DigiTwin, med syftet att bygga digitala motsvarigheter av fabriker och maskiner, är ett av arbetspaketen inom Digtala Stambanan. Urban Nilsson från Blue Institute är arbetspaketsledare och berättade under årets konferens Automation Summit med PiiA Inspiration om projektet och dess resultat.
Digital Stambanan can be used for a lot. Here are some examples of things identified in the project.
DigiTwin är ett av delprojekten i samverkansprojektet Digitala Stambanan. I DigiTwin gör man en djupdykning i hur man kan optimera och förbättra arbetet hos Eskilstuna Elektronikpartner (EEPAB). Urban Nilsson från Blue Institute leder delprojektet som bygger på ett gott samarbete mellan behovsägaren Eskilstuna Elektronikpartner, Addiva, Leica Geosystems, Mälardalens Högskola, MITC (Mälardalens Industrial Technology Center) och RISE.
”En grundläggande fråga vi har med oss i arbetet med Digitala Stambanan är ”Hur kommer det sig att industrin har digitaliserats så mycket långsammare än andra branscher som till exempel finansbranschen och mediabranschen”” berättar Urban.
”Det finns så många teorier som har presenterats under åren där fokus varit på att en viss teknologi; AI, Machine Learning, Internet of Things, Virtual Reality, eller annat, ska förändra hela spelplanen. Men det är inget bolag som har tagit ledningen i den digitala utvecklingen för industrin.
Det finns en risk att svenska industribolag på grund av denna passivitet kan bli överkörda av konkurrenter eller multinationella teknikleverantörer. Vad har då det enskilda företaget för makt och möjlighet att påverka?”
”Som vi på Blue Institute tänker måste industribolagen utforma konkreta strategier och planer för sin digitala utveckling. Som vi ser det finns det två spår. Antingen ska all data upp i molnet och med hjälp av 5G kan vi kommunicera med maskiner direkt såsom robotar, fjärrstyrda fordon och liknande. Då behöver vi bygga massor av artificiell intelligens och maskininlärning. Det är få som håller kvar vid den visionen; endast ett fåtal IT-leverantörer och det känns långt ifrån vår nuvarande verklighet.”
”Det andra spåret bygger mycket på den tyska modellen kring standardisering. Där pratar vi om standardisering av gränssnitt och digitala tvillingar som kan utbyta standardinformation för att få dem att fungera ihop. Många i industrin känner sig mer bekväma med denna modell. Det är dock osäkert i vilken grad det går att hinna standardisera utan att skada utvecklingsförmågan och förmågan till innovation.”
”Så vart landar vi? Vi måste hitta sätt att hjälpa svensk industri att komma igång och har därför börjat bygga en modell som kopplar ihop en värdekedja i en tillverkningsprocess till ett affärsekosystem och ser kopplingarna mellan bolagen där varje part är en specialist på en del av kedjan. Just specialisering och skalekonomi är viktigt för att bli riktigt framgångsrik och för att samtliga i affärsekosystemet kan få en lönsamhet.”
I delprojektet DigiTwin har projektdeltagarna haft möjligheten att djupdyka och testa olika lösningar på ett relativt litet bolag där man inte har storbolagens möjligheter till stora investeringar i digitaliseringslösningar. Man startade med att laserscanna hela fabriken för att kunna nyttja denna teknik till att hitta nya lösningar. Det visade sig vara en kraftfull metod men inte en mogen lösning för fabrikens behov så arbetet gick vidare med andra metoder.
Något som varit genomgående i hela delprojektet har varit vikten av samarbete och engagemang från medarbetare och ledare. Man har kontinuerligt försökt bygga upp förtroendet och förståelsen för projektets möjliga resultat. Fokus har varit att förbättra för de som dagligen arbetar i produktionen och att se till att deras arbetsflöde blir jämnare och mindre beroende av till exempelvis oförutsedd materialbrist, leveransförseningar eller annat som kan påverka det dagliga produktionsarbetet. Genom nya metoder och verktyg kan man stötta produktionsledare att snabbt hitta lösningar i det dagliga arbetet.
