Vi får en pratstund med Maja Bärring, projektledare för Digitala Stambanan Produktion, så här knappa året efter projektstarten. Hur är läget?
Det är bra, har kommit tillbaka till arbetet med projektet efter en sommarsemester i Sverige som framför allt har spenderats i vår segelbåt på västkusten.
Det låter härligt! Digitala Stambanan Produktion är ju en fortsättning på ett arbete som startade för flera år sedan. Kan du berätta lite om bakgrunden till projektet?
Projektnamnet Digitala Stambanan är med stambanan en referens till den järnväg som byggdes under den industriella revolution som inte bara förändrade hur man kan transportera produkter och gods i Sverige, men också hur man gör affärer. Den nya infrastrukturen gav nya möjligheter. Idag kan den digitala infrastrukturen med plattformar och digitala lösningar erbjuda nya möjligheter; vi kan med hjälp av digitala plattformar och lösningar förändrar hur svensk tillverkningsindustri utbyter data och information och därmed också hur vi gör affärer med varandra.
När vi avslutade det förra projektet fanns det ett fortsatt intresse från både involverade parter, men också från finansiären Vinnova, att fortsätta arbetet på samma tema. Det gav oss möjligheten att sätta ihop en ansökan med visionen att öka användningen av digitala plattformar i värdekedjor inom svensk tillverkningsindustrin, samt rekrytera intressenter för att vara en del av projektkonsortiet. Våra partners representerar flera områden som har intresse i ämnet; akademi, tillverkningsbolag som bildar värdekedjor och har leverantör/kund relation med varandra, teknik- och systemleverantörer och nätverksorganisationer som representerar ännu fler bolag inom tillverkningsindustrin i Sverige.
Projektet beviljades i juli 2021 av Vinnova, men projektstarten var i praktiken i september. Ansökningsprocessen inleddes många månader innan dess. Vad är dina erfarenheter av arbetet med ansökan för ett så pass stort och komplext projekt med många parter?
Under ansökan har det varit viktigt att sätta det övergripande målet samt de förväntade effekterna från projektet för att kunna bryta ner det i faktiska aktiviteter utan att göra det för snävt och därmed minska utrymmet för involverade att påverka. Vi driver projektet för att nå de gemensamma övergripande målen samtidigt som det ska balansera mot vad respektive projektpartner kan dra nytta av och lära sig från vårt samarbete i projektet.
Resultatet från ansökan blev ett projekt organiserat i fem arbetspaket. Kan du berätta lite om dessa?
De tre första arbetspaketen är organiserade kring tre värdekedjor och det är i dessa som vi kan arbeta tillsammans med tillverkningsföretagen för att identifiera ett nuläge och de utmaningar som vi ska adressera med hjälp av de digitala lösningarna. Där finns också våra projektpartners som med sina teknik- och systemlösningar är viktiga i arbetet för hur vi kan lösa problemen.
Arbetspaket 4 involverar testbädden Stena Industry Innovation Lab (SII-Lab) på Chalmers. I testbädden ska vi tillsammans kunna just testa nya lösningarna som adresserar de utmaningar vi identifierar i värdekedjorna. Här ska vi kunna arbeta med demonstratorer och påvisa vilka värden som kan skapas av att använda digitala plattformar och lösningar.
I arbetspaketet utvecklar vi även den metodik som vi kallar reseguiden för industriell digitalisering, som vi kommer använda vid kartläggning av digitaliseringsmognad i värdekedjeföretagen. Metodiken baseras på resultat ifrån tidigare projekt och använder sig av den tyska modellen Industrie 4.0 Maturity Index för mätning av digitaliseringsmognad.
Arbetspaket 5 agerar för samverkan, nätverkande och spridning. Vi har aktiviteter med det parallella projektet Digitala Stambanan IndTech, Combients medlemsföretag, våra projektpartners nätverk som sträcker sig utanför projektet, m.fl. för att både få extern spridning och inspel på projektets resultat och arbete.
Utbildningsprogrammet Ingenjör4.0 med korta kursmoduler inom området för Industri 4.0 och smart industri är också en resurs och tillgång i projektet för att kunna jobba med kompetenshöjning och utbildningsinsatser.
Hur tycker du arbetet fortlöpt som helhet på ett övergripande plan i projektet så här långt?
Arbetet har kommit i gång i respektive arbetspaket med värdekedjorna, där vi har identifierat fokus och även påbörjat att identifiera nuläget av hur man arbetar. Nya projektpartner har också gått in i projektet under året för att få kompletta värdekedjor.
Övergripande för projektet har vi haft regelbundna projektträffar där temat på träffarna har berört områden som är viktiga för att projektet ska kunna uppnå de uppsatta målen och förväntade effekten; till exempel på temat demonstratorer och användningen av testbädden SII-Lab, utbildningsmöjligheterna med Ingenjör 4.0 och hur vi ska använda det i projektet, samt status och framdrift i respektive arbetspaket.
För kommunikation och informationsdelning har vi regelbundna statusmöten för hela projektet den sista onsdagen i månaden för att dela med varandra vad som händer i respektive arbetspaket samt information som är relevant för hela projektet.
I din roll som projektledare för Digitala Stambanan Produktion, vilka är dina reflektioner från första året?
Det finns ett stort intresse och engagemang i projektet från alla projektpartner och det har varit många parallella aktiviteter under året för att bidra till det övergripande målet. Vi har under året arrangerat projektträffar för att kunna träffa varandra fysiskt på plats i SII-Lab och då har vi kunnat ha längre sittningar tillsammans. Men vi har även haft många digitala möten som hjälpt oss att få en puls i projektet. Utan de digitala möjligheterna hade det varit svårare med en så geografiskt utspridd grupp av projektmedlemmar.
Nu tar ju arbetet i projektet fart igen efter sommarsemestrarna. Hur ser du på det fortsatta arbetet i projektet?
Vi är i alla värdekedjorna i ett skede att vi planerar för hur vi ska kartlägga nuläge med hjälp av metoden Industry 4.0 Maturity Index och ”Reseguiden” (resultat från projektet Digitala Stambanan) som vi använder i projektet för att utveckla vidare. Detta arbete kommer att ta fart nu när vi kommer tillbaka till projektaktiviteter. Även arbetet med demonstratorer är på agendan för respektive värdekedja.
Vi kommer också under hösten fortsätta att arbeta med våra samarbetspartners för att skapa spridning av projektets resultat och utbyte med andra projekt och partners till projektet.
Du själv tar dig ann nya spännande utmaningar snart i form av mamma. Vad händer rent organisatoriskt i projektet när du blir föräldraledig en tid?
Vi har några förändringar som sker i projektledningen där Johan Stahre från Chalmers blir min ersättare som projektledare för Digitala Stambanan Produktion för tiden jag är föräldraledig samt att vår doktorandkollega Arpita Chari kommer att involveras i arbetet med arbetspaket 1.
Vi tackar dig Maja för den här pratstunden och säger STORT LYCKA TILL!