I en serie av inlägg beskriver och belyser Martin Friis och Magnus Mörstam koncept och termer förknippade med industriell digitalisering. Först ut, digitala värdekedjor, varför detta är viktigt och vad som skiljer dessa mot mer traditionella värdekedjor.

En digital värdekedja kan beskrivas som ett ramverk för att integrera digital teknik och data genom hela värdekedjan för en produkt eller tjänst. Det sträcker sig från den inledande designfasen till leveransen av den slutliga produkten eller tjänsten till kunden.

Dessa digitala tekniker möjliggör förbättrad kommunikation mellan företag genom att koppla samman människor, processer och data i realtid, längs hela värdekedjan. Detta gör att företag kan optimera och effektivisera industriella processer, minska kostnaderna, och förbättra produktkvaliteten.

I varje led i den digitala värdekedjan kan företag använda data för att få insikter och fatta välgrundade beslut i syfte att stärka såväl den egna processen som hela värdekedjans samlade leverans. Till exempel kan företag i designfasen använda kunskap från sina leverantörer för att skapa bättre produkter. I produktionsplaneringsfasen kan företag enklare välja rätt leverantörer, specifika material och planera sin produktion genom att veta mer om materialen/komponenterna. I tillverkningsfasen kan företag optimera produktionsprocesser, minska andelen skrot och förbättra kvalitetskontrollen. Och i leveransfasen kan företag använda data och analyser för att personifiera kundupplevelser och erbjuda nya tjänster och lösningar.

Sammantaget representerar den digitala värdekedjan en betydande förändring mot mer data- och teknikdrivna tillverkningsprocesser, för att stärka konkurrenskraften genom att möta kundens föränderliga behov.

De huvudsakliga skillnaderna mellan traditionella leveranskedjor och digitala värdekedjor är:

  1. Hastigheten – Traditionella leveranskedjor är beroende av manuella processer och pappersarbete, medan digitala värdekedjor använder avancerad teknik som sensorer, automation och dataanalys för att hantera lager, produktion och logistik i realtid
  2. Integrationen – Digitala värdekedjor är mer integrerade än traditionella försörjningskedjor, med starkare koppling mellan leverantörer, tillverkare, distributörer och kunder. Detta möjliggör bättre samarbete och samordning över hela leveranskedjan.
  3. Transparensen – Digitala värdekedjor ger större insyn i lager, produktion och logistik än traditionella leveranskedjor.
  4. Spårbarheten – Med realtidsdata kan företag spåra och följa rörelsen av produkter eller material genom hela leveranskedjan. Spårbarhet hjälper till att förbättra kvalitetskontrollen, säkerställa att regelverk efterlevs, öka transparens och förmågan att redovisa uppgifter, till exempel koldioxidavtryck per produkt.
  5. Flexibiliteten – Digitala värdekedjor är mer flexibla än traditionella leveranskedjor, med förmågan att snabbt anpassa sig till förändringar i kundernas efterfrågan eller störningar i leveranskedjan. Detta beror på den ökade integrationen, transparensen och smidigheten som digital teknik ger.
  6. Kundfokuset – Digitala värdekedjor är mer kundfokuserade än traditionella leveranskedjor, med större tonvikt på att möta kundernas behov och preferenser. Genom att utnyttja dataanalys och kundinsikter kan företag skapa personliga upplevelser och leverera produkter och tjänster som möter specifika kundkrav.
Martin Friis
Martin Friis

Arbetspaketsledare

Digitala Stambanan Produktion

Magnus Mörstam
Magnus Mörstam

Arbetspaketsledare

Digitala Stambanan Produktion

Digitala värdekedjor är en möjliggörare för tillverkningsindustrins framtida konkurrenskraft. Därför jobbar projektet Digitala Stambanan Produktion för att stärka svensk tillverkningsindustris digitala resa genom att öka samarbetet, den digitala mognaden och användandet av digitala plattformar!

Digitala Stambanan stärker svensk industri genom digitalisering av värdekedjor. Projektet är ett samverkansprojekt finansierat av Vinnova och medverkande bolag. Arbetet pågår nu i två spår genom de strategiska innovationsprogrammen PiiA (Processindustriell IT & Automation) som driver projektet Digitala Stambanan IndTech och Produktion2030 som driver projektet Digitala Stambanan Produktion.