsatta arbete. Lycka till!

Digitala Stambanan stärker svensk industri genom digitalisering av värdekedjor. Projektet är ett samverkansprojekt finansierat av Vinnova och medverkande bolag. Arbetet pågår nu i två spår genom de strategiska innovationsprogrammen PiiA (Processindustriell IT & Automation) som driver projektet Digitala Stambanan IndTech och Produktion2030 som driver projektet Digitala Stambanan Produktion.