Informationsportal för leverantörskedjor

En portal för informationsdelning mellan företag i en leverantörskedja kan leda till bättre transparens mellan leverantörer och kunder, men den kan också ge positiva effekter på produktivitet, flexibilitet och kvalitet.

I ett kandidatarbete från Chalmers beskrivs den konceptuella utvecklingsprocessen av en informationsportal för leverantörskedjor baserad på en fallstudie bestående av tre företag. Rapporten är en del av forskningsprojektet Digitala Stambanan och bygger på en fallstudie av en leverantörskedja med tre företag.

Ett av de bakomliggande målen med det projektet är att förtydliga värdet av digitala hjälpmedel och sprida kunskap samt demonstrera värdet för företag, särskilt små och medelstora företag (SMF). Ett första steg mot målet med en digitaliserad tillverkningsindustri är att visa hur en informationsportal fungerar och vilka effekter användandet av den får.

Framtidens produktionssystem med produktionen av tjänster och varor står inför en aldrig tidigare skådad förändring. Den tekniska utvecklingen ställer höga krav på både lokala och globala nätverk och plattformar. Digitaliseringen är en av de största och viktigaste utmaningarna som möter Sveriges företag i nutid vilket också bidrar med många möjligheter.

Intervjuer med utvalda representanter från de berörda företagen genomfördes för att identifiera deras behov, vilket resulterade i en kravspecifikation för en informationsportal. Den användes sedan för att utveckla ett koncept för att kunna sammanställa nyttiga och utmanande aspekter för det potentiella framtida användandet av en informationsportal.

En informationsportal som begrepp bygger på idén att information ska vara lättillgänglig och lätthanterlig. Traditionellt har information hanterats med analoga medel, exempelvis med brev, fax eller telefonsamtal. Kraven på informationshanteringen ökar i takt med utvecklingen av industrin och med Industri 4.0 kommer en större mängd information som ska behandlas och delas vidare i en allt snabbare takt.

Företag A, det minsta företaget längst ner i leverantörskedjan, såg behov av att få tillgång till kundritningar i digitalt format istället för skannade ritningar. Företag B i mitten av leverantörskedjan ville se en prognos över kundernas kommande behov samt leverantörernas ledtider. Företag C, störst och högst upp i leverantörskedjan, ville kunna se leverantörernas kapacitet och beläggning, men även dela med sig av förändringar i sin produktionstakt. Ovanstående är några konkreta exempel på vad företagen efterfrågade. Andra behov och önskemål fanns naturligtvis också, vilket visar på fler utvecklingsmöjligheter av konceptet.

Utvärderingen av konceptet gav en bekräftelse på att det följer de tankar och täcker de behov som finns inom svensk tillverkningsindustri. Utöver de funktioner som presenterades så poängterades vikten av att kunna kommunicera via portalen för att på ett kraftfullt och effektivt sätt nå ut till många samtidigt. Transparensen mellan företagen bidrar även till att förenkla beslutsfattande situationer och att besluten baseras på fakta istället för antaganden.

Läs hela rapporten här

Digitalisering för svensk tillverkningsindustri

En gapanalys mellan teknik- och tillverkningsföretags syn på digitalisering utförd av Chalmers.

I detta kandidatarbete från Chalmers, ett bidrag till projektet Digitala Stambanan, studeras möjligheter att utveckla och förbättra digitaliseringsarbetet i svensk tillverkningsindustri. Studien är en gapanalys där studenterna undersökt skillnader i mindre tillverkande företags perspektiv med teknikföretagens perspektiv. Digitalisering är idag ett omtalat ämne som revolutionerar industrin världen över. För att svenska industriföretag ska hålla sig konkurrenskraftiga och ligga i framkant på den globala marknaden krävs en omställning.

Digitaliseringen utgår idag ofta från att hitta tillämpningar för redan existerande teknik. Det handlar mer om att anpassa digitaliseringsarbetet så att tillverkningsföretaget kan uppvisa digitala lösningar. Syftet med den här studien var istället att vända på perspektivet och undersöka möjligheter att utveckla och förbättra digitaliseringsarbetet utifrån teknik- och tillverkningsföretagens synvinkel. Hur kan digitalisering ge de bästa förutsättningarna för att bibehålla en konkurrenskraftig tillverkningsindustri i Sverige?

Efter inledande litteraturstudier hölls intervjuer med representanter från teknik- och tillverkningsföretag; tre teknikföretag, ett tillverkningsföretag samt en branschorganisation med större delen av svenska fordonsindustrin som medlemmar. Detta för att ge en djupare inblick i och förståelse för parternas syn på utmaningar för svensk tillverkningsindustri.

Viktiga slutsatser från studien är att kompetensnivån i Sverige behöver höjas. Dels inom teknikområden som artificiell intelligens (AI), men även gällande samarbeten mellan och inom företag. Både teknik- och tillverkningsföretagen nämner AI som ett viktigt ämne för digitalisering. För att hantera nya dataströmmar och dela information har digitala plattformar goda möjligheter, men här finns det en skillnad i synsätt mellan parterna. Teknikföretagen ser möjligheter för hela svenska industrin, jämfört med tillverkningsföretagen som främst ser fördelar inom den närmaste leverantörskedjan.

Många företag ser redan tillräckligt starka incitament för att digitalisera sina verksamheter, men det finns också en del framförallt små och medelstora företag (SMF) som skulle behöva stimulanser från stat eller region i sitt digitaliseringsarbete. Rekommendationen är att ekonomiska incitament kopplas till hållbarhetsmål då studien delvis pekar på att hållbarhet idag inte är ett starkt incitament för digitalisering hos företagen.

En annan rekommendation utifrån studien är att svenska myndigheter i större utsträckning bör ta på sig ansvaret för att facilitera samarbeten för kunskapsutbyte mellan företag liknande de i studien (SMF). Detta då allt mer komplexa digitala system kräver en mer omfattande kompetens, något som inte kan förväntas finnas hos alla SMF. Samarbete är en nyckel till framgång i detta arbete.

Läs hela rapporten här