”Att kartlägga både lager och leveranser kräver att vi kan samla data från både industribolaget och dess leverantörer i samma system. Under sommaren har vi haft hjälp av Eric Norman som studerar till civilingenjör inom datavetenskap. Eric har sommarjobbat på MITC för att skapa digitala lösningar till små och medelstora industribolags utmaningar. Han har bland annat tagit fram en modell där man med hjälp av sensorer och maskininlärning snabbt kan hämta och lagra data som ger historia och prediktioner kring lagersaldo, produktionstakt, eller vad helst man väljer att mäta,” berättar Urban.
”I slutänden vill vi med Digitala Stambanan ge industribolagen en verktygslåda som går att tillämpa på deras behov och som svarar upp mot, eller överträffar industribolagens och dess organisationers förväntningar. I DigiTwin har vi arbetat med att bygga en digital motsvarighet av fabriken och deras olika maskiner. Genom att kartlägga flödet digitalt kan vi göra bättre prediktioner och har möjlighet att dela data med både leverantörer och kunder för att ge även dessa bättre information för att fatta mer korrekta beslut och planera sitt arbete.” I projektet deltar även en lösningsleverantör, Addiva, som bygger upp lösningar och produkter för att kunna hjälpa industri att digitalisera – en mycket viktig del av affärsekosystemen är att det finns leverantörer som kan fylla på där fabrikerna inte har egen kompetens.
Projektet är ett av de projekt som presenteras på Automation Summit och PiiA Inspiration den 6 oktober.
Missa inte möjligheten att lära dig mer om plattformstrategier och digitala ekosystem den 7 oktober.
OBS: Fritt digitalt deltagande, men föranmälan krävs!
Hör Mikael Rudin, Digital Strategy and Architectures ABB, förklara varför en Digital Stambana är viktig för industrins framtid.
Hör här hur Tord Wall, Business Transformations & IT på Outokumpu berätta om hur de kommer kunna spara flera dagars arbete vi en enda reklamation genom att digitalisera informationsflöden i sina processer.
Hör Mikael Rudin, Digital Strategy and Architectures ABB, beskriva vad Digitala Stambanan är för något.
En portal för informationsdelning mellan företag i en leverantörskedja kan leda till bättre transparens mellan leverantörer och kunder, men den kan också ge positiva effekter på produktivitet, flexibilitet och kvalitet.
I ett kandidatarbete från Chalmers beskrivs den konceptuella utvecklingsprocessen av en informationsportal för leverantörskedjor baserad på en fallstudie bestående av tre företag. Rapporten är en del av forskningsprojektet Digitala Stambanan och bygger på en fallstudie av en leverantörskedja med tre företag.
Ett av de bakomliggande målen med det projektet är att förtydliga värdet av digitala hjälpmedel och sprida kunskap samt demonstrera värdet för företag, särskilt små och medelstora företag (SMF). Ett första steg mot målet med en digitaliserad tillverkningsindustri är att visa hur en informationsportal fungerar och vilka effekter användandet av den får.
Framtidens produktionssystem med produktionen av tjänster och varor står inför en aldrig tidigare skådad förändring. Den tekniska utvecklingen ställer höga krav på både lokala och globala nätverk och plattformar. Digitaliseringen är en av de största och viktigaste utmaningarna som möter Sveriges företag i nutid vilket också bidrar med många möjligheter.
Intervjuer med utvalda representanter från de berörda företagen genomfördes för att identifiera deras behov, vilket resulterade i en kravspecifikation för en informationsportal. Den användes sedan för att utveckla ett koncept för att kunna sammanställa nyttiga och utmanande aspekter för det potentiella framtida användandet av en informationsportal.
En informationsportal som begrepp bygger på idén att information ska vara lättillgänglig och lätthanterlig. Traditionellt har information hanterats med analoga medel, exempelvis med brev, fax eller telefonsamtal. Kraven på informationshanteringen ökar i takt med utvecklingen av industrin och med Industri 4.0 kommer en större mängd information som ska behandlas och delas vidare i en allt snabbare takt.
Företag A, det minsta företaget längst ner i leverantörskedjan, såg behov av att få tillgång till kundritningar i digitalt format istället för skannade ritningar. Företag B i mitten av leverantörskedjan ville se en prognos över kundernas kommande behov samt leverantörernas ledtider. Företag C, störst och högst upp i leverantörskedjan, ville kunna se leverantörernas kapacitet och beläggning, men även dela med sig av förändringar i sin produktionstakt. Ovanstående är några konkreta exempel på vad företagen efterfrågade. Andra behov och önskemål fanns naturligtvis också, vilket visar på fler utvecklingsmöjligheter av konceptet.
Utvärderingen av konceptet gav en bekräftelse på att det följer de tankar och täcker de behov som finns inom svensk tillverkningsindustri. Utöver de funktioner som presenterades så poängterades vikten av att kunna kommunicera via portalen för att på ett kraftfullt och effektivt sätt nå ut till många samtidigt. Transparensen mellan företagen bidrar även till att förenkla beslutsfattande situationer och att besluten baseras på fakta istället för antaganden.
En gapanalys mellan teknik- och tillverkningsföretags syn på digitalisering utförd av Chalmers.
I detta kandidatarbete från Chalmers, ett bidrag till projektet Digitala Stambanan, studeras möjligheter att utveckla och förbättra digitaliseringsarbetet i svensk tillverkningsindustri. Studien är en gapanalys där studenterna undersökt skillnader i mindre tillverkande företags perspektiv med teknikföretagens perspektiv. Digitalisering är idag ett omtalat ämne som revolutionerar industrin världen över. För att svenska industriföretag ska hålla sig konkurrenskraftiga och ligga i framkant på den globala marknaden krävs en omställning.
Digitaliseringen utgår idag ofta från att hitta tillämpningar för redan existerande teknik. Det handlar mer om att anpassa digitaliseringsarbetet så att tillverkningsföretaget kan uppvisa digitala lösningar. Syftet med den här studien var istället att vända på perspektivet och undersöka möjligheter att utveckla och förbättra digitaliseringsarbetet utifrån teknik- och tillverkningsföretagens synvinkel. Hur kan digitalisering ge de bästa förutsättningarna för att bibehålla en konkurrenskraftig tillverkningsindustri i Sverige?
Efter inledande litteraturstudier hölls intervjuer med representanter från teknik- och tillverkningsföretag; tre teknikföretag, ett tillverkningsföretag samt en branschorganisation med större delen av svenska fordonsindustrin som medlemmar. Detta för att ge en djupare inblick i och förståelse för parternas syn på utmaningar för svensk tillverkningsindustri.
Viktiga slutsatser från studien är att kompetensnivån i Sverige behöver höjas. Dels inom teknikområden som artificiell intelligens (AI), men även gällande samarbeten mellan och inom företag. Både teknik- och tillverkningsföretagen nämner AI som ett viktigt ämne för digitalisering. För att hantera nya dataströmmar och dela information har digitala plattformar goda möjligheter, men här finns det en skillnad i synsätt mellan parterna. Teknikföretagen ser möjligheter för hela svenska industrin, jämfört med tillverkningsföretagen som främst ser fördelar inom den närmaste leverantörskedjan.
Många företag ser redan tillräckligt starka incitament för att digitalisera sina verksamheter, men det finns också en del framförallt små och medelstora företag (SMF) som skulle behöva stimulanser från stat eller region i sitt digitaliseringsarbete. Rekommendationen är att ekonomiska incitament kopplas till hållbarhetsmål då studien delvis pekar på att hållbarhet idag inte är ett starkt incitament för digitalisering hos företagen.
En annan rekommendation utifrån studien är att svenska myndigheter i större utsträckning bör ta på sig ansvaret för att facilitera samarbeten för kunskapsutbyte mellan företag liknande de i studien (SMF). Detta då allt mer komplexa digitala system kräver en mer omfattande kompetens, något som inte kan förväntas finnas hos alla SMF. Samarbete är en nyckel till framgång i detta arbete.
Senaste kommentarer