Digitala Stambanan Produktion – Clarissa försvarade sin doktorsavhandling med bravur!

Projektet Digitala Stambanan Produktion engagerar flera duktiga doktorander från avdelningen för Produktionssystem på Chalmers. Detta team tillhör institutionen för Industriell och Materialvetenskap. Vi kan nu glädjande berätta att en av dem, Clarissa Alejandra González Chávez, denna vecka framgångsrikt har försvarat sin doktorsavhandling med titeln: ”Sustainability-as-a-Service: Advancing digital servitization for industrial sustainability.”

🌿 Clarissas forskning är ett viktigt steg i att omdefiniera hur vi närmar oss industriell hållbarhet genom att leverera värde genom tjänster istället för fysiska produkter. Hennes avhandling, en omfattande studie baserad på sex olika studier inom olika industrier, tar upp integreringen av hållbarhet i kärnan av digitalt möjliggjorda tjänster. Hennes forskning visar hur digital tjänstefiering (servitization) kan dra nytta av ekonomiska, miljömässiga och sociala hållbarhetsdrivkrafter.

💡 Viktiga punkter i sammanfattning:

  • Avhandlingen föreslår konceptet ”Sustainability-as-a-Service”, som främjar idén om hållbarhet som en primär värdekälla i affärsmodeller.
  • Clarissa identifierade och adresserade olika utmaningar i att anta digitala tjänstefieringsmodeller, inklusive ekonomiska, tekniska, organisatoriska och kontextuella hinder.
  • Forskningen resulterade i föreslag på ramverk för Sustainability-as-a-Service, som empiriskt utvärderas och erbjuder både teoretiska och praktiska insikter.
Clarissa González
Clarissa González

Arbetspaketsledare

Digitala Stambanan Produktion

👏 Detta arbete är inte bara akademiskt betydelsefullt; det har verkliga konsekvenser och hjälper industriella praktiker att förflytta sig mot mer hållbara metoder där värde inte enbart är knutet till materiella tillgångar.

Vi gratulerar Clarissa till hennes fantastiska prestation och tackar henne för att hon bidrar till en mer hållbar framtid inom industrin!

Läs mer om Clarissas avhandling: https://www.chalmers.se/en/current/calendar/Clarissa-Alejandra-González-Chávez-538429/

Digitala Stambanan stärker svensk industri genom digitalisering av värdekedjor. Projektet är ett samverkansprojekt finansierat av Vinnova och medverkande bolag. Arbetet pågår nu i två spår genom de strategiska innovationsprogrammen PiiA (Processindustriell IT & Automation) som driver projektet Digitala Stambanan IndTech och Produktion2030 som driver projektet Digitala Stambanan Produktion.

Digitala Stambanan Produktion – Digital plattform för ökad hållbarhet – en demonstrator från WP1

I projektet Digitala Stambanan utvecklar vi demonstratorer av den här typen för att testa funktionalitet, men även för att sprida kunskaper och erfarenheter från projektet vidare till andra företag och organisationer.

I projektet Digitala Stambanan Produktion är arbetet indelat i olika arbetspaket. I det första arbetspaketet (WP1) arbetar vi med en värdekedja inom stålindustrin där stål från SSAB tillsammans med C-artiklar (till exempel skruvar och muttrar) från Bufab levereras till Nitator som bearbetar, svetsar, målar och monterar produkter till fordonsindustrin. I fokus för WP1 ligger logistikflöden, förmåga att möta kundernas tidsramar och spårbarhet på produkter och material i värdekedjan. För att påvisa funktionalitet i tekniska lösningar som tas fram utvecklas i projektet olika demonstratorer. Tillsammans i WP1 har fyra fokusområden inom datadelning för värdekedjan valts ut:

  • Produktdata
  • Leveranssäkerhet
  • Förståelse för kundens krav
  • Visualisering av klimatpåverkan

Av dessa områden har två olika demonstratorer börjat utvecklas. Den ena handlar om att påvisa möjligheter med användning av digitala plattformar för hållbarhet och den andra för leveranssäkerhet. Två av teknikleverantörerna i projektet tillhandahåller lösningar för utvecklingen av demonstratorerna. Demonstratorn för hållbarhet byggs på ChainTraceds plattform för produktpass som ger spårbarhet genom en värdekedja. För demonstratorn kring leveranssäkerhet används Rockwell Automations visualiseringsplattform FTOpitx som är en användargränssnittsbaserad spårbarhetslösning.

Möjligheter med användning av digitala plattformar för hållbarhet:

Av dessa områden har två olika demonstratorer börjat utvecklas. Den ena handlar om att påvisa möjligheter med användning av digitala plattformar för hållbarhet och den andra för leveranssäkerhet. Två av teknikleverantörerna i projektet tillhandahåller lösningar för utvecklingen av demonstratorerna. Demonstratorn för hållbarhet byggs på ChainTraceds plattform för produktpass som ger spårbarhet genom en värdekedja. För demonstratorn kring leveranssäkerhet används Rockwell Automations visualiseringsplattform FTOpitx som är en användargränssnittsbaserad spårbarhetslösning..

Figur 1 Scope 1, 2, and 3 utsläpp (Källa: PlanA).

Utmaningar och kommande uppgifter:

I första versionen av demonstratorn har historisk data med vissa antaganden och kvalificerade uppskattningar använts i arbetet med att etablera kommunikationen mellan företagen i värdekedjan. Inledningsvis har data skickats i samband med leveranser av produkter och bara för en typ av material. CO2-datan som skickas är på produktnivå uppdateras förnärvarande två gånger om året.

I nästa steg önskas mer realistisk data på batchnivå och för olika materialtyper. För att varje part i värdekedjan ska kunna leverera mer realistisk data på batchnivå behövs mer automatik i insamlingen av information och kopplingar mellan parternas interna system och demonstratorn. Detta i sin tur skapar utmaningar på grund av olika nivåer av digital mognad samt integritets- och IT-säkerhetsfrågor.

I kommande steg skulle demonstratorn kunna utvecklas mot CO2-spårbarhet på individnivå. Det skulle i så fall ställa ännu högre krav på systemens förmåga att kunna leverera den detaljerade information som behövs. Ännu mer data från processen (OT) behöver kopplas samman med data från affärssystemen (IT) och även andra kringliggande system. Produkter och komponenter behöver fysiskt märkas upp så att de går att identifieras. Det ställer högre krav på logistiken för fysisk och digital spårbarhet genom hela värdekedjan.

Figur 2 Spårbarhetsträd genererat från data insamlad från olika aktörer i värdekedjan. De gröna staplarna representerar bidraget till det totala koldioxidavtrycket (Källa: ChainTraced).

Arpita Chari – WP-ledare, Chalmers Tekniska Högskola.

Medlemmarna i vårt arbetspaket har ansträngt sig för att ta vara på data längs värdekedjan och skapa tydliga visualiseringar där koldioxidavtryck och produktstatus kan ses på ett effektivt sätt. I och med nya direktiv för hållbarhetsrapportering (CSRD) och ökade kundkrav på att särskilja grönt stål, har detta arbete aldrig varit mer relevant än nu. Genom att engagera sig i de uppgifter som utförs i detta arbetspaket – särskilt när det gäller implementering av digitala plattformar – förbättrar våra partners sina hållbarhetsarbete genom att belysa nyckelområden eller hotspots i värdekedjan. Detta främjar inte bara transparens och ansvarstagande utan är också i linje med de senaste regleringarna. Vårt mål är att inspirera andra företag till liknande förändringsresor, inte bara för att uppfylla dessa nya regulatoriska krav utan för att främja en hållbar framtid där tillverkande industri spelar en stor roll.

Läs mer om arbetspaket 1 här.

Digitala Stambanan stärker svensk industri genom digitalisering av värdekedjor. Projektet är ett samverkansprojekt finansierat av Vinnova och medverkande bolag. Arbetet pågår nu i två spår genom de strategiska innovationsprogrammen PiiA (Processindustriell IT & Automation) som driver projektet Digitala Stambanan IndTech och Produktion2030 som driver projektet Digitala Stambanan Produktion.

Digitala Stambanan Produktion – Digitala ekosystem – ett allt viktigare begrepp

I tidigare krönikor har vi berört både digitala värdekedjor och digitala plattformar samt skillnaden mellan dem. Ett tredje och närbesläktat begrepp är digitala ekosystem, vilket vi tänkte ägna oss åt idag. 

Vad är då ett digitalt ekosystem?

Martin Friis
Martin Friis

Arbetspaketsledare

Digitala Stambanan Produktion

Kortfattat skulle vi kunna förklara det och säga att det är ett dynamiskt nätverk av aktörer och teknologier som samarbetar och interagerar digitalt för att skapa värde och möjliggöra innovation.

Magnus Mörstam
Magnus Mörstam

Arbetspaketsledare

Digitala Stambanan Produktion

Ett digitalt ekosystem behöver en eller flera digitala plattformar som teknisk grund eller infrastruktur som möjliggör interaktion, transaktioner och/eller utbyte av information mellan användare och aktörer. Det kan vara en webbplats, en app, en molnplattform eller en mjukvaruplattform. En digital plattform erbjuder vanligtvis olika funktioner, verktyg och tjänster som användarna kan dra nytta av. 

Ett digitalt ekosystem är ett bredare begrepp som inte bara inkluderar den digitala plattformen utan även alla aktörer som är involverade i interaktionen och samarbetet på plattformen. Ett digitalt ekosystem kan bestå av företag, organisationer, användare och andra intressenter som samverkar och utbyter värde med hjälp av den digitala plattformen som nav.

Med andra ord kan vi säga att den digitala plattformen är själva teknologin eller verktyget som används för att möjliggöra interaktion och transaktioner, medan det digitala ekosystemet är ett bredare begrepp som även innefattar aktörerna och interaktionerna som sker på den plattformen.

För att ge ett exempel: Facebook kan betraktas som en digital plattform, där användarna kan skapa konton, dela inlägg, kommentera och interagera med varandra. Men det digitala ekosystemet för Facebook omfattar även företag som annonserar på plattformen, utvecklare som bygger appar för Facebook, användare som delar innehåll och så vidare. 

I förra krönikan beskrev vi skillnaden mellan digitala värdekedjor och digitala plattformar. Vi förklarade där digitala värdekedjor som den övergripande processen för att skapa och leverera produkter eller tjänster genom att integrera olika aktiviteter och aktörer digitalt. Det innebär att företaget kan samarbeta med sina leverantörer för att säkerställa en smidig leveranskedja och högkvalitativa ingående material. Det kan också involvera interaktion med kunder för att förstå deras behov, leverera värde genom produkter eller tjänster och hantera eftermarknadsaktiviteter såsom support och feedback. Trots att flera aktörer är involverade är fokus fortfarande på att optimera och koordinera interaktioner för att leverera värde till kunderna, och det kan vara inom ramen för en enda organisation. 

Ett digitalt ekosystem å andra sidan sträcker sig längre än en enskild organisations värdekedja och omfattar flera oberoende aktörer och plattformar. Det är en dynamisk struktur där olika aktörer samverkar och skapar värde genom utbyte, samarbete och interaktion. Ett digitalt ekosystem kan inkludera flera företag, organisationer, användare, teknikleverantörer och andra intressenter som samverkar och utbyter värde genom en central plattform eller nätverk. Det är ett bredare perspektiv som inte är begränsad till en enda organisations verksamhet och där flera parter kan dra nytta av samarbetet och synergier som uppstår inom ekosystemet.

Det är viktigt för företag att förstå innebörden av digitala ekosystem av flera skäl:

  1. Affärsmöjligheter: Genom att förstå digitala ekosystem kan företag identifiera och utnyttja nya affärsmöjligheter. Genom att delta i befintliga digitala ekosystem eller bygga egna kan företag nå en bredare publik, expandera sin kundbas och skapa nya intäktsströmmar genom samarbete, partnerskap och integrering med andra aktörer inom ekosystemet.
  2. Tillgång till resurser och expertis: Genom att vara en del av ett digitalt ekosystem får företag tillgång till en bredare pool av resurser och expertis. Det kan inkludera tillgång till tekniker, data, infrastruktur, kunskap och kompetens som finns tillgängligt genom samarbeten och partnerskap med andra aktörer inom ekosystemet. Detta kan hjälpa företag att effektivisera sin verksamhet och driva innovation.
  3. Innovation och snabbare marknadsintroduktion: Digitala ekosystem främjar innovation genom att möjliggöra samarbete och utbyte av idéer mellan olika aktörer. Genom att vara en del av ett ekosystem kan företag dra nytta av innovativa lösningar och snabbt anpassa sig till föränderliga marknadsförutsättningar. Det kan också hjälpa till att påskynda marknadsintroduktionen av nya produkter och tjänster genom att dra nytta av befintliga infrastrukturer och kundbas inom ekosystemet.
  4. Konkurrensfördelar och differentiering: Genom att förstå och aktivt delta i digitala ekosystem kan företag skapa konkurrensfördelar och differentiera sig från sina konkurrenter. Genom att erbjuda unika lösningar och skapa synergier med andra aktörer inom ekosystemet kan företag skapa värdepropositioner som är svåra att replikera. Detta kan hjälpa företag att stärka sin position på marknaden och bygga långsiktig konkurrenskraft.
  5. Kundcentrerad strategi och kundupplevelse: Genom att vara en del av ett digitalt ekosystem kan företag förbättra kundupplevelsen och erbjuda mervärde till sina kunder. Genom att samarbeta med andra aktörer inom ekosystemet kan företag erbjuda integrerade lösningar, anpassade erbjudanden och skapa en sömlös upplevelse för sina kunder. Detta kan öka kundlojaliteten och differentiera företaget från sina konkurrenter.

Genom att aktivt delta i och dra nytta av digitala ekosystem kan företag stärka sin konkurrenskraft och positionera sig väl i den digitala eran. Det handlar om att förstå sin roll och position i ett större sammanhang. Vad kan vi bidra med? Vad har vi som skulle kunna vara värdefullt för andra? Det är lätt för oss att skriva men kan hända svårare för ett företag att praktiskt genomföra. För de intresserade kan vi därför rekommendera en metodik för att kartlägga ekosystem framtagen av bland annat Fredrik Svahn på Göteborgs Universitet (GU).  

Generellt kan vi föreslå följande steg för få en djupare förståelse för de olika aktörerna, deras relationer, värdeflöden och den övergripande dynamiken i ett ekosystem:

  1. Identifiera aktörer: Först och främst måste du identifiera de olika aktörerna som är involverade i det digitala ekosystemet. Det kan inkludera företag, organisationer, användare, leverantörer och andra relevanta intressenter.
  2. Analysera aktörernas roller och relationer: Nästa steg är att analysera och förstå aktörernas roller och relationer inom ekosystemet. Det handlar om att identifiera vilka som samarbetar, konkurrerar eller påverkar varandra, samt vilken typ av värdeutbyte och interaktion som sker mellan dem.
  3. Kartlägg plattformar och teknologier: Identifiera de olika digitala plattformar och teknologier som används inom ekosystemet. Det kan vara centrala plattformar som agerar som navet för interaktion och samarbete mellan aktörerna. Det kan också inkludera teknologier som används för att möjliggöra datautbyte, kommunikation och samarbete.
  4. Utvärdera värdeflöden: Analysera och utvärdera värdeflöden inom ekosystemet. Det handlar om att förstå hur värde skapas, överförs och utbyts mellan olika aktörer. Det kan vara genom produkter, tjänster, datautbyte, partnerskap eller andra former av värdeskapande aktiviteter.
  5. Bedöm ekosystemets dynamik och hållbarhet: Utvärdera ekosystemets dynamik och hållbarhet genom att titta på faktorer som tillväxt, konkurrens, samarbete, innovation och överlevnad. Det handlar om att analysera hur aktörerna påverkar varandra och hur ekosystemet kan anpassa sig till förändringar och utvecklas över tid.
  6. Analysera externa faktorer: Ta hänsyn till externa faktorer som kan påverka ekosystemet, till exempel regleringar, teknologitrender, marknadsförändringar eller konsumentbeteenden. Detta kan ge en helhetsbild av ekosystemets omgivning och de utmaningar och möjligheter som kan påverka dess framgång

Detta kan hjälpa till att identifiera möjligheter, utmaningar och strategier för att dra nytta av ekosystemet eller delta i det på ett framgångsrikt sätt. 

Lycka till!

Digitala Stambanan stärker svensk industri genom digitalisering av värdekedjor. Projektet är ett samverkansprojekt finansierat av Vinnova och medverkande bolag. Arbetet pågår nu i två spår genom de strategiska innovationsprogrammen PiiA (Processindustriell IT & Automation) som driver projektet Digitala Stambanan IndTech och Produktion2030 som driver projektet Digitala Stambanan Produktion.

Digitala Stambanan Produktion – Vad är skillnaden mellan digitala värdekedjor och digitala plattformar?

Digitala värdekedjor och digitala plattformar är två begrepp vi slänger oss frekvent med i projektet Digitala Stambanan. Vad innebär de egentligen, vad är skillnaden mellan dem och framför allt vad kan svenska industriföretag tjäna på att använda och lära sig mer om dem? I tidigare krönikor har vi först belyst digitala värdekedjor, vilket ni kan läsa om här samt digitala plattformar som ni hittar här.

Martin Friis
Martin Friis

Arbetspaketsledare

Digitala Stambanan Produktion

En digital värdekedja refererar till den övergripande processen för att skapa och leverera produkter eller tjänster genom att integrera olika aktiviteter och aktörer digitalt. Det innefattar allt från utveckling, design och tillverkning till distribution och kundtjänst. Inom den digitala värdekedjan kan teknologi och digitalisering användas för att effektivisera och automatisera olika steg i processen, från automatiserad produktion till datadrivna tjänster på eftermarknaden

Magnus Mörstam
Magnus Mörstam

Arbetspaketsledare

Digitala Stambanan Produktion

En digital plattform är en teknisk infrastruktur för integration av data från olika källor som möjliggör interaktion, samarbete och utbyte av tjänster, data eller produkter mellan olika användare och aktörer. En digital plattform fungerar som en ”mötesplats” där användare kan interagera och skapa värde

För att det ska fungera finns några vitala delar och funktioner digitala plattformar som illustreras i figuren nedan:

Producenter skapar värde till konsumenter. I retur får producenterna någon form av betalning som inte behöver vara monetär utan kan vara erkännande, bekräftelse, högre status eller likande.

Producenters tillgång till plattformen styrs av en accesskontroll. Även konsumenter styrs via konsumtionsfilter som ger dem reglerad tillgång till värdet som skapas på plattformen. Ägaren av den digitala plattformen kan genom analys av användardata förstå hur olika aktörer agerar och därefter styra, eller orkestrera, aktörerna för att skapa olika förutsättningar för plattformens användare.

För de olika aktörerna erbjuder den digitala plattformen funktioner och tjänster för transaktioner, samarbete, delning av information och analys av data.

I grund och botten är skillnaden mellan digitala värdekedjor och digitala plattformar att en digital värdekedja fokuserar på hela processen för att skapa och leverera produkter eller tjänster, medan en digital plattform är den tekniska infrastrukturen som möjliggör interaktion, samarbete och utbyte inom denna process. En digital plattform kan vara en del av den digitala värdekedjan genom att underlätta och förbättra olika steg och aktiviteter inom värdekedjan.

För att ett företag ska kunna dra nytta av både digitala värdekedjor och digitala plattformar krävs det att företaget har en strategisk och teknologisk förståelse samt förmågan att implementera och använda dessa verktyg på rätt sätt. Några avgörande faktorer för detta är:

  1. Digital kompetens: Företaget behöver ha medarbetare med både en övergripande förståelse för digitaliseringens möjligheter och utmaningar tillsammans med kunskaper om det egna företagets nuvarande situation och utmaningar. Det viktiga här är att ha tillräckligt med kompetens för att vara en bra beställare. Det är inte nödvändigt att vara experten för den kompetensen kan engageras externt om så behövs.
  2. Partnerskap och samarbete: Att skapa partnerskap och samarbeten är så klart nödvändigt för att etablera digitala värdekedjor och använda digitala plattformar. Det kan innebära att samarbeta med leverantörer, kunder eller andra aktörer inom branschen för att dela data och samverka kring innovation och effektivitet. Här är det viktigt med hög tillit och transparens mellan parterna. Välj därför aktörer som du känner förtroende för.
  3. Anpassningsförmåga: Företaget behöver vara flexibelt och anpassningsbart för att använda digitala möjligheter. Det kan innebära att omvärdera befintliga arbetssätt, processer, organisation och affärsmodeller för att dra nytta av digitala teknologier och plattformar.
  4. Kundorientering: Att förstå och möta kundernas behov och förväntningar är avgörande. Genom att använda digitala verktyg och plattformar kan företaget skapa mer kundanpassade lösningar och erbjuda en bättre kundupplevelse.
  5. Innovationsfokus: Att vara innovativ och utforska nya möjligheter är viktigt för att dra nytta av både digitala värdekedjor och digitala plattformar. Det kan innebära att experimentera med nya teknologier, utveckla nya tjänster och produkter samt vara öppen för förändring och lärande. Här gäller det att våga. Testa i liten skala och utvärdera löpande.
  6. Integrerad teknologi: Det är viktigt att ha en integrerad teknisk lösning och infrastruktur som möjliggör datautbyte och samverkan både inom och utanför organisationen. Det kan innefatta system för order- och processdata, IoT-enheter, analytiska verktyg och annan relevant teknik. För att ert företag ska vara en effektiv del i en digital värdekedja behöver er interna hantering av data vara effektiv och möjlig att utbyta med omvärlden

Om ett företag har de rätta förutsättningarna på plats för att dra nytta av både digitala värdekedjor och digitala plattformar kan de uppnå flera fördelar och möjligheter:

  1. Effektivare och mer automatiserade processer: Genom att digitalisera och integrera olika steg och aktiviteter inom värdekedjan kan företaget uppnå ökad effektivitet, snabbare genomströmningstid och minskade kostnader. Automatisering av rutinmässiga uppgifter kan frigöra tid och resurser för mer värdeskapande aktiviteter.
  2. Starkare samarbete och partnerskap: Genom att använda digitala plattformar kan företaget samarbeta och samverka med olika aktörer inom branschen. Detta kan leda till synergier, gemensam innovation och nya affärsmöjligheter.
  3. Ökad innovation: Genom att använda digitala plattformar och samarbeta med olika aktörer kan företaget öppna upp för nya möjligheter till innovation. Genom att dela data, kunskap och resurser kan företaget skapa nya tjänster, produkter eller affärsmodeller som möter kundernas behov på ett bättre sätt.
  4. Förbättrat beslutsfattande: Genom att använda analytiska verktyg och datainsikter kan företaget fatta mer informerade och datadrivna beslut. Genom att ha tillgång till realtidsdata kan företaget också övervaka och styra sin verksamhet mer effektivt.
  5. Bättre kundupplevelse: Genom att använda digitala verktyg och plattformar kan företaget skapa en mer personlig och skräddarsydd kundupplevelse. Genom att samla in och analysera data kan företaget förstå kundernas preferenser och beteenden och erbjuda mer relevanta produkter, tjänster och kommunikation.
  6. Större marknadstillväxt: Genom att ansluta till digitala plattformar och ekosystem kan företaget nå en bredare marknad och potentiellt öka sin räckvidd och kundbas

Digitala Stambanan stärker svensk industri genom digitalisering av värdekedjor. Projektet är ett samverkansprojekt finansierat av Vinnova och medverkande bolag. Arbetet pågår nu i två spår genom de strategiska innovationsprogrammen PiiA (Processindustriell IT & Automation) som driver projektet Digitala Stambanan IndTech och Produktion2030 som driver projektet Digitala Stambanan Produktion.

Digitala Stambanan Produktion – Digitala plattformar är viktigt för svensk industri, men vad är det egentligen?

Inom projektet Digitala Stambanan pratar vi mycket om digitala plattformar och att det är viktigt för svensk industris framtida konkurrenskraft, men vad är egentligen en digital plattform? Här försöker vi nu förklara vad en digital plattform är och varför vi ser att det är en möjliggörare för svensk industris konkurrenskraft. I vår förra krönika berörde vi digitala värdekedjor. Den hittar ni här.Read More

Digitala Stambanan Produktion – projektmöte med fokus på digitala plattformar ur industrins perspektiv

Under torsdagen den 8 juni samlades projektparter i Digitala Stambanan Produktion för projektmöte på Stena Industry Innovation Lab (SIILab). Det blev en dag med full med intressanta presentationer, givande diskussioner och nätverkande.

Med förväntningar om bra diskussioner, nya insikter och status på projektets olika delar drog mötet igång kl 10:00. Efter en introduktion av Johan Stahre fick Maria Nordström från Skogforsk ordet för att berätt om DiVISI-projektet, som fokuserar på digitalisering av värdekedjor inom skogsindustrin. Maria gav en översikt över projektets mål och förväntade resultat, men delade även med sig av reflektioner och insikter som kändes igen bland övriga deltagare trots att de verkar i andra branscher.

Därefter fick deltagarna lyssna till industrins perspektiv på plattformar. Först ut presenterade Ralf Ragnarsson sitt företag, Nitator, och hur de använder och ser på digitala plattformar för att optimera sin verksamhet och förbättra sina kundrelationer. De vill gärna använda sitt ERP-system som bas och få dataflöden därigenom.

Fredrik Dahlstedt från Bufab diskuterade deras behov av att veta mer om leveranser och eventuella förseningar från deras leverantörer för att sedan kunna föra den informationen vidare till sina kunder. De ser också ökat behov av information kring CO2-avtryck och information för att hantera sina lager på bästa sätt. För att kunna göra detta behöver de lyfta sin egen tekniska kompetens för att kunna vara bra beställare av de tekniska lösningar som behövs. Fredrik nämnde även utmaningen som finns att våga dela data och vara transparent.

Birgitta Fries, SSAB delade insikter om hur de använder plattformar, men också deras intresse av att veta vilken data SSAB förfogar över som kan vara intressant och relevant för deras kunder. För att kunna göra det behövs bra interna system som gör att går att få en bra samlad bild och att data är i ett format som är lätt att dela och använda för längs värdekedjan.

Jimmie Cato, Sansera, berättade om resan från att indiska Sansera köpte upp fabriken i Trollhättan till att de nu vill bli den femte största arbetsgivaren i Trollhättan. För att kunna göra detta behövs tillväxt och effektiviseringar. Jimmie berättade om hur Sansera kom in projektet Digitala Stambanan Produktion och den utmaning som låg till grund för den demonstrator som utvecklats i projektet. En AI-lösning som gör att vevstakar som tillverkas blir spårbara. Jimmie belyste därefter ett bekymmer som han inte tyckt kommit upp i de andra presentationerna, nämligen vem som är villig att betala för de investeringar som görs. Kunderna är inte alltid villiga att göra det. I Sanseras fall har demonstratorn som togs fram utvecklats vidare till en implementerad lösning med liknande teknik fast inom ett helt annat område. Spännande!

Förmiddagen rundades av med en lunch som serverades som catering på SII-Lab. Under lunchen fick deltagarna möjlighet att nätverka och diskutera ämnen som togs upp under förmiddagens sessioner.

Maria Nordström
Maria Nordström

Projektledare

DiVISI

Ralf Ragnarsson
Ralf Ragnarsson

Projektpart

Nitator

Fredrik Dahlstedt
Fredrik Dahlstedt

Projektpart

Bufab

Birgitta Fries
Birgitta Fries

Projektpart

SSAB

Jimmie Cato
Jimmie Cato

Projektpart

Sansera

Efter lunchen var det dags för en workshop där deltagarna delades in i mindre grupper för att diskutera utmaningar med digitala plattformar inom industrin. Grupperna fick fokusera på olika frågeställningar kring digitala plattformar inom områden som interoperabilitet, tillit och IT-säkerhet. Diskussionerna var engagerade och givande, och deltagarna delade sina insikter, erfarenheter och idéer för att hantera dessa utmaningar.

Innan dagen avslutades fick deltagarna möjlighet prata ihop sig i respektive värdekedja när de väl nu sågs fysiskt.

Tack för idag och på återseende till hösten!

Digitala Stambanan stärker svensk industri genom digitalisering av värdekedjor. Projektet är ett samverkansprojekt finansierat av Vinnova och medverkande bolag. Arbetet pågår nu i två spår genom de strategiska innovationsprogrammen PiiA (Processindustriell IT & Automation) som driver projektet Digitala Stambanan IndTech och Produktion2030 som driver projektet Digitala Stambanan Produktion.

Digitala Stambanan Produktion – Digitala värdekedjor, möjliggöraren för industrins framtida konkurrenskraft

I en serie av inlägg beskriver och belyser Martin Friis och Magnus Mörstam koncept och termer förknippade med industriell digitalisering. Först ut, digitala värdekedjor, varför detta är viktigt och vad som skiljer dessa mot mer traditionella värdekedjor.

En digital värdekedja kan beskrivas som ett ramverk för att integrera digital teknik och data genom hela värdekedjan för en produkt eller tjänst. Det sträcker sig från den inledande designfasen till leveransen av den slutliga produkten eller tjänsten till kunden.

Dessa digitala tekniker möjliggör förbättrad kommunikation mellan företag genom att koppla samman människor, processer och data i realtid, längs hela värdekedjan. Detta gör att företag kan optimera och effektivisera industriella processer, minska kostnaderna, och förbättra produktkvaliteten.

I varje led i den digitala värdekedjan kan företag använda data för att få insikter och fatta välgrundade beslut i syfte att stärka såväl den egna processen som hela värdekedjans samlade leverans. Till exempel kan företag i designfasen använda kunskap från sina leverantörer för att skapa bättre produkter. I produktionsplaneringsfasen kan företag enklare välja rätt leverantörer, specifika material och planera sin produktion genom att veta mer om materialen/komponenterna. I tillverkningsfasen kan företag optimera produktionsprocesser, minska andelen skrot och förbättra kvalitetskontrollen. Och i leveransfasen kan företag använda data och analyser för att personifiera kundupplevelser och erbjuda nya tjänster och lösningar.

Sammantaget representerar den digitala värdekedjan en betydande förändring mot mer data- och teknikdrivna tillverkningsprocesser, för att stärka konkurrenskraften genom att möta kundens föränderliga behov.

De huvudsakliga skillnaderna mellan traditionella leveranskedjor och digitala värdekedjor är:

  1. Hastigheten – Traditionella leveranskedjor är beroende av manuella processer och pappersarbete, medan digitala värdekedjor använder avancerad teknik som sensorer, automation och dataanalys för att hantera lager, produktion och logistik i realtid
  2. Integrationen – Digitala värdekedjor är mer integrerade än traditionella försörjningskedjor, med starkare koppling mellan leverantörer, tillverkare, distributörer och kunder. Detta möjliggör bättre samarbete och samordning över hela leveranskedjan.
  3. Transparensen – Digitala värdekedjor ger större insyn i lager, produktion och logistik än traditionella leveranskedjor.
  4. Spårbarheten – Med realtidsdata kan företag spåra och följa rörelsen av produkter eller material genom hela leveranskedjan. Spårbarhet hjälper till att förbättra kvalitetskontrollen, säkerställa att regelverk efterlevs, öka transparens och förmågan att redovisa uppgifter, till exempel koldioxidavtryck per produkt.
  5. Flexibiliteten – Digitala värdekedjor är mer flexibla än traditionella leveranskedjor, med förmågan att snabbt anpassa sig till förändringar i kundernas efterfrågan eller störningar i leveranskedjan. Detta beror på den ökade integrationen, transparensen och smidigheten som digital teknik ger.
  6. Kundfokuset – Digitala värdekedjor är mer kundfokuserade än traditionella leveranskedjor, med större tonvikt på att möta kundernas behov och preferenser. Genom att utnyttja dataanalys och kundinsikter kan företag skapa personliga upplevelser och leverera produkter och tjänster som möter specifika kundkrav.
Martin Friis
Martin Friis

Arbetspaketsledare

Digitala Stambanan Produktion

Magnus Mörstam
Magnus Mörstam

Arbetspaketsledare

Digitala Stambanan Produktion

Digitala värdekedjor är en möjliggörare för tillverkningsindustrins framtida konkurrenskraft. Därför jobbar projektet Digitala Stambanan Produktion för att stärka svensk tillverkningsindustris digitala resa genom att öka samarbetet, den digitala mognaden och användandet av digitala plattformar!

Digitala Stambanan stärker svensk industri genom digitalisering av värdekedjor. Projektet är ett samverkansprojekt finansierat av Vinnova och medverkande bolag. Arbetet pågår nu i två spår genom de strategiska innovationsprogrammen PiiA (Processindustriell IT & Automation) som driver projektet Digitala Stambanan IndTech och Produktion2030 som driver projektet Digitala Stambanan Produktion.

Digitala Stambanan Produktion – Digital plattformspoesi

Ny teknik möjliggör saker som vi inte tidigare kunnat göra. En väldigt intressant aspekt är att kunna förstärka sina förmågor. Detta förevisades och diskuterades på eventet ”The Future of Work in the World of Augmented Reality”, vilket arrangerades av PTC & Accenture och gick av stapeln i förra veckan på Stena Industry Innovation Lab, Chalmers Universitet, i Göteborg med professor Johan Stahre som värd

Inspirerad av detta möte tänkte vi här visa på hur även ingenjörer som vi kan förstärka sina förmågor och ägna sig åt poesi (digital plattformspoesi via ChatGPT).

Digitalization is the path we must take,
A key to competitiveness we cannot forsake.
Through value chains and collaboration, we can transform,
Our industries and businesses, and weather any storm.

With data and AI, we can unlock new potential,
And create more value that’s truly exponential.
From production to distribution, it’s all connected,
And digitalization is the glue that keeps us protected.

Digital platforms enable us to collaborate,
And share our knowledge with those who innovate.
We can build smarter systems and sustainable solutions,
And improve our competitiveness through digital revolutions.

It’s not just about profit, but industry’s future too,
Digitalization can help us create a world that’s new.
From automation to efficiency, we can make a difference,
And build a brighter future for our industrial existence.

So let’s embrace digitalization and its potential,
And unlock a world that’s truly exceptional.
Together we can build a future that’s bright,
And create a world that’s better, more efficient, and just right.

Digitala Stambanan stärker svensk industri genom digitalisering av värdekedjor. Projektet är ett samverkansprojekt finansierat av Vinnova och medverkande bolag. Arbetet pågår nu i två spår genom de strategiska innovationsprogrammen PiiA (Processindustriell IT & Automation) som driver projektet Digitala Stambanan IndTech och Produktion2030 som driver projektet Digitala Stambanan Produktion.

Digitala Stambanan Produktion – Clarissas forskning om hållbara tjänstebaserade affärsmodeller inom DSP

Clarissa González är på sluttampen av sina PhD-studier på Chalmers. Hon kommer från Mexico och har alltid varit intresserad av ekonomi och teknik i form av utveckling och tillverkning. I början trodde hon att hon skulle jobba inom inköp eller planering, men efter hennes masterutbildning i Advanced Manufacturing Systems, där hon fick chansen till mycket praktik, började hon intressera sig alltmer för produkter och tjänster och hur detta kunde skapa mer hållbara värden. Vid den tiden, i början av 2018, talades det inte om hållbarhet på det sätt det gör idag i Mexiko och resten av världen.

Hur kommer det sig att du började forska?

När jag var klar med min masterutbildning ville jag läsa vidare och såg då att Chalmers sökte forskare inom just mina intresseområden. De ville utforska möjligheten att mäta nyckeltal för hållbarhet inom produktion. Därför sökte jag tjänsten och fick också möjligheten att komma och besöka Göteborg under den varma sommaren 2018 för att se om jag skulle kunde tänka mig att bo här i Sverige. Jag hade inte förväntat mig ett så varmt väder när jag kom kan jag säga. Redan innan jag åkte tillbaka till Mexiko hade jag skrivit på anställningsavtalet med Chalmers.

Varför blev det just Chalmers?

En av mina professorer på mitt universitet i Mexiko hade kontakter med flera kollegor på Chalmers och gav mig goda referenser. Jag hade även hört talas om flera av mina blivande kollegor redan innan jag träffat dem.

Clarissa González
Clarissa González

Arbetspaketsledare

Digitala Stambanan Produktion

Kan du beskriva vad din forskning handlar om?

Jag fokuserar på transformationen av affärsmodeller från mer produktbaserade till tjänstebaserade affärsmodeller som inte bara grundar sig på användandet av materia. Självklart tar jag hänsyn till digitaliseringen och vad den möjliggör för en bygga tjänster. Sedan har jag hållbarhet som ett övergripande paraply och det är en viktig del i företagens förflyttning.

Samarbetar du med andra forskare?

Ja, det gör jag. Jag samarbetar ganska mycket med andra och gärna internationellt. Det tror jag kommer sig av att jag är en social person som behöver mycket intryck och som inte trivs att jobba isolerat. Dessutom tror jag att när man jobbar med forskning på affärsmodeller bör man samarbeta med många för att kunna skapa innovation. Därför har jag alltid sökt efter forskare som gör liknande saker för att kunna utbyta idéer och erfarenheter. Det är också ett bra sätt att hålla koll på vad som händer i området runt om i världen. Min gamla professor ifrån Mexiko sa en gång att ”när du börjar kunna läsa forskningsrapporter och tror att det är en trend är du redan lite för sen på det” eftersom de som skrivit dessa redan jobbat 2-3 år med ämnet. För mig är det viktigt med samarbete och jag delar gärna med mig av mina erfarenheter. Det är viktigt att delta i diskussionen, inte minst gällande digitala plattformar som Digitala Stambanan fokuserar på. Vi vet att det är andra som jobbar med det, men det finns inte så många rapporter skrivna ännu. Jag tror att den forskning vi bedriver inom Digitala Stambanan är väldigt långt fram, kanske inte bleeding edge, men cutting edge.

Vilka andra länder eller universitet ligger långt fram när det gäller forskning på hållbarhet?

Det är naturligt att tro att gräset är grönare på andra sidan, men när det kommer till industriell hållbarhet så tror jag att Sverige ligger långt fram. Företag generellt förstår att detta är viktigt och det är något som måste göras. Det handlar också om en stolthet för svenskar eftersom ni är duktiga på energiproduktion och tillverkningsstrategier för ökad hållbarhet. Här finns många tillverkande företag av både stora och små produkter som visar vägen för resten av världen.

Hur ser du att din forskning kopplar till det som Digitala Stambanan arbetar med?

Idén om att ha plattformar för att dela data enkelt, flexibelt och transparent ligger helt i linje med min forskning. I min forskning fokuserar jag på transformationen till mer tjänstebaserade affärsmodeller som inte bara grundar sig på användandet av materia. För att företagen ska klara av detta behövs en effektiv datadelning, tillit måste skapas, samarbeten behöver utvecklas och det måste finnas en tydlig riktning för de ingående företagen som ska skapa värde tillsammans.

Vad jobbar ni med i ”ditt” arbetspaket, WP3?

I arbetspaket 3 vill vi skifta fokus från de stora företagen till de mindre företagen och deras möjligheter att göra affärer med hjälp av digitala plattformar. De mindre företagen har inte lika mycket resurser att testa olika lösningar när det kommer till arbetskraft eller pengar, men de står för en stor andel av det totala antalet industriföretag som finns i Sverige och även i Europa. När de gör något så måste de veta att det inte görs förgäves. I WP3 vill vi därför undersöka hur olika digitala lösningar kan anpassas till och skapa värde för SME för att på så vis visa hur många små spelare kan erbjuda en intressant marknad för systemleverantörer. I projektbeskrivningen finns det inte så mycket skrivet om hållbarhetsaspekten av att använda digitala plattformar, utan det blir ett resultat av att ha tillgång till mer information för att fatta bättre beslut, vilket leder till bättre hushållande med resurser, effektivare lösningar och högre kvalitet på produkter och tjänster.

I projektet försöker vi att visa upp delar av resultaten i form av demonstratorer. Vad tycker du om det?

För mig skapar det tydlighet och riktning för vårt arbete i projektet. Vi märker att fler och fler projekt internationellt jobbar med demonstratorer för att tydligare visa vad man kommer fram till. Genom våra demonstratorer vill vi visa upp fördelarna med digitala plattformar och inte bara prata om dem. De är viktiga för kunskapsspridningen tillsammans med våra övriga kommunikationsaktiviteter. Samtidigt som det är viktigt att belysa den innovativa delen i projektet är det också väsentligt att trycka på behovet av resiliens i systemen. Eftersom data blir alltmer kritiskt för företag får systemfel stora konsekvenser och kostnader. Därför är det viktigt att designa lösningar med resiliens så att störningar får så liten påverkan som möjligt.

Hur tror du att vi kan nå ut mer i Europa med Digitala Stambanans frågor?

Jag tror att det viktigt att kroka arm med andra initiativ och visa hur vi arbetar och dela med oss av den utveckling vi ser inom området, utan att för den sakens skull tro att vi sitter på den slutgiltiga lösningen. Jag tror att vi ska vara transparenta och samarbetsvilliga i stället för att hålla på vårt eget för att skapa konkurrenskraft. Det tror jag även är viktigt när det gäller konkurrensen från plattformsleverantörerna i Asien och USA.

Tusen tack Clarissa! Mycket intressant att prata med dig. Lycka till med det fortsatta arbetet!

Digitala Stambanan stärker svensk industri genom digitalisering av värdekedjor. Projektet är ett samverkansprojekt finansierat av Vinnova och medverkande bolag. Arbetet pågår nu i två spår genom de strategiska innovationsprogrammen PiiA (Processindustriell IT & Automation) som driver projektet Digitala Stambanan IndTech och Produktion2030 som driver projektet Digitala Stambanan Produktion